Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (652.) 27 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
konstverk, mynt och kartor m. m., komma
att pryda arbetet. Åtskilliga af dessa
illustrationer utgöras af helsides- och
dubbelsidiga planscher. Verket, hvars format
är stor oktav, fördelas i 50 häften ä 50
öre. Utgifvandet beräknas vara afslutadt
under år 1896. I följd af den enkla och
lättlästa stilen torde detta historiska verk
vara i hög grad lämpligt för
sockenbiblioteken, på samma gång det lärer kunna
ställas bland de främsta numren på den
historiska afdelningen af hvarje
privatbibliotek.
Nytt i bokhandeln.
Om de absoluta nykterhetssträfuandena.
Föredrag hållet i Sundbybergs kapell den 27 april
1894 af d:r H. D. Janson. 25 öre.
Sveriges rikes lag. Godtköpsupplaga. Haft.
4-5 (slutet). 80 öre.
Anteckningar om mitt förflutna lif af V, E.
Svedelius. 5:e haft. 50 öre.
Göteborgs folkskolor.
Ur den af Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse afgifna berättelsen för år 1893 må
följande uppgifter meddelas.
Lärarepersonalen utgjorde vid årets slut
inalles 345, af hvilka 47 voro
öfnings-lärare (i slöjd, handarbete, sång, gymnastik
och hushållsundervisning). Vid den
egentliga folkskolan voro 14 af 143 lärare och
lärarinnor extra ordinarie och vid
småskolan 11 extra ordinarie af 155.
Lärarekrafternas antal hade under året ökats
med 16,
Skolbarnen hafva under året ökats till
antalet från 11,684 till 12,446 och
skol-afdelningarnas antal från 332 till 352.
Antalet barn i hvarje skolafdelning utgjorde
i medeltal: i småskolan 30,25, i
folkskolans lägre afdelning (I-IV kl.) 42,58, i
folkskolans högre afdelning (V kl.) 25 och
i fortsättnings- och repetitionsskolan 27,58.
Folkskolans V kl. utgjorde 1,8 %,
fortsättningsskolan 3,63 % och
repetitionsskolan 2,53 % af hela barnantalet.
I afseende på skolgången meddelas, att
de utan giltigt förfall försummade
dagarnas antal utgör i medeltal för hvarje barn
i småskolan 0,08, i folkskolan 0,17 samt i
fortsättnings- och repetitionsskolan 1,07 dag.
Sjukdagarnas antal är jämförelsevis
betydligt, delvis beroende på influensans och
smittkoppornas förekomst under året.
I enskilda skolor undervisades 1,636, i
allmänna läroverk och fackskolor 792, i
hemmen 45 och i abnormskolor 17 barn
af 7-14 års ålder.
Skollokalerna voro till antalet
otillräckliga, för att hvarje afdelning skulle hafva
sitt särskilda klassrum, hvadan i 89
skolsalar duplikation måst äga rum.
Hela kostnaden för skolväsendet uppgår
i medeltal för hvarje barn till 40 kr.
61 öre mot 41 kr. 32 öre under år 1892.
Speciellt för skolmateriel var skolkassans
kostnad 87 öre pr barn.
Berättelsen innehåller utom åtskilliga
andra bilagor den förra året antagna nya
undervisningsplanen för Göteborgs
folkskolor äfvensom’ ett antal statistiska tabeller.
Dessa tabeller äro uppställda efter en för-
enklad och mera åskådlig plan än de
föregående och lämna mycket innehållsrika
upplysningar om skolornas anordning.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Norrköping: Terminsbetyg skola utdelas till
barnen. Af inspektören uppgjordt förslag till
betygsformulär tillstyrktes. (Skolrådet har se
dermera godkänt förslaget.)
Helsingborg: Skolrådet hade väckt förslag om
huslig ekonomi såsom läroämne i flickskolan
äfvensom om anordnandet af Skolbad.
Angående det första ärendet uttalade sig
lärarekåren för »göteborgssystemet». Beträffande
baden ansåg man, att de därtill afsedda
rummen i Slottvångsskolan borde med det
snaraste inredas. Folkskoleinspektören hade
hemställt om åtskilliga ändringar i läsordningen,
men samtliga blefvo af lärarekåren afstyrkta.
Från lärarekåren hade inkommit förslag om att
allmän historia borde läsas i femte klassen.
Man enades om, att läsordningen borde
upptaga detta ämne, men angående metoden
menade några, att undervisningen borde ansluta
sig till folkskolans läsebok, andra åter, att en
lärobok borde användas.
S. Vram, Mim. .. Samtalet rörde sig om faran
däraf, att barnen tillåtas besöka
danstillställningar äfvensom om vården af ungdomens
seder. I fråga om det första ansågos
föräldramöten kunna vara af stor betydelse, hvarjämte
Grufvans befäl, som är representeradt i
skolrådet, lofvade motarbeta detta oskick.
