Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (645.) 9 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
235
met skulle således blifva både overksamt
och dyrt.
Hr statsrådet har härvid tydligen
förutsatt, att det nuvarande
inspektionssystemet skulle vara »verksamt». Såsom
allmänt kändt är förhåller det sig
emellertid tvärtom. Inom andra kammarens
tillfälliga utskott upplästes vid frågans
behandling bland annat ett bref från en
kyrkoherde och skolrådsordförande, hvari
meddelades, hurusom nyligen en
inspektör under loppet af 8 timmar på
samma dag dels »inspekterat» 7 (säger sju)
skolor, dels rest omkring 2 l/% mil -
ett utmärkt exempel på hvad hr
Wennerberg år 1891 kallade ett
»oförståndigt och idkeligt inspekterande». Vida
bättre vore naturligtvis att i stället
inspektera hvarje skola t. ex. hvart femte
år, men då göra det med besked.
Kostnadsberäkningarna hvila på den
förutsättningen, att för hvarje
inspektör skulle utgå 5,500 kronor. Andra
kammaren däremot har menat, att 3,800
kronor borde kunna räcka till, och det
är i sanning svårt att förstå, hvarför den
häruti ej skulle hafva rält.
Hr Wennerbergs anförande visade, att
han ej öfvergifvit sina tidigare åsikter
om det nuvarande inspektionssystemets
förkastlighet. Lärarne hade utvecklat
sig, men inspektörerna befunne sig kvar
på en föråldrad ståndpunkt; präster och
elementarlärare stode numera efter
folkskollärarne i pedagogiskt hänseende,
hvilket talaren själf varit i tillfälle att
bevittna.
En radikalt afvisande hållning intogs
som vanligt af biskop Billing. Han
ansåg icke, att en utveckling af
inspektionen vore behöflig eller önsklig. Vårt
folkskoleväsende vore nu så långt
kommet, att ingenting dylikt vore af nöden.
Han kunde ej vara med om inspektörer,
som odeladt ägnade sin tid åt detta kall,
ty det skulle blifva dödande tråkigt för
dem, liksom för andra människor, att
oupphörligt sysselsätta sig med ett och
det samma dag efter dag, år in och år
ut; de skulle därigenom blifva så att
säga ett slags inspektionsmaskiner*.
Första kammaren delade biskop
Bil-lings åsikt om obehöfligheten af
inspektionens utveckling samt biföll utan
omröstning utskottets afstyrkande hemställan.
Det nuvarande systemet förblir
följaktligen sådant det är, och dess år 1891
omstörtade kredit har nu, tre år efteråt,
blifvit återställd - nota bene officiellt.
Samband
mellan folkskolan och allmänna
läroverket skall, enligt riksdagens beslut,
åvägabringas. Båda kamrarna hafva
nämligen nu enats om sådan ändring af ford-
* En dylik uppfattning af
inspektionsarbetet såsom bestående af ett oaflåtligt
fiskalise-rande, en sorts polistjänstgöring, synes äfven
hafva legat till grund för det af första
kammarens tillfälliga utskott afgifna utlåtandet.
Där skildras nämligen i synnerligen mörka
färger, huru obehagligt och utslitande
ifrågavarande arbete vore.
ringarna för inträde i allmänna
läroverkets lägsta klass, att dessa må vid
anställd Inträdespröfning kunna fullgöras
af den, hvilken genomgått första
årsklassen af fast folkskola litt. A.
Slöjdundervisningen
kommer, sedan nu deri kungl,
proposi–tionen bifallits af båda kamrarna (i den
andra med mycken knapp majoritet) helt
visst att på åtskilliga ställen i vårt land,
särskildt i de större städerna,
omorganiseras med hänsyn till de nya villkor,
som blifva gällande för statsbidragets
utgående. Huruvida denna nya
tvångströja blir till slöjdundervisningens
fromma, kommer framtiden att utvisa.
För ännu billigare
än l krona erhålla utom Göteborg
boende subskribenter allmänna
folkskolläraremötets förhandlingar. Subskribenterna
slippa nämligen att - såsom från
början var ämnadt - betala porto för
öfversändandet (utan blott
postförskottsaf-giften 15 öre), och då detta porto
uppgår till icke mindre än 40 öre, erhåller
förläggaren för den 422 sidor starka
boken icke mer än 60 öre.
Skolans hufvuduppgift
är ej, yttrade Örebro läns folkhögskolas
föreståndare d:r J. V. Jonsson vid
öppnandet af den nu pågående tolfte
årskursen för kvinnliga lärjungar, att
meddela praktiska färdigheter, utan att väcka
ansvarighetskänslan och insikten för ett
lefnadsmål samt viljan att göra godt och
härigenom verka för kommande släkters
förbättring och fosterlandets framtid. Med
en sådan uppgift vore den kvinnliga
skolan nästan mer berättigad än den
manliga, ty uppfostrans kall vore i första
rummet kvinnans, och en bondhustru
kunde t. ex. göra lika mycket godt för
samhället som många af landets
stormän.
