Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (648.) 30 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
SVENSK LÄRAEETIDNING.
N:r 22
naste svenska berättelserna (från 1888 och
1893) visar, att ett sådant, sammanhang
nu kommit till stånd, särskildt i fråga om
det tekniska.
I Danmark hafva förutsättningarna
härför varit vida gynnsammare än hos oss.
Ar 1874 stiftades Danmarks
Lsererfore-ning, och man fann det helt naturligt, att
dennas centralstyrelse genast tog de
allmänna danska folkskolläraremötena om
hand. Det första hölls 1876 i Aarhus,
det andra 1879 i Köpenhamn, det tredje
1886 därsammastädes och det fjärde 1893,
likaledes i Köpenhamn.
Detta oaktadt förefaller det, som om de
danska mötena just i tekniskt afseende
skulle lämna rätt mycket öfrigt att önska.
Vederbörande där tyckas nästan hafva
tagit saken väl lätt - vida lättare än vi
svenskar ansett oss kunna göra. Af den
senaste danska berättelsen är det ganska
svårt att bli klok på huru arbetet med
mötets förberedande blifvit bedrifvet och
hvilka grundsatser, som blifvit följda med
hänsyn till organisation, ordningsregler,
framställande af resolutioner o. d.
Förberedelserna omnämnas blott i
förbigående såsom en liten inledning till den
tämligen vidlyftiga och con amore utförda
skildringen af »Fester og Udflugter». Det
heter där:
Paa Lsererforeningens i April afholdte
Be-styrelsesm0de vedtoges det ät anmode Hr.
Skoleinspektör Hoffmann* om ät overtage Posten
som M0dets Kasserer samt ät overdrage til
Formanden, Hr. Emil Sauter, til
Skoleinspektör Joakim Larsen og til Modets Sekretaer,
Se-minarieforstander Fr. Thomassen, ät ordne alt
til M0det. Det blev da disse tre Herrer, der
fik den egentlige Ledelse af Forberedelserne
til M0det samt ordnede alt–––––-
Först i april samma år som mötet
skulle hållas togo alltså förberedelserna sin
början. Till jämförelse härmed må
nämnas, att bestyreisen för Stockholmsmötet
1888 höll sitt första sammanträde den 6
februari, bestyreisen för Göteborgsmötet
1893 sitt första den 27 januari.
Af de anförda orden framgår vidare, att
det danska mötets sekreterare utsågs af
lärareföreningens styrelse, icke af mötet
själft. Samma mindre parlamentariska
princip följdes ock i andra hänseenden.
Sålunda läses i redogörelsen för mötets
öppnande:
Formanden meddelte dernaest, ät til
Hoved-ordstyrer for M0dets almindelige Afdeling var
valgt Skoleinspekt0r Joakim Larsen, til
Vice-ordstyrere Seminarieforstander R. J. Holm,
Vejle, Skoleinspekt0r Berteisen, Aarhus, og
Skoleinspekt0r Erik Johansen, Fredericia. For
M0dets sserlige Afdeling var til
Hovedordsty-rer valgt Skoledirektor Theisen, til
Viceordsty-rere Lsererne M. J0rgensen, Hillerslev, og Jo
hannes L0ve, Odense.
Man kan tänka sig, huru det hos oss
skulle låta, om ordföranden i Sveriges
allmänna folkskollärareförening uppträdde
inför ett allmänt möte för att »meddela»
något dylikt.
Bestyreisens makt synes emellertid icke
hafva inskränkt sig till utnämnandet af
mötets funktionärer. Den tyckes t. o. m.
.* ’»Skoleinspekt0r» på svenska = »förste
lärare».
hafva förbehållit sig rätt att i viss mån
bestämma, hvad mötet skulle få besluta
eller icke. Sålunda yttrar sig en inledare
på följande för oss svenskar
öfverraskande sätt:
Bestyreisen for Danmarks Lsererförening har
ikke fundet Sp0rgsmaalet om
Inspekt0rinstitu-tionen tilstrsekkelig gennemdr0ftet til, ät den har
ment det betimeligt her paa M0det ät seske
Resolution derom - - -
samt längre fram:
Da Kravet herom (lärarekårens
representerande inom skolrådet) har vseret fremme ved
forskellige Lejligheder, mener Lsererforeningens
Bestyrelse, ät der her paa M0det vil vsere
Anledning til ät ssette f01gende Resolution under
Afstemning - - -.
Ja, i fråga om en annan sak läser man
till och med:
Dirigenten meddelte, ät efter de stedfundne
Forhandlingers Karakter havde de
tilstedevceren-de Medlemmer af Bestyreisen besluttet ät lade
den Del af Resolutionen, som angik de private
Skoler, bortfalde og derimod efter Forslag fra
flere Sider optage en Anbefaling for ät stötte
Aftenskoler. Herefter kom Resolutionen til ät
lyde saaledes - - -
Märkvärdigt nog heter det närmast
därefter:
I denne Form vedtoges Resolutionen saa
godt som enstemmigt.
I en svensk berättelse skulle det helt
visst i stället kommit att stå något om
reservationer rned massor af instämmanden,
»ljungande protester» o. d.
