- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
225

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (644.) 2 maj 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄRARETIDNING,

225

s;g bra. I min hemort äro skollärarne och
prästerna det enda herrskap vi ha.» Riksdagen
hade gjort så mycket för lärarne - nu senast
genom godkännandet af förslaget om sjukhjälp
- att de borde vara nöjda.

HroO. Jonsson i Hof framhöll gent emot den
föregående talaren, att. dessa kofoderstvister
vore ett så kändt förhållande, att det ej
tjänade till något att förneka dem. Sedan första
kammaren vägrat gemensam omröstning om
det i fjor framlagda förslaget, återstode
knappast någon annan utväg än alt först ändra
folkskolestadgan. Om det sedan visade sig,
att kommunerna blefve betungade med större
skatter än de förmådde bära, så finge staten
träda emellan. Yrkade därför bifall till
motionen. (Hrr Oilas A. Ericson, N. Svensson i
Olseröd, A. G. Ericsson i Väsby och
Gyllensvärd instämde.)

Diskussionen var härmed slut. Med
röster mot 86 bifölls motionen.

Småskollärarnes ålderdomsunderstöds
anstalt.

De härom väckta motionerna voro, på
sätt i förra numret omnämdes, af
statsutskottet afstyrkta. Båda kamrarna
godkände i onsdags utskottets hemställan.
Besluten föregingos emellertid af diskussioner,
som gifva anledning antaga, att k. m:t
skall taga hand om frågan. I båda
kamrarna erkände nämligen statsrådet Gilljam
behofvet af en ändring. K. m:t hade ock
i det ursprungliga förslaget till reglemente
ifrågasatt, att läsåret skulle få räknas som
helt, därest tjänstgöringen uppginge till sju
månader, men statsutskottet hade skärpt
bestämmelserna.

I första kammaren talade kyrkoherden
C. Pettersson och biskop Billing i
motionernas syfte. Den sistnämde hoppades, att
regeringen skulle till nästa riksdag
framkomma med förslag i ämnet.

I andra kammaren uppstod en längre
diskussion,, inledd af

motionären Oilas A. Ericsson, som särskildt
betonade, att oaktadt den förkortade
tjänstgöringstiden småskollärarne i Dalarne finge
tjänstgöra lika många timmar pr år som lärarne i
öfriga trakter af riket. Det vore då billigt, att
de blefve med dem likställda i afseende på
tjänsteårsberäkning.

Hr E. Hammarlund fann framställningen högst
behjärtansvärd. De lärare och lärarinnor, om
hvilka här vore tal, blefve i dubbel mening
lidande: de erhölle helt understöd långt senare
än sina kamrater (60 a 65 år i st. f. 55 år)
men finge till understödskassan erlägga flera
årsafgifter än de öfriga. Då skolan ej påginge
mera än t. ex. sju månader om året, kunde
läraren omöjligt blifva i tillfälle att tjänstgöra
åtta månader. Det vore obilligt, att de skulle
blifva lidande därpå, att till följd af lokala
förhållanden undervisningstiden måste
inskränkas. Utskottet skyllde på bristande
»utredning», men den utredning, som här behöfdes,
vore ganska enkel. Då utskottet höll så
mycket på denna »utredning», ville tal. rikta en
uppmaning till regeringen att taga frågan om
hand och till nästa riksdag framlägga förslag
i ämnet. (Hrr Eda. Svensson i Karlskrona och
Gyllensvärd instämde.)

I samma riktning yttrade sig lektor S.
von Friesen samt dalariksdagsmännen
Daniel Person i Tallberg och Stormats Matias
Olsson.

Utskottets talan fördes af hrr And,
Persson i Mörarp (tiden hade ej medgifvit att
återremittera ärendet till afdelningen), A.
P. Danielsson (kunde ej medgifva att frå-

gan vore behjärtansvärd) och Lasse
Jönsson i Sandby.

Intagning i skolan hvartannat år.

Andra kammaren godkände i onsdags
det tillfälliga utskottets afstyrkande
utlåtande med anledning af hr P. Larssons i
Fole motion. Beslutet föregicks af ett
kortare meningsbyte, därunder motionären
försvarade sitt förslag. Intagning i skolan
vore en nyttig anordning i små skoldistrikt.
Men som det nu vore ställdt,- kunde en
enda person hindra en församling att
genomföra en dylik reform. Kammaren hade
förut uttalat sig mot kommunalt envälde.
På detta område kunde en enda person,
vare sig han hade rösträtt på kyrkostämma
eller icke, utöfva envälde. Detta
förhållande borde icke få fortfara. Tal:n gjorde
emellertid icke något yrkande.

Hr E. Hammarlund försvarade utskottets
ståndpunkt. Om den utväg anlitades, som
af utskottet anvisats (se n:r 16), kunde
man i lugn och rö få pröfva den
föreslagna anordningen. Skulle det därvid
visa sig, att de befarade olägenheterna
vore lätta att öfvervinna, så vore tiden
inne att taga i öfvervägande lämpligheten
af ett tillägg till folkskolestadgan. Men
innan anordningen blifvit mera pröfvad än
hittills och en allmännare opinion till
förmån för förslaget låtit sig förnimmas, vore
det för tidigt att vidtaga en ändring i den
för hela riket gällande folkskolestadgan.
Yrkade på denna grund bifall till utskottets
hemställan. (Hrr Zotterman och Fredholm
i Saleby instämde.)

