Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (649.) 6 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
287
lig eller försumlig gift folkskollärarinna ägt ett
nog kraftigt vapen uti folkskolestadgans § 32
De allra flesta kretsar, sorn hittills yttrat
sig, hafva ansett, att skolrådet i de
enstaka fall, då så möjligen kunnat vara
händelsen, gent emot dylik oskicklig eller
försumlig gift folkskoliärarinna icke
saknat ett nog kraftigt vapen uti
folkskolestadgans § 82. Då nu nu uttrycket »icke
ägt» är likbetydande med »saknat», så
finner man lätt, att frågan är denna:
3. Anser kretsen, att i de (enstaka) fall, då
så (möjligen) varit händelsen, skolrådet gent
emot dylik oskicklig eller försumlig gift
folkskollärarinna saknat ett nog kraftigt vapen uti
folkskolestadgans § 32 - - - ?
Häraf följer, att hela frågan 3 bör
besvaras med nej - väl att märka:
naturligtvis af sådana kretsar,*hvilka anse,
att anförda paragraf erbjudit och
erbjuder myndigheterna ett alldeles tillräckligt
vapen för dylika fall, och att följaktligen
något skarpare icke är af nöden.
Att rbissförstånd inom ett par kretsar
uppkommit är mindre att undra på.
Dessa krelsar hafva naturligtvis fäst sig
vid den till frågans hufvudsats fastade
bisaisen. Vore frågan denna: »Har
skolrådet, i de fall, då så varit händelsen,
icke ägt ett nog kraftigt vapen?» så
borde svaret tydligen blifvit »/o». Nu då
frågan lyder: »Anser kretsen, att - -
skolrådet–––-icke ägt ett nog kraftigt
vapen?», så måste det lika gifvet bli ett
»nej» - allt under förutsättning, att
kretsen finner ytterligare vapen obehöfliga.
Nordiskt folkhögskolemöte hälles
på Askovs folkhögskola, Jylland, den 5-8
instundande september till minne af
nordens första folkhögskolas upprättande i
Rödding för 50 år sedan.
Själfva mötet pågår den 5-7
september. För uppehållet vid skolan under
dessa dagar erlägga mötesdeltagarne en
afgift af 8 kr. Minnesfesten den 8
september äger rum under förmiddagen på
högskolan för mötesdeltagarne och under
eftermiddagen vid ett större folkmöte i det
omedelbart vid den danska gränsen
liggande »Skibelund krat». (Rödding ligger
inom det nuvarande tyska området, hvadan
festen ej kan firas där.)
Lärare och lärarinnor vid svenska,
norska och finska folkhögskolor- och
landt-bruksskolor äro inbjudna att deltaga i mötet
samt minnesfesten.
De deltagare, som resa öfver
Köpenhamn, inbjudas att på nedresan från den
3 september besöka »landboskolen» vid
Köpenhamn (föreståndare kapten J. C. la
Cour) och »Grundtvigs höjskole» vid
Lyngby (föreståndare H. Rosendal).
Efter mötet och festen arrangeras en
»fsellesrejse» enligt följande program:
Den 9 september: Vejle. Seglats på
Vejle-fjord till Rosenvold och Munkebjserg.
Den 10 september-. Fredericia. Odense.
Svend-borg.
Den 11 september: Odense. Sorö.
Köpenhamn.
Resan ledes på Jylland af
folkhögskoleföreståndaren Nörregård, på Fyn af folk-
1 högskoleföreståndarne J. Petersen och
Kris-tensen-Randers samt på Sjöclland af
folkhögskoleföreståndaren Bjerre.
Anmälan om deltagande i mötet skall
göras före den 12 juli hos ordföranden i
»Föreningen for höjskoler og
landbrugs-skoler» Alfred Povlsen, adr. Ryslinge
höj-skole, Ringe st.
Folkhögskoleföreståndarne d:r L.
Holmström (adr. Hvilan, Åkarp) och direktör
Teodor Holmberg (adr. Tärna) hafva af den
danska kommittén anmodats mottaga
anmälningar från Sverige. Den förre
expedierar anmälningarna från Skåne, Halland,
Rlekinge och Västergötland, den senare
från det öfriga Sverige.
Uppskof med tillsättning* af
klockare. Hotagens församling, Jmtl., har
hos k. m:t anhållit, att den för
närvarande lediga klockaretjänsten därstädes måtte
få tills vidare uppehållas genom vikarie.
Såsom skäl härför har anförts, att utsikt
ej finnes att erhålla kompetent sökande
till den svagt aflönade klockaretjänsten,
hvilket förhållande sannolikt blefve
undan-röjdt med ett möjligen snart skeende
anställande af folkskollärare inom församlingen,
samt att det vid ifrågasatt anskaffande af
orgel för församlingens kyrka blefve
önskligt, att med klockaretjänsten förena
organistbefattningen.
K. m:t har på det sätt bifallit
ansökningen, att klockaretjänsten i Hotagens
församling må tills vidare och under högst
två år uppehållas genom vikarie.
Stockholms folkskollärareförening
höll sitt sista ordinarie sammanträde för
terminen förliden lördag å Djursholms slott.