Vid de båda senaste allmänna svenska
folkskolläraremötena hafva antagits vissa
ordningsregler, hvilkas ändamål i främsta
rummet varit möjliggörandet för mötet att
i hvarje fråga medhinna en allsidig
diskussion och ett väl öfvervägdt uttalande.
Vid båda mötena voro högst 20 minuter
beviljade åt hvarje inledare och högst 2
gånger 5 minuter åt hvarje följande talare.
Vid Stockholmsmötet gaf man
tjänstgörande ordföranden rätt att i särskilda fall
medgifva någon förlängning af denna tid,
men i Göteborg ansåg man sig t. o. m.
kunna stryka detta undantag.
Den erfarenhet, som hittills vunnits
rörande dessa ordningsregler (hvilka blifvit
tillämpade äfven vid större stiftsmöten,
t. ex. det förträffligt ordnade
Jönköpingsmötet 1892), talar på det bestämdaste till
deras förmån. Vid Stockholmsmötet 1888
medhunnos uttalanden i samtliga de
uppställda 18 frågorna, sedan i hvar och en
af dem förekommit i medeltal närmare 12
anföranden (lägst 5, högst 28). Vid
Göteborgsmötet medhunnos likaledes
uttalanden i samtliga de uppställda 15 frågorna*,
sedan i hvar och en af dem förekommit
i medeltal mer än 13 anföranden (lägst
5, högst 25).
Vid Köpenhamnsmötet, som pågick en
dag längre än de båda svenska mötena,
* I frågan om samverkan mellan folkskolan
och arbetsgifvarne vid minderårigas anställ*
ning måste dock uttalandet göras utan
diskussion, hvilket var helt naturligt, enär den
blifvit ställd efter den brännande frågan om tyska
språket vid seminarierna under ett
afdelnings-sammanträde på sammanlagdt 2’/2 timmar.
förekommo 16 diskussioner med i
medeltal 7x/2 anförande i hvarje (lägst 2, högst
14), och endast i 8 frågor, alltså jämt
hälften af de diskuterade, gjordes från
mötets sida några uttalanden. Om ännu ett
sjuttonde öfverläggningsämne upplyses i
berättelsen, att det »paa Grund af den
fremrykkede Tid ikke medf0rte nogen
Diskussion».
Härtill bör läggas, att i 4 af de frågor,
hvilka föranledde uttalanden,
öfverläggningen måste ajklippas, innan deltagarne
fått säga, hvad de hade på hjärtat.
Sålunda heter det med afseende plj frågan
om lärareutbildningen:
Efter ät der var 0nsket Afslutning, blev
Ordet givet til Inlederen, Professor Kroman––––-,
efter hvars anförande omröstning
omedelbart företogs.
Rörande diskussionen om
borgareskolorna läser man i berättelsen:
Debatten blev her standset efter et
frem-kommet Forslag om Afslutning, for hvilket en
foretagen Afstemning viste Flertal.
På ungefär samma sätt afbröts äfven
en tredje diskussion, den om inspektionen:
Da der fra Forsamlingens Side(?) blev
begae-ret Afslutning, skred Dirigenten til ät oplsese
de forskellige Forslag til den endelige
Resolutions Affattelse.
Ännu skarpare belyses ifrågavarande
tillvägagångssätt genom följande rader
rörande afslutningen af debatten om statens
förhållande till privatskolorna:
En Rsekke Talere vare endnu indtegnede,
ligesom Inlederen ogsaa 0nskede Ordet for ät
im0degaa nogle af de faldne Udtalelser, men da
Forsamlingen vedtog Afslutning af
Forhand-lingerne, skred man til Afstemning.
Äfven hos oss händer det visserligen,
att man finner en diskussion allt för
långrandig och börjar ropa på proposition samt
griper till utomordentliga åtgärder för dess
förkortande. Hittills har man dock kunnat
hjälpa sig med så humana medel som
inskränkning af tiden för hvarje talare till
3 eller 2 minuter samt i nödfall »streck»,
d. ä. debattens afslutande sedan samtliga
redan anmälda talare haft ordet. Så
drakonis-ka åtgärder som de i Köpenhamn använda
skulle hos oss väcka stort missnöje, och
detta med rätta.
Att dylika åtgärder vid de danska
mötena förekommit, har väl sin grund däri,
att de visat sig praktiskt oundvikliga,
hvilket åter beror därpå, att inga
ordningsregler om begränsad tid för inledare och
talare här varit gällande. I ett fall synes
en ordförande vid Köpenhamnsmötet hafva
gjort ett litet beskedligt försök i den
vägen. Sålunda heter det i fråga om
meningsutbytet rörande borgareskolorna:
Dirigenten aabnede M0det og erinrede om,
ät det af Hensyn til Tiden vilde vsere
n0dven-digt, ät eventuelle Deltagere i Diskussionen
begrsensede sig til 10 Minutter hver:
Äfven vid behandlingen af
lärarebild-ningsfrågan tyckes ordföranden hafva gjort
en liknande erinran, ty en af talarne vid
denna diskussion yttrade efter ett långt
anförande (goda 3 Va sidor): »Jeg skal
slut-te, da min Tid er ud!0ben.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