Utan votering godkändes därpå utskottets
förslag.

Samband mellan folkskolan och
allmänna läroverket,

Första kammaren godkände i onsdags
det i förra numret återgifna
utskottsutlåtandet. Endast ett yttrande förekom.
Rektor /. A. Sandberg uttalade nämligen sina
farhågor för den ifrågasatta reformen men
ville ej göra något yrkande.

Enär kammarens beslut afviker från
med-kammarens, har frågan gått tillbaka till
andra kammarens Skolutskott, som ännu
en gång får taga densamma under
om-pröfning.

Profkommissionen,

afsedd för allmänna läroverkets lärare, föll
ohjälpligt i andra kammaren sistlidne lördag.
Statsrådet Gilljam höll ett varmt och
glänsande försvar för förslaget, men fick
understöd endast af professor Boethius. Fyra
läroverkslärare i kammaren opponerade
sig på det bestämdaste mot en dylik
»högsta domstol på pedagogikens område».

noriteten röstade för det af E.
Hammarlund m. fi. framställda yrkandet om afslag
i förhoppning att till ett följande år få ett
för slöjdundervisningens främjande mera
tillfredställande förslag än det föreliggande.

Dödsfall.

Statsbidraget för slöjdundervisningen.

Statsutskottet hade enhälligt tillstyrkt den i
n:r 7 återgifna kungl, propositionen
angående ändrade bestämmelser i fråga om
villkoren för erhållande af statsunderstöd till
gossarnes slöjdundervisning, Ändra
kammaren godkände i går middag med 94
röster mot 89 utskottets hemställan. Mi-

E. M. F. Lagerkrantz f- I Hede
folkskola i Myckleby församling i Bohuslän
afled den 12 april folkskollärarinnan Ellen
Magdalena Fredrika Lagerkrantz efter
några dagars häftig sjukdom. Hon var född
i N. Sandsjö den 27 november 1856,
aflade folkskollärarinneexamen i Skara 1879,
vikarierade i skolor i Södermanland och
sist i Myckleby, där hon sedan 1888 var
ordinarie. Den hänsofna var en ädel och
upphöjd natur, varmt religiöst sinnad samt
för de små barnen, som stodo under
hennes ledning, den varmhjärtade och goda
modern, som af egna ’ medel uppoffrade
ej så litet, då det gällde att göra något
för att glädja dem. Må det plikttrogna
arbete hon nedlagt i folkskolan varda till
välsignelse! Frid öfver hennes stoft!
K. Bl.....n.

A. Svensson f. Förste läraren vid
Södra förstadsskolan i Malmö Anders
Svensson afled den 26 sistlidne april i en
ålder af något öfver 44 år. Han var född
1850, aflade folkskollärareexamen i Lund
1872 samt anställdes vid Malmö
folkskolor 1874-. Den aflidne var en duglig och
plikttrogen lärare, hvars bortgång är
mycket att beklaga, säger Sk. Dagbl. Han har
gjort sig känd inom lärarekåren genom ett
häfte rättskrifningsöfningar, hvilka utgått i
icke mindre än nio upplagor. S. sörjes
närmast af en åldrig moder, maka och två
söner.

Breflåda.

(Meddelauden och förfrågningar i bref och å brefkort,

som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och

adress, lämnas utan afseende.)

Frågvis i M. 1) Ja, om lönen uppgår till
nämda helopp och församlingen beslutar höja
delaktighetsbeloppet. Men man skall hafva i
fem år uppburit det högre lönebeloppet, för att
pension skall utgå efter detsamma. 2) Beror
på huru mycket som hittills inbetalts. Den
»extra pensionsafgiften» kan uträknas med
ledning af tabellen i n:r 46 år 1890.

-t. 1) Jo. 2) Nej. Bäst att härom
påminna ordföranden.

C. D. Beslutet om bidrag vid sjukdomsfall
träder i kraft från nästa års början.

C. /S. R. Ja, se ett prejudikat i denna
tidning n:r 28 år 1886!

Egil. 1) Vill nästan tyckas så. 2) Ja.

J. G. E. T. 1) Centralkommittén för
hemslöjdens befrämjande inom Stockholms län (adr.
Mäster-Samuelsgatan 43, Stockholm). 2) och
3) Upplysningar härom torde erhållas genom
att skrifva till nämda kommitté.

Skollärare X. 1) Ingif skriftlig begäran
härom till skolrådet och åberopa folkskolestadgan.
Hjälper ej detta, blir ingen annan råd än att
vända sig till domkapitlet. 2) Lutande. 3)
Omkring 10 grader.

Ung lärare. Försök t. ex. Allgemeine
Deutsche Lehrerzeitung (fås genom hvarje
post-anstalt; pris 7 kr. 41 öre pr år).

Ottar. 1) Se ofvan! 2) Skall erläggas,
sedan tjänstgöringen för året afslutats.

P. i M. Obekant. Se vidare här ofvan!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free