- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
314

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (651.) 20 juni 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 25

komma sådana besparingar, som med sålunda
anvisade och eljest befintliga tillgångar
möjliggöra folkskoleväsendets ordnande och
upprätthållande år 1895; och åtager sig församlingen
till betäckande af förstnämda anslag en afgift
under år 1895, beräknad efter 86 öre för hvarje
krona allmänn bevillning.

I olikhet med reservanten uraktlät
alltså församlingen att säga, på hvilka
utgiftsposter nedsättningen skulle göras.

Kyrkostämmoförordningen för
Stockholms stad bestämmer, att »om
församlingarnas afgifna meningar befinnas
skiljaktiga», så skola de 50 kyrkofullmäktige
»utöfva församlingarnas gemensamma
af-göranderätt och efter sakens noggranna
pröfning beslut i den hänskjutna frågan
fatta». Om någon sammanjämkning talas
här icke, utan äga kyrkofullmäktige full
frihet att fatta sitt beslut, oberoende af
hvilken mening som allmännast gjort sig
gällande inom kyrkostämmorna. Härtill
kommer, att i frågor om nya eller
ökade utgifter erfordras två tredjedelars
majoritet inom kyrkofullmäktige (men som
vanligt blott enkel majoritet vid
kyrkostämmorna).

På grund af Maria församlings beslut
och med kännedom om
kyrkofullmäktiges nuvarande sammansättning kunde
man i år frukta det värsta för
hufvudstadens folkskolor. Hvad man fruktat,
har tyvärr inträffat - rubriken här
ofvan angifver det nya, af
kyrkofullmäktiges minoritet dikterade
folkskoleprogrammet: hufvudstadens folkskolor ställda på
förknappning.

Sistlidne torsdags middag voro
kyrkofullmäktige sammankallade för att som
det heter i författningen - efter sakens
noggranna pröfning fatta beslut i den
hänskjutna frågan. Någon »noggrann
pröfning» ansåg man sig emellertid ej
behöfva. Skatten skulle ej höjas, den
saken var klar på förhand, det finge
sedan gå med folkskolorna, hur det
kunde.

Redan den inledande debatten var
härvidlag vägledande. Vid uppgörandet
af en budget, vare sig för stat eller
kommun, går man ju i regeln så till väga,
att man först bestämmer sig för hvilka
utgifter man vill göra och sedan rättar
uttaxeringen därefter. På yrkande af
rektorerna H. Hernlund och C. von
Friesen, professor O. Montelius m. fl.
och med 32 röster mot 13 beslöts här
ett motsatt förfarande och att sålunda
börja med uttaxeringsfrågan.
Statskommissarien Samzelius och redaktör E.
Hammarlund påpekade förgäfves det
oformliga i ett sådant tillvägagångssätt.

I själfva hufvudfrågan uppstod en
stunds debatt, därunder professor
Montelius, sekteteraren Åsbrink, rektorerna
C. von Friesen och Hernlund samt
handlanden G. Vennerström förordade
86 öre. Sekreteraren Åsbrink hade ett
af sina från kyrkostämman i Östermalm
kända anföranden mot folkskolan och
lärarekåren. Särskildt klandrades den
senare, för att den deltog i
kyrkostämmornas beslut om folkskolestaten (här
blef talaren afbruten af ordföranden

med uppmaning att hålla sig till
saken).

Kyrkoherden Landqvist (medlem af
folkskoleöfverstyrelsen) framhöll, att det
ej vore möjligt att hålla uttaxeringen vid
86 öre utan att fullständigt sönderbryta
folkskoleväsendet. Yrkade bifall till
öfver-styrelsens förslag.

Redaktör E. Hammarlund visade,
hvarför en förhöjning vore nödvändig,
och vädjade till kyrkofullmäktige, om de
icke åtminstone ansågo sig kunna gå
in på en kompromiss af 90 öre. Tal:n
ville i så fall framlägga ett förslag, enligt
hvilket det blefve möjligt att få
budgeten att gå ihop. Pastor primarius Fehr
förordade likaledes 9O öre.

Vid anställd votering afgåfvos 18
röster för 86 öre och 24 röster för en
höjning till 90 öre, men som icke två
tredjedelars majoritet uppnåtts, var alltså
uttaxeringen bestämd till 86 öre.

Det gällde nu att bestämma
utgiftsstaten. Man redde sig för tillfället
genom att besluta uppskof af den frågan.
Folkskoleöfverstyrelsen skulle genom en
skrifvelse anmodas under tiden
inkomma med en utredning, huru
utgiftsstaten bör uppgöras, för att det hela skall
kunna gå ihop med den nu beslutade
uttaxeringen.

