Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (652.) 27 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 26
SVENSK LÄKAKETIDNING,
327
- Fastställdt förslag. Enligt särskildt härför
gällande bestämmelser hade domkapitlet i
Strängnäs upprättat förslag till besättande af
skolmästare- och klockaretjänsten i Lerbäcks
församling i Nerke och därvid å förslaget uppfört
trenne prästmän. Häröfver besvärade sig hos
k. m:t dels en af sökandena till befattningen,
folkskolläraren V. T. Hoffman, hvilken yrkade
att varda uppförd i tredje rummet å förslaget,
och dels ett par inom församlingen
röstberättigade, hvilka begärde förslagets
upphäfvande och åläggande för domkapitlet att
upprätta nytt förslag. K. m:l har ej funnit skäl
göra ändring i öfverklagade förslaget.
- 100 år är det sedan här i Stockholm inom
Storkyrkoförsamlingen inrättades den första
s. k. fattigskolan för sådana armodets barn,
hvilka i följd af brist på nödiga kläder och
skodon icke kunde besöka de offentliga
skolorna. Det nya för denna skola, i hvilken
undervisning meddelades i »de nödvändigaste
kunskaper och färdigheter», var, att äfven
flickor kunde där blifva mottagna, samt att hvarje
lärjunge bekom ett månatligt understöd af 32
skillingar banko. Huru litet den fattigare
befolkningen den tiden dock förstod att sätta värde på
kunskapers inhämtande, kan man förstå däraf,
att under de tre första årtiondena af skolans
tillvaro hade elevantalet ökats med allenast 1.
År 1828 var detta nämligen endast - 9.
- Om disciplin i skolan diskuterade Hoks
kretsförening vid möte den 16 d:s. Inledaren
framhöll, att orsaken till en dålig disciplin
kunde ligga hos både skolan och hemmet.
Felet låge hos skolan, om läraren förbisåge
viljans böjande, medan han ensidigt lade an
på förståndets utvecklande, eller om han icke
toge hänsyn till olikaf anlag och karaktär hos
barnen utan behandlade alla lika. Hos
hemmen låge felet, då de väntade, att skolan skulle
öfvertaga äfven deras uppfostrareplikt. De sköte
ofta skulden för barnens felsteg på skolan,
men tålde ej en rättvist utöfvad tukt. Det
farligaste af allt vore dock, om hemmen sökte hos
barnen uppväcka misstro och missaktning mot
läraren. I den följande diskussionen deltogo
flera af barnens föräldrar, och dessa förklarade
sig anse, att lärarens befogenhet i fråga om
att utdela straff vore alldeles för mycket
kringskuren.
- Klockarelönen i Slimminge, Mim., har nu
åter varit föremål för vederbörande
myndigheters utslag. År 1878 beslöt församlingen en
kontant lön af 800 kr. I slutet af 1891
yrkades af ett par röstberättigade, att lönen åter
skulle utgå in natura. Församlingen afslog
detta, men kantorn och klockaren K. Persson
har sedan icke uppburit någon lön.
Länsstyrelsen hade nämligen resolverat, att om
klagandena B. Olsson och N. Harvig icke ville
rätta sig efter 1878 års kyrkostämmobeslut,
rnåste de ställa sig till efterrättelse 1723 års
författning. P. fullföljde talan hos k. m:t, som
utlät sig, att »Olsson och Harvig icke lagligen
böra befrias från att betala klockarelön efter
1878 års beslut». Då någon lön detta oaktadt
icke utföll, har P. måst ånyo draga saken
inför länsstyrelsen, hvilken nu ålagt församlingen
vid utmätningsäfventyr att utbetala den
förfallna lönen.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
« a) Medlemmar i centralstyrelsen.
S. Västmanlands-kretsen de afgående.
Onsjö kretsen: dito.
Bjäre kretsen: dito.
Visnums-kretsen: dito.
S. Tjusts-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: dito.
Upp okling e-kretsen: dito.
Kinne-kretsen: dito.
S. Ölands-kretsen: dito.
Dag a-kretsen: A. F. Skoglund, E.
Hammarlund, J. J. Dalström och P. Lagerblad i Tumba.
b) Revisorer.
S. Västmanlands-kretsen: de förut varande.
Onsjö-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen: dito.
Visnums kretsen: dito.
S. Tjusts-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito.
Kinne-kretsen: dito.
S. Öland s-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: A. Lindén, N. Lundahl
och A. F. Liljeholm i Göteborg.
Daga-kretsen: K. A. Börjeson i Nyköping,
N. Rosengren och A. Lindén.
Lärarinnornas rättsliga ställning,
Ystads-kretsen. 1) och 2) Kretsen har
härvidlag ingen erfarenhet och kan
således icke yttra sig härom. 3)-6) Nej.
7) Lika med Stockholms-kretsen. 8) Nej.
S. Ölands kretsen ansåg sig icke kunna
göra något uttalande, emedan den saknade
erfarenhet om saken.
Bara-kretsen. 1) Lika med
Ystads-kretsen. 2)-6) och 8) Nej. 7) Antagandet
af kyrkomötets förslag skulle minska den
själfständighet, som kräfves för ett
framgångsrikt arbete i skolan,, samt från
skolan aflägsna många af dess mera
pedagogiskt erfarna krafter.
