Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (645.) 9 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
d) Förenkling af valen. Från flera håll
har klagats öfver den dryga tid, som de
årligen återkommande föreningsvalen taga
i anspråk till förfång för behandlingen af
öfriga ärenden. Enligt nu gällande
ordning skall vid centralstyrelsevalet röstas
hvartannat år med tre namn, hvartannat
år med fyra (efter ändring af § 8: l ena
året med fyra, andra året med fem) samt
vid reyisorsvalet hvarje år med tre. En
högst väsentlig förenkling skulle häri
kunna åstadkommas, om hvarje år vid
centralstyrelsevalet röstades blott med tre namn
och vid revisorsvalet blott med ett.
Härför fordras emellertid, att valperioden för
båda göres treårig. Detta synes vara att
föredraga framför det förslag, som för
vinnande af mindre besvär vid valen hade
framkommit till ombudsmötet, och som
gick ut på valperiodens förvandling till
fyraårig.
I samband med de ändringar i §§ 8
och 12, som härför erfordras, vill
centralstyrelsen förorda införande i §§ 8, 11 och
12 af bestämmelser rörande fyllnadsval,
hvarom nu inga föreskrifter äro gifna.
En följd af dessa ändringar skulle
blifva antagande af öfvergångsstadgandena i
den nytillkomna § 26.
e) Beräkning af resekostnad och
dagtraktamente för centralstyrelseledamöter
och revisorer. I senaste
revisionsberättelse påpekas otillräckligheten af den
ersättning, som i enlighet med nu gällande §
19: 2 tillerkänts de
centralstyrelseledamöter och revisorer, hvilka ej varit å
sammanträdesorten bosatta. Så länge denna
punkt behåller sin nuvarande lydelse, är
uppdraget att tjänstgöra såsom
centralstyrelseledamot eller revisor förbundet med
direkta ekonomiska uppoffringar, då
detsamma måste utöfvas på en så dyr ort
som Stockholm. En ändring har länge
varit af behofvet påkallad, och revisorerna
hafva därför föreslagit dagtraktamentets
höjande till 6 kronor. Då en ändring nu
skall ske, synes det emellertid
centralstyrelsen vara lämpligt, att ersättningen
bestämmes genom hänvisning till någon viss
klass i gällande resereglemente (af den 11
februari 1881). Härvid kunna
ifrågakomma dels fjärde klassen (hvartill hänföras
kyrkoherdar, komministrar, kronofogdar,
läroverkslärare och folkskoleinspektörer
m. fi.), för hvilken dagtraktamentet utgör 6
kronor, dels femte klassen (hvartill höra
länsmän, fanjunkare, fyrmästare,
nämde-män, pistolsmeder, underofficerare och
folkskollärare m. fl.), för hvilken
dagtraktamentet är satt till 4 kronor 50 öre.
Centralstyrelsen skulle visserligen ingalunda
hafva något emot att ställa Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
förtroendemän i samma rangklass som veterinärer,
tull- och telegraftjänstemän,
ammunitionsverkmästare, underlöjtnanter och beridare,
men då det stånd, hvartill dess flesta
ledamöter höra, officiellt blifvit hänvisadt
till ett trappsteg lägre ned, har den vid
sitt förslag till ändrad lydelse af § 19: 2
trott sig för sin del böra stanna på detta
mera anspråkslösa rum.
f) Åläggande för kassaförvaltaren att
ställa borgen. Senaste revisorer hafva på
i deras berättelse angifna skäl föreslagit
inskjutande af ny punkt härom i § 20.
g) Tiden för insändande of
protokolls-utdrag. Den nuvarande föreskriften i §
15: 2 är allt för sträng och har icke
blifvit tillämpad. En annan lydelse har
därför blifvit föreslagen.
#
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt
föreslår centralstyrelsen följande ändringar
af stadgarna (de nya bestämmelserna äro
utmärkta med kursiv stil):
§3.
1. (Lika med nuvarande mom. 1.)
2. Röstberättigad medlem af f öreningen är icke
allenast den, för hvilken medlemsafgift för
närmast föregående år blifvit af kretsen till
centralstyrelsen inbetalad, utan ock den. för hvilken
medlemsafgift t föreningen Jör löpande året blifvit
inom kretsen erlagd.
3. (Lika med nuvarande mom. 2.)
4. (Lika med nuvarande mom. 3.)
5. (Lika med nuvarande mom. 4.)
6. (Lika med nuvarande mom. 5.)
§8.
1. I spetsen för föreningen står en af nio
personer bestående centralstyrelse, som leder
föreningens verksamhet och för hennes talan.
2. Minst sex af centralstyrelsens medlemmar
skola vara tjänstgörande lärare eller lärarinnor
vid folk- eller småskolor.
3. (Lika med nuvarande mom. 3.)
4. Medlem af centralstyrelsen väljes för en tid
af tre år. Turvis afgå hvarje år tre ledamöter
ur densamma.
5. Afgå centralstyrelseledamöter under de för
dem, bestämda "tjänstgöringstiderna, utses vid nästa
valtillfälle icke allenast tre ledamöter, utan
därutöfver så många, att centralstyrelsen varder
fulltalig.
§9.
2. För att beslut skall kunna fattas, måste
minst sju styrelseledamöter närvara. Är
styrelsemedlem hindrad att bevista sammanträde,
skall sådant i god tid skriftligt anmälas till
ordföranden, som inkallar suppleant.