*



Hvad skall nu ske? Skall
öfverstyrelsen verkligen i enlighet med Skarins
reservation gå in på en väsentlig
minskning i slöjdundervisningen, hvarigenom
tredjedelen af de gossar, som nu slöjda
om eftermiddagarna, skola i stället drifva
omkring på gatorna? Eller hvar skall
ändringen göras?

Lyckligtvis kan ingen nedsättning ske
i den ordinarie lärarepersonalens löner.
God vilja fattas nog eljest ej hos
somliga, såsom framgick af sekreteraren
Åsbrink s anförande.

Bekymmersamt ser det emellertid i
närvarande stund ut för Stockholms
folkskolor. Det finnes dock en ljusglimt.
Den situation, i hvilken en minoritet af
18 personer inom kyrkofullmäktige bragt
folkskolorna härstädes, uppbäres icke af
den allmänna meningen hos de vid
kyrkostämma röstberättigade medlemmarne.
Alltså kan man hafva en förhoppning,
att förhållandena skola snart nog ändras.

Den tillfälliga skadan kan dock blifva
svår nog och lämna spår efter sig under
kommande tider.

Inbjudning

till deltagande i sommarkurserna i Lund
återfinnes längre fram i dagens nummer.
Kurserna fortgå den 20 - 29
instundande augusti. Bland föreläsningarna
märkes »Ur pedagogikens historia» af
professor J. Thyrén.

Offentliga

voro det nu hållna
folkskoleinspektörsmötets allmänna förhandlingar. De sju
föregående mötena af detta slag hafva
hållits inför lykta dörrar. Så långt har

man alltså kommit under de 13 år, som
förflutit sedan förra mötet afhölls, att
man icke längre anser sig böra
upprätthålla det förra hemlighetsmakeriet vid
möten af detta slag.

På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke
under tiden 16-29 juni. Alla
skrifvelser i redaktionsangelägenheter
adresseras: Svensk Läraretidning,
Stockholm N.

Tvist om bostad, kofoder m. m.

Hos länsstyrelsen i Gäfle hade
folkskolläraren Axel Brovall dels 1) anfört besvär
öfver Järfsö kyrkostämmas beslut den 11
mars, därvid stämman afslog såväl Brovalls
begäran att erhålla kofoder och kobete in
natura samt planteringsland för rotfrukter
som ock Brovalls hyresersättningsanspråk
från och med den l januari 1886 eller
för tid, som han antingen måst hyra bostad
eller haft ofullständig sådan, dels ock 2)
med åberopande af länsstyrelsens utslag
af den 16 december 1893, enligt hvilket
församlingen ålades ofördröjligen skaffa
Brovall lagenlig bostad, anhållit om
hyresersättning efter 108 kr. pr år intill dess
detta åläggande fullgjorts. Länsstyrelsen
har genom utslag den 4 juni bifallit
besvären i fråga om kofoder, kobete och
planteringsland samt hyresanspråket i så
måtto, att församlingen ålades i hyra
godt-göra Brovall 7 kr. i månaden, räknadt från
den 16 dec. 1893, samt ersätta honom 20 kr.
för kostnaderna i målet.

Seminarierna. I likhet med
föregående år har af seminarierektorn G. V.
Bucht utgifvits Redogörelse för
verksamheten vid folkskollärareseminarium i
Hernösand. Denna redogörelse, omfattande det
senast gångna läsåret, innehåller
fullständiga uppgifter om undervisningen och
därvid använda läroböcker samt genomgångna
lärokurser i såväl själfva seminariet som
i den med seminariet förenade
öfningssko-lan. Därjämte redogöres för lärarnes
tjänsteåligganden. Beträffande seminarieeleverna
finnas uppgifter om deras antal, flyttning
mellan klasserna, fädernas yrke samt
deras egen sysselsättning före inträdet vid
seminariet. I afseende på detta sistnämda
meddelas, att 6 genomgått
småskollärare-seminarium, 8 tillhört allmänt läroverk, 5
idkat handtverk, 3 handel, 3 arbetat vid
sågverk, l varit poststationsbiträde, l
gar-dist, l dräng, l hemmansägare, hvarjämte
20 »hjälpt till i hemmet» eller »hjälpt till
i jordbruk». I afseende på omfattningen
af elevernas hemarbete anföres, att det för
de olika terminerna och klasserna varierat
mellan IGYa och 213/-? timmar pr
läs-vecka. Slutligen redogöres för ökningen
under året af seminariets
undervisningsmateriel och bibliotek samt för byggnader,
ekonomi och examina. Såvidt det af oss
är kändt, är Hernösands seminarium hittills
det enda, från hvilket en dylik
årsredogörelse utsändes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free