Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (651.) 20 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
311
utbildning åt lärare med
småskollärarebild-ning?» Detta ärende behandlades något
kortare, bland annat därför att det i någon
mån blifvit berördt i sammanhang med
den föregående. Såväl inledaren som
utskottet hade utgått från den förutsättningen,
att den vid småskollärarinneseminarierna
meddelade bildningen vore åtminstone i
det allra närmaste tillräcklig för dem, som
skulle stanna vid själfva småskolan; hvad
som ytterligare borde göras skulle afse
företrädesvis dem, som anställdes vid de
mindre folkskolorna och såsom biträdande.
Utskottets uttalande gick ut på ett
förnyadt deltagande i seminariekursen,
fortsättningskurser och inspektörsmöten. Häri
instämde i hufvudsak rektorerna Liedesdorff
och Bergendal samt d:r Ambrosius. Hrr
Kjellin och Lundkvist framhöllo med styrka
behofvet af fortsatt utbildning äfven för
själfva småskolans skull. Lärarinnor, som
lefde afskilda i isolerade bygder, där de
år efter år icke hörde någon annan röst
än sin egen, sjönke lätt ihop, komme att
repetera sig själfva, stelnade i slentrian
och förlorade omsider intresset. Ett godt
botemedel häremot vore möten inom
lärarekåren; de hade visat sig vara andligen
befruktande, tron på möjligheten att gå
framåt hade vaknat till lif, och hos mången
lärarinna, som varit i tillfälle att vara med
härom, hade inspektören vid sitt nästa
besök funnit försök med något nytt, ja
t. o. m. originellt i undervisningsväg.
Ordföranden fann, att äfven å denna
fråga diskussionen borde utgöra svaret,
hvilken mening ock af mötet biträddes.
Gymnastik och trädgårdsskötsel.
Frågan: »Hvad bör åtgöras för att höja
undervisningen i gymnastik och
trädgårdsskötsel?» fördelades enligt sin natur af
inledaren kyrkoherden Åström i två.
Professor Törngren, som i utskottet hållit ett
längre föredrag i ämnet, meddelade nu på
hr statsrådets anmodan detsamma i något
sammandragen form. Diskussionen blef i
i öfrigt kort. Med anledning af
utskottets förordande af gymnastikkurser för
lärarne framkastade d:r Belfrage det
förslaget, att första seminarieklassen skulle
ersättas af volontärskolorna; de ynglingar,
som komme från dessa, skulle ingå i
nuvarande andra klassen; efter
seminariekursens genomgående skulle seminaristen
kunna befordras till underbefäl. Med en
sådan anordning skulle särskilda
repetitionskurser blifva onödiga, ty lärarne skulle
kunna kommenderas till tjänstgöring ute
på exercishedarna; de skulle då äfven få
en liten dagpenning såsom extra förtjänst.
Härå svarade adjunkten Herr mansson ^ att
icke få volontärer sökt sig in vid
seminarierna, men att de nätt och jämt kunnat
taga sig upp i den nuvarande första
klassen.
Enligt ordförandens af mötet gillade
förslag skulle frågan i dess första del anses
besvarad genom diskussionen.
Rörande trädgårdsskötseln måste man
med hänsyn till den framskridna tiden
nöja sig med inledningsanförandet och
utskottsutlåtandet. Det senare innehöll, att för-
ordningarna borde strängare tillämpas, så
att verkliga skolträdgårdar öfverallt
inrättades och för sitt ändamål användes.
Sedan d:r Laurell uttalat sin ledsnad
öfver, att ingen diskussion kunde få äga
rum rörande denna viktiga fråga, beslöt
mötet på ordförandens hemställan att
godkänna utskottets förslag såsom svar å
denna del af frågan.
Skolbibliotek.
Fjärde mötesdagen börjades
förhandlingarna med föredragandet af frågan: »Huru
bör inspektören söka befrämja inrättandet
af skolbibliotek?» Den inleddes af
kyrkoherden Gierow från Lunds stift med ett
längre anförande, som slutade med
åter-gifvandet af vederbörande utskotts förslag
till uttalande. Man var ense därom, att
ifrågavarande slag af bibliotek skulle hafva
ett godt inflytande på ungdomen, såvida
innehållsurvalet skedde med försiktighet
och med iakttagande af stark begränsning.
Staten borde uppmuntra till inrättandet af
skolbibliotek genom att för en gång lämna
ett anslag. Distriktet borde likaledes
lämna anslag, helst årligt sådant, samt
dessutom medgifva, att från sockenbiblioteket
finge uttagas alla sådana böcker, som
lämpade sig för skolbiblioteket. Detta borde
nämligen fullständigt skiljas från det förra
samt ställas under skolrådets och
kyrkostämmans förvaltning. Till åstadkommande
af allt detta borde inspektören bidraga
genom påpekande i sina promemorier till
skolråden, genom sakens framhållande vid
möten med lärarepersonalen samt genom
att väcka enskilda personers intresse därför
o. s. v.