§ 11.
1. (Lika med nuvarande mom. 1.)
2. (Lika med nuvarande mom. 2.)
3. (Lika med nuvarande mom. 3.)
4. Valet afslutas i tillkallade vittnens närvaro
af centralstyrelsen, hvarvid de, som fått högsta
antalen röster, varda styrelseledamöter från
följande kalenderårs början, och de tre i
röstetal närmast stående varda styrelsesuppleanter
under följande kalenderåret.
5. Vid fyllnadsval enligt § 8: 5 bestämmas de
valdas tjänstgöringstider efter röstetalen, så att
den, som erhållit lägre antal röster, erhåller
kortare tjänstgöringstid.
6. (Lika med nuvarande mom 5.)
§ 12-
1. Vid samma tid och på samma sätt, som
i § 11 omförmäles, verkställa kretsarna
revisorsval. Medlem af revisionen väljes för en tid af
tre år. Turvis af går hvarje år en ledamot ur
densamma.
2. Valet afslutas, på samma sätt som i § 11: 4
angifves, af centralstyrelsen, hvarvid den, som
fått högsta antalet röster, varder revisor för
löpande kalenderåret samt de båda följande åren,
och de två i röstetal närmast stående varda
revisorssuppleanter för löpande kalenderåret.
3. Afgå revisorer under de för dem bestämda
tjänstgöringstiderna, ittses vid nästa valtillfälle
icke allenast en revisor, utan därutöfver så många,
att revisionen varder fulltalig.
4. Vid fyllnadsval till revisionen bestämmas
de valdas tjänstgöringstider efter samma grunder,
som i § 11: 5 äro för fyllnadsval till
centralstyrelsen föreskrifna.
§ 15.
1. Centralstyrelsen utsänder upptagna
frågor med eller utan åtföljande betänkanden till
kretsordförandena, hvilka ombesörja deras
behandling i kretsföreningarna. Dessas beslut
bestämmas genom öppen omröstning samt
genom enkelt röstflertal. Röst afgifves härvid
personligen, icke genom fullmakt. Vid lika röstetal
gäller den mening, ordföranden biträder.
2. Protokollsutdrag, upptagande
kretsföre-nings uttalande insändes till centralstyrelsen
inom af denna utsatt tid.
§ 19. ,
1. (Lika med nuvarande mom. 1.)
2. Vid styrelsemedlemmars eller revisorers
resor för föreningen betalas resekostnaden jämte
dagtraktamente enligt femte klassen i gällande
resereglemente.
3. (Lika med nuvarande mom. 3.)
§ 20.
1. (Lika med nuvarande § 20.)
2. Kassaförvaltaren åligger att ställa af
centralstyrelsen godkänd säkerhet för de föreningens
medel, han har om händer.
Öfvergångsstadgande.
§ 26.
1. Vid 1895 års val utses fem
centralstyrelse-ledamöter, hvaraf de tre med högsta röstetalen
valda behålla sitt uppdrag under åren 1896,1897
och 1898 men de två öfriga endast under 1896
och 1897. Vid 1896 års val utses fyra
centralstyrelseledamöter, hvaraf de tre med högsta
röstetalen valda behålla uppdraget under 1897, 1898
och 1899 men den fjärde blott under 1897.
2. Vid 1895 års val utses tre revisorer,
hvaraf den med högsta röstetalet valde tjänstgör i tre
år, den därnäst följande i två år och den tredje
i ett år.
Öfveransträngningen i skolorna.
Såsom vi förut meddelat, hade
Pedagogiska sällskapet härstädes inbjudit
allmänheten, särskildt föräldrar, lärare och
läkare till ett möte den 23 april* för diskussion
om Öfveransträngningen i skolorna. Under
den mer än tre timmar långa
öfverläggningen erhöll frågan en både sakrik och
mångsidig belysning. Icke mindre än fyra
inledande föredrag höllos.
Först skärskådades ämnet från de
allmänna läroverkens synpunkt af rektor S.
Almquist.
Den frågan, sade talaren, huruvida
öfveransträngning verkligen förekommer inom
läroverken, anser jag mig med säkerhet kunna
besvara med ja. Naturligtvis blifva icke alla
lärjungar Öfveransträngda, ej de goda hufvudena
och ej heller lättingarna.
^Huru visar sig då Öfveransträngningen? Icke
så mycket i lärjungarnes svaga utseende,
bleksot o. s, v., men i bristande motståndskraft,
när det gäller någon större ansträngning, i
allmän nervsvaghet samt däruti, att lärjungarnes
mottaglighet märkbart aftager klass för klass.
Orsakerna till Öfveransträngningen äro flera.
Först och främst den långa arbetstiden af 6
timmar i skolan och i medeltal 4 timmar i
hemmet. En annan orsak är arbetets art, i
det att man nu för tiden på grund af
förbättrade undervisningsmetoder kräfver ett
intensivare arbete af lärjungen, än hvad förr var
fallet. Äfven måste hänsyn tagas till den
stämning, i hvilken den arbetande befinner sig. Är
han lugn, anstränger arbetet mindre, är han
däremot orolig, blir det mera betungande. Nu
är hufvudstadslifvet till sin natur jäktande och
oroligt och påverkar därföre ofördelaktigt i
synnerhet öfverklassens barn. Ärftligheten är ock
en inverkande faktor.
* Införandet af detta referat fördröj dt på
grund af bristande utrymme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