Sedan kaffe druckits vid i slottsparken
dukade bord, samlades föreningsmedlemmarne
till ett antal af öfver 200 i slottets stora
riddaresal, hvilken genom direktör Ernst
Beckmans försorg för tillfället var
dekorerad med flaggor och lefvande växter.
För det tal, hvarmed hr Beckman hälsade
föreningen välkommen, redogöres å annat
ställe i dagens nummer. Sedan frågan om
folkskollärarinnornas rättsliga ställning
slutbehandlats, höll fröken Rosalie Lindgren
ett i bunden form affattadt föredrag öfver
ämnet »Till lokalfrågans belysning».
Slutligen erinrade ordföranden därom, ätt
föreningen i dessa dagar kunnat fira minnet
af sin femtonåriga tillvaro. Den stiftades
nämligen den 23 maj 1879 och räknade
under sitt första år endast omkring 80
medlemmar.
Under sammanträdets gång sjöngos med
lif och lust några unisona sånger ur Svensk
Läraretidnings sångbok, och efter dess slut
samlades ledamöterna å borggården, medan
från slottets trappa en blandad kör utförde
sång. Slutligen intogs gemensam sexa å
Djursholms restaurant. Hemfärden skedde
pr bantåg kl. 10,15 e. m.
Lärares uppflyttning* i högre
lönegrad. En efterdyning af den beryktade
Skolschismen i Malmö förekom vid
kyrkostämman därstädes den 30 maj.
Då år 1876 lönerna för Malmö stads
folkskollärare höjdes, beslöt kyrkostämman,
att aflöningen skulle utgå efter en
tregra-dig löneskala med rätt till uppflyttning i
högre lönegrad efter resp. 5 och 10 års
tjänstgöring. Såsom villkor för en dylik
uppflyttning fastställdes »vitsord af stadens
folkskoleinspektör, att vederbörande lärare
eller lärarinna med utmärkt nit,
skicklighet och framgång uppfyllt sina åligganden
samt sig i öfrigt på ett hedrande sätt
förhållit».
Dessa bestämmelser, som gjorde
uppflyttning i högre lönegrad väsentligen
beroende af inspektören, hade till följd, att
två lärare, som voro inblandade i
Skolschismen, vägrades löneförhöjning.
Kyrkostämman korrigerade emellertid beslutet
och tillerkände de båda lärarne högre lön
| - ett beslut, som just nu är föremål för
| myndigheternas ompröfning.
j Inspektören själf önskade emellertid att
j blifva befriad från den makt, som genorn
1876 års beslut tillerkänts honom.
Skolrådet ingick därför till kyrkostämman med
förslag, att lärares uppflyttning i högre
lönegrad skulle öfverlämnas åt skolrådet,
sedan inspektören afgifvit yttrande och
förslag.
Mera än 200 personer hade infunnit
sig till stämman, och en debatt uppstod,
som räckte nära tre timmar. Skarpa hugg
växlades till en början (särskildt mellan
folkskolläraren Hörle och
folkskoleinspektören Stenkula, som båda hade ordet
upprepade gånger). En handlande betonade
vikten af, att föräldrarna stode i godt
förhållande till sina barns lärare. »Vi kunna
bättre undvara en person än en hel kår.»
Åtskilliga talare höllo fore, att skolrådet
skulle få för stor makt, om förslaget
antoges. Åtminstone borde några villkor
fastställas, så att skolrådet ej hade allt för
fria händer. »Vi lärare - yttrade hr
Hörle - vilja hellre vara beroende af
kyrkostämman än af inspektören och skolrådet.»
Slutet på den långvariga diskussionen
blef emellertid en kompromiss: enhälligt
beslöts att såsom villkor för uppflyttning
i högre lönegrad skulle fordras »oförvitlig
tjänstgöring», och att skolrådet »i
öfverensstämmelse härmed» beslutar om sådan
uppflyttning, sedan skolinspektören afgifvit
yttrande och förslag.
Nääs slöjdlärareseminarium. Uti
kursen n:r 66, som pågår den 30 maj -
10 juli, deltaga följande:
från Sverige: folkskollärarne M. Dalborg, F.
Lindskog och A. L. Vahlström fr. Stockholm ;
E. Ullberg, E. Ehrenström och E. Villner fr.
Uppsala län; E. Holmer, J. Karlsson, G. J. Stade
och L. Vikman (ordningsman) fr.
Södermanlands län; A. A. Änder, A. Johansson, P. A.
Johansson, J. E. Jonsson, H. Rahmberg, A.
Strand (ordningsman) och L. Svensson från
Östergötlands län; K. E. Johansson, N. G.
Blomqvist, F. E. Blom och L. J. Gustafsson fr.
Jönköpings län; C. Dahlman, A. O. Lindgren, K.
A. Nyberg och J. A. Rylander fr. Kalmar län;
A. N. Evander fr. Kristianstads Jan; O.
Vennberg fr. Malmö; J. T. Gunther, G. G.
Gustafsson (ordningsman), och J. Ekeblad fr. Göteborgs
och Bohus län; L. J. Franzén, J. Myller och
A. J. Nyström fr. Älfsborgs län; O. Hellgren
(sånganförare och klockare), K. Syren, E. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