I Öfverensstämmelse med ordförandens
hemställan ansåg mötet denna fråga
härmed slutbehandlad.
På liknande mera summariska sätt
behandlades med anledning af den starkt
begränsade tiden äfven de tre följande
frågorna, af hvilka den första handlade om
Uppsatsskrifning i folkskolan
och lydde sålunda: »Huru bör
uppsatsskrifning i folkskolan anordnas? Sedan
inledaren seminarierektor Bucht från
Hernösand, med hvilken vederbörande utskott
instämt, lämnat en del metodiska
anvisningar, förklarades frågan slutbehandlad.
Tysta öfningar.
Frågan lydde: »Hvarpå beror det, att
de tysta öfningarna i allmänhet ej
medföra det gagn, som de kunna och böra?»
I ett inledningsanförande lämnade
kyrkoherden Uddin från Gotland en utredning
af de orsaker, som enligt hans mening
motverkade ett godt resultat, och bland
dessa räknade han först och främst den,
att lärarepersonalen ej fullt insåge gagnet
och nyttan af dylika rätt anordnade öfningar.
Hvarken diskussion eller bestämdt
uttalande förekom.
Svenska språket i Finnmarkens skolor.
Prosten Grape från Norrbottens län
inledde en fråga af följande lydelse: »Huru
bör man gå till väga vid undervisningen
i och på svenska språket i skolorna inom
svenska Finnmarken?» Han redogjorde där-
vid för de vid denna undervisning använda
metoderna och förordade den gamla
öfver-sättningsmetoden för skolor med ojämn
skolgång samt den s. k. Berlitzska
metoden för skolor med jämn skolgång.
Inledarens mening delades af utskottet, men
något uttalande kom icke heller här till
stånd.
De statistiska uppgifterna.
Följande fråga: »Efter hvilka grunder
böra i de större städerna de statistiska
uppgifterna rörande folkskolebarnens antal
och fördelning i klasser och skolor m. rn.
uppställas?» refererades af d:r /. Lyttkens
från Norrköping. Efter ett erkännande af
de nya tabellformulärens utförlighet och
nästan snillrika hopkonstruerande framhöll
talaren en del oegentligheter i uppgifterna,
som af desamma kunde föranledas
särskildt för de större kommunerna. Under
allmänna instämmanden uttalade rektor Anjou,
att ungefär samma svårigheter uppstode
vid tabellernas användande för landsorten.
Båda dessa talare liksom äfven d:r
Ambrosius önskade en förenkling. Rektor
Bergendal däremot fann formulären
förträffliga, seminarieadjunkten Herrmansson
likaså, svårigheten låge blott uti att kunna
sätta lärarepersonalen in i deras
användning. Följande förslag till uttalande hade
af utskottet blifvit uppsatt men kom ej
under omröstning:
Enär den nuvarande Skolstatistiken
sammanför elementer från olika tidpunkter till
samma primäruppgift, leder den lätt till misstag
just i primäruppgifterna, hvilka vid all
välordnad statistik böra vara så enkla och lätta som
möjligt, emedan uti deras afgifvande ett
mycket stort antal personer måste deltaga.
Primäruppgifterna böra fördenskull upptaga
förhållandet i verkligheten vid någon bestämd tid,
oberoende af de många omskiftningarna under
mellantiderna.
Emedan de nuvarande uppgifterna blifva
olika, om årsafslutningen sker i juni eller i
december, enär de icke uppgifva de verkliga
antalen under någon del af året utan dessa
med inräknande af omskiftningarnas storlek,
kunna de icke användas till jämförelse mellan
de särskilda städerna eller läggas till grund för
medeltalsberäkningar t. ex. af försummade
läsdagar, af kostnader eller dylikt. Icke ens
klassindelningen hvilar på verkligheten, enär därvid
i de flesta fall icke allenast beräknas
klassernas verkliga storlek utan äfven inräknas barn,
som af samme lärare undervisats under
föregående delar af året, ja, när årskursen
afslutas i juni, under föregående läsår,
Utskottet anser det fördelaktigare att få vissa
pålitliga och lätt afgifbara uppgifter än att
minutiöst söka angifva en mängd må vara
synnerligen väl hopkonstruerade detaljer. Därtill
kommer, att uppgifter från andra läroanstalter,
vare sig allmänna läroverk eller enskilda
skolor, alltid hänföra sig till någon tidpunkt under
året.
Utskottet föreslår därför,
1) att för städerna uppgifterna böra hänföras
till någon bestämd tidpunkt, helst den 15
september, såväl med afseende på antalet barn,
som med hänsyn till klassindelningen;
2) att under året före och efter denna
tidpunkt afgående särskildt angifvas och fördelas
för att underlätta jämförelsen med
landsbygden med hänsyn till summan af »under året
undervisade;» och
3) att rörlighetstabellerna (kol. 4-20)
fördelas på vår- och höstterminen.
Tjänstgöringsbetyg.
Ett sjunde utskott hade blifvit tillsatt
för behandling af sådana frågor, till hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