Uppvidinge-kretsen lämnade punkterna
1)-3) utan svar, enär kretsen saknade
erfarenhet härutinnan. 4)-6) Nej. 7)
Förslagets verkningar för kåren och skolan
skulle icke blifva goda. 8) Nej.
Kinne-kretsen besvarade 1)-6) och 8)
nekande. 7) lämnades obesvarad på grund
af bristande erfarenhet.
Bjäre-kretsen. 1) Lika med
Ystads-kretsen. 2) Erfarenheten visar, att gift
lärarinna blir mera nitisk och samvetsgrann
i sitt arbete. 3) Lika med
Söderala-kret-sen. 4) Lika med "Hofva-kretsen. 5) och
6) Nej. 7) Färre kvinnor komme att ägna
sig åt kallet. Kåren skulle ej kunna
intaga den själfständighet, som är nödig för
ett framgångsrikt arbete.
Fässbergs-kretsen. 1) och 2) Nej. 3)
Lika med SöderaJa-kretsen. 4) och 5)
Lika med Hofva-kretsen. 6) Kretsen
anser förslaget vara en skymf mot
lärarinnekåren. 7) Lika med Bara-kretsen. 8) Nej.
S. Västmanlands och ReJcarne-kretsarna
anse, att § 32 af folkskolestadgan är fullt
tillräcklig gent emot försumlig eller
oskicklig lärarinna.
Onsjö-kretsen framhåller, att den
ifrågasatta bestämmelsen skulle i tillämpningen
lämna rum för godtycke, afhålla mången
begåfvad kvinna från lärarinnekallet samt
alstra missmod och håglöshet och verka
skadligt på både kåren och skolan.
Hising s-kretsen anser den föreslagna
lagförändringen icke vara af behofvet påkallad.
V. Östergötlands-kretsen menar, att
tillräckliga bestämmelser för hafvande af de
olägenheter, som kunna vållas af att
lärarinnor äro gifta, redan finnas i gällande
lag.
Vikbolands-kretsen anslöt sig till den af
j Norrköpings lärareförening uttalade åsikten.
i Rättshjälp ät föreningsmedlemmar.
l V. Östergötlands-kretsen afstyrker för-
i slaget.
i Vikbolands-kretsen dito.
Onsjö-kretsen antog i hufvudsak
motionärens förslag.
S. -Västmanlands- och Rekarne-kretsarna
hafva besvarat frågan med nej.
Bjäre-kretsen anser förslaget ej vara af
behofvet påkalladt.
Kinne-kretsen besvarade frågan nekande.
Uppvidinge-kretsen lika med V.
Östergötlands-kretsen.
S-. Ölands-kretsen. 1) Ja. 2) I enlighet
med motionärens förslag. 3) Genom
förhöjd årsafgift, exempelvis l krona.
Litteratur.
Tankar om slöjd, uppfostran och l ärar
e-bi/dning. Tal, hållna vid läroanstalterna
på Nääs af Otto Salomon. Stockholm,
F. & G. Beijers bokförlagsaktiebolag. Pris
2 kr. 25 öre. - Vid de många tillfällen,
då författaren till denna bok haft
anledning säga ett afskedets ord till
kursdeltagarne å Nääs, har helt naturligt den
pedagogiska slöjden och dess uppfostrande be
tydelse utgjort hufvudtemat. Detta har
emellertid icke hindrat den pedagogiske
tänkaren att vid flera tillfällen vidröra och
utreda äfven andra ämnen rörande t. ex.
uppfostran och undervisning i allmänhet,
lärarebildning, examen och uppvisningar
m. m. och att därvid uttala tankar och
åsikter, som äro värda att få falla i god
jordmån och där sätta frukt till
skolväsendets fromma.
Arbetet innehåller utom åtskilliga
afskedstal tillika ett tal vid invigningen af
flickskolan å Vänhem samt åtskilliga
examenstal vid samma skola. Till sist finnes
äfven intaget det föredrag, S. höll den 18
juni 1892 vid folkskolans 50-års-jubileum.
Då författaren om sina tal säger, att
bottensatsen i dem är en varm och
oskrymtad kärlek till uppfostringskonsten och till
det höga och heliga mål, som densamma
har sig föresatt, är detta en sanning, som
hvar och en under läsningen skall finna
bekräftadt; men då han tillika säger detta
vara deras enda förtjänst, kunna vi däri
icke instämma.
Beckers världshistoria, omarbetad och
till våra dagar fortsatt af professor
Vilhelm Miiller. Ny svensk illustrerad
upplaga. Öfversättning och bearbetning afd:r
O. V. Ålund. - Detta ända sedan
1820-talet på svenska öfversatta välkända arbete
har nu börjat utgifvas i en ny upplaga på
Albert Bonniers förlag härstädes. Den nya
af professor Muller verkställda
bearbetningen utgör på samma gång en
revidering, grundad på de nyare vetenskapliga
resultaten inom den historiska forskningen.
Därvid har också företrädesvis den nyare
och den nyaste tidens historia blifvit
tillgodosedd, så att den omfattar omkring
två tredjedelar af hela arbetet. Den nya
upplagans första häfte, hvilket nu
föreligger, börjar med reformationen. Först då
dessa senare delar, omfattande tiden till
och med 1893, hunnit utkomma, skola de
delar, som ägnats åt gamla tiden och
medeltiden, utgifvas. Icke mindre än 1,500
illustrationer: porträtt, historiska scener^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