Sjunde nordiska skolmötet.
Stockholms folkskollärareförening utsåg vid sitt
sammanträde i lördags till ledamöter i
bestyreisen för nämda möte folkskollärarne
/. J. Dalström, Fridtjuv Berg och
Alexander Jonsson samt lärarinnorna Maria
Jönsson och Hulda Lundin.
Från läraremötet i Oxford. Vid
det sammanträde, som Stockholms
folkskollärareförening förliden lördag anordnat
i Vetenskapsakademiens hörsal,, och till
hvilket sammanträde äfven andra för
skolfrågor intresserade personer inbjudits,
lämnade direktör Otto Salomon på Nääs en
utförlig skildring af den engelska
lärareföreningens möte i Oxford. Såsom våra
läsare redan känna, hade hr S. på
uppdrag bevistat detta möte i egenskap af
representant för Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Föredraget, hvilket förut
hållits i Göteborg och för hvars
hufvudsakliga innehåll vi redogjort i de två
närmast föregående numren, afslutades med
några reflexioner.
Uttalanden i många af de engelska
tidningarna af olika färger vittnade om den
gemensamma uppfattningen, att detta
läraremöte kunde betraktas såsom
epokgörande på undervisningens område. Lärarne
hade icke minst i England varit sedda
öfver axeln och beröfvade den grad af
själfständighet och auktoritet, hvarförutan
undervisningsverksamheten med dess
förutsättning af nödvändig auktoritet i det
närmaste omöjliggjordes. Systemet att
bestämma aflöningen efter resultatet hade,
ansåg talaren, gjort skolan till en
kunskapsfabrik och läraren till en
betingsarbetare. Huruvida den ökade betydelse,
som den engelska lärareföreningen efter
Oxfordsmötet, skall i fullaste mått komma
skolan till godo, berodde på om
föreningens verksamhet fortfarande komme att
ledas i den ursprungligen bestämda
riktningen och sålunda afhölle sig från all
religiös, politisk och social agitation.
En lärareförening vore förvisso något
annat än en vanlig fackförening och måste
därföre alltid ställa de rent ideella målen,
uppfostrans och undervisningens höjande,
afgjordt i förgrunden. Gjorde den icke
detta, kunde den utåt vunna
själfständig-heten komma att köpas med uppoffring af
själfständigheten inåt och så småningom
satsen »läraren för skolan» förvandlas till
»skolan för läraren».
Talaren räknade de dagar, under hvilka
han bevistat detta möte, till de mest
innehållsrika och fröjdefulla i hela sitt lif.
Han hade fått närvara vid en tilldragelse
på folkbildningens område, hvars betydelse
vi icke kunde för högt uppskatta. Han
hade sett, huru ett af Europas äldsta och
mest berömda lärdomssäten sträckte
brodershanden mot folkskolan. Han hade hört,
huru universitetets lärare välkomnat
folkskolans icke blott såsom lärjungar utan
såsom kamrater och medarbetare; huru
undervisningens främsta målsmän inom det
mäktiga öriket uppmanade dessa lärare att
lämna anvisningar i sådant, som med
undervisningen stode i samband. Och han,
som trodde på folkskolan, vågade hoppas,
att hvad som skett och hvad som skulle
ske, måtte lända folkundervisningen till
fromma.
Det tankedigra och målande föredraget
hälsades med ihållande bifallsyttringar.
Folkskollärareseminarierna. Vid
nedannämda seminarier hafva gifvits
följande ämnen vid de skriftliga
afgångsprof-ven i modersmålet:
Växjö folkskollärareseminarium: 1)
Aposteln Paulus i Aten. 2) Om åskådlighet i
undervisningen. (Historik.) 3) Statshvälfningen
i Sverige" 1860. 4) Katarina II af Ryssland.
5) Geografisk Beskrifning af Växjönejden. 6)
Hvilket inflytande medför vattnets egenskap att
vid + 4 grader äga sin största täthet? 7)
Uppfostran till fosterlandskärlek.
Kalmar folkskollärarinneseminarium.: i) Örn
nådemedlen. 2) Gustaf Hirs mord. 3)
Luftpumpen och några experiment, som med den
kunna anställas. 4) Participiet i svenskan. 5)
Betydelsen af 1809 års statshvälfning. 6)
Folkundervisningens utveckling i Sverige under
adertonde århundradet.
Hernösands folkskollärareseminarium: 1)
Upploppet i Efesus under aposteln Pauli vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