Angående ungdomens sedliga tillstånd uttalades den
åsikten, att orsaken till den råhet, som
utmärker ungdomen, torde vara att söka i den totala
bristen på nyttiga och förädlande
sysselsättningar under de delar af dygnet, som ej
upptagas af arbete och hvila, hvarföre det ansågs
önskligt, att »aftonunderhållningar» med
föredrag, diskussion, sång m. m. anordnades ett
par kvällar i veckan. Skolrådet lofvade taga
saken i öfvervägande. I sammanhang härmed
betonades ock sockenbiblioteks stora betydelse.
Dödsfall.
A. J. Segerstedt f- Enligt från
Karlstad ingånget telegram har adjunkten vid
folkskollärareseminariet därstädes Albrekt
Julius Segerstedt i måndags aflidit efter
flera års sjuklighet.
Adjunkten Segerstedt var född den 19
februari 1844 i Nykyrka församling i
Södermanland, där hans fader var
komminister. Han aflade mogenhetsexamen vid
Nyköpings läroverk 1865 och hade
samtidigt med egna studier under sista året
haft förordnande att sköta
ritlärarebefatt-ningen vid samma läroverk. Under de
två följande åren var han elev vid
akademien ’för de fria konsterna, samtidigt
hvarmed han innehade ritlärarebefattningar vid
Svenska slöjdföreningens skola och
Stockholms folkskolor. Höstterminen 1868
tillträdde han den adjunktsbefattning i
matematik och naturvetenskap, som han
alltsedan innehaft. År 1875 företog han med
understöd af statsmedel en resa i
Tyskland för att studera undervisningen vid
därvarande seminarier. År 1883 erhöll
han tillförordnande som lärare i
trädgårdsskötsel vid seminariet. Han har därjämte
vid flera tillfällen under kortare tider haft
förordnande som seminarierektor. Utom
sin befattning vid seminariet utöfvade han
lärareverksamhet vid Karlstads fabriks- och
handtverksförenings skola äfvensom vid
Värmlands läns småskollärareseminarium.
Inom skolvärlden är Segerstedts namn
allmänt kändt dels genom flera läroböcker
och dels genom en flitig
författareverksamhet i pressen, särskildt den pedagogiska.
Af hans skolböcker må nämnas:
Räknekurs för småskolor och nybegynnare,
Hufvudräkningskurs för folkskolor och
nybegynnare, Tafvelräkningsexempel för
småskolor, folkskolor och nybegynnare,
Naturlära för folkskolor och nybegynnare,
Geometriens grunder för folkskolor och
nybegynnare samt Formulärbok och bokföring
för folkskolan och menige man förutom
åtskilliga häften metodiska anvisningar i
naturvetenskap, geometri och ritkonst m. m.
Bland lärarekåren är S. känd såsom
utgifvare af skoltidningen Veckoblad för
folkundervisningen, hvilken emellertid upphörde
att utkomma år 1887.
Icke blott som läroboksförfattare och
publicist utan äfven inom den mera
roande barnlitteraturens olika områden har han
utöfvat en gagnande verksamhet. Hans
sagor och äfventyr jämte hans " många,
oftast ganska älskliga taflor och lifsbilder
från svenska allmogehem komma säkert
länge att för barn och ungdom utgöra en
eftersökt och roande läsning.
Hvile han i frid efter ett träget
dagsarbete!
A. Nordlund f- Den 19 dennes afled
en af de äldsta »männen i ledet», förre
skolläraren och organisten i Funbo af
ärkestiftet Anders Nordlund. Född i
Norrala 1805 aflade han skollärare- och
organistexamen i Uppsala 1838 och tillträdde
året därpå de förenade tjänsterna i Funbo,
hvilka han skötte till slutet af 1872, då
han erhöll afsked med pension.
I sin krafts dagar var han en
outtröttligt verksam man och i besittning af
mindre vanliga kroppskrafter, och ännu
vid 85 års ålder skötte han med egna
händer sin jord. Ett olyckligt fall utför
en trappa bröt emellertid vid denna
tidpunkt hans krafter, hvarför han under de
sista fyra åren var oförmögen till arbete.
Hans sista sjukdom, som räckte i fjorton
dagar, var också hans första.
En djup och allvarlig gudsfruktan samt
en hjärtlig vänlighet mot alla förvärfvade
honom talrika vänner, hos hvilka
åldringen efterlämnar ett odeladt aktadt minne.
M. Nilsson f- En af Ystads äldsta
invånare, förre folkskolläraren M. Nilsson
afled därstädes den 17 d:s i den höga
åldern af öfver 87 år. Han var född i
Villie och blef 1834 antagen till
skollärare i Sjörups socken. Intet seminarium
fanns på den tiden i stiftet, och af
skol-lärarne kräfdes ingen examen; de skulle
blott kunna läsa någorlunda hjälpligt. P
de flesta byar funnos ännu inga skolhus,
utan läraren gick omkring och
undervisade barnen i hemmen. Under 36 år
skötte N. sitt sträfsamma arbete och
af-flyttade sedan till Ystad. Han var städse
i besittning af en god hälsa, den han fick
behålla ända till ett par veckor före sin
död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
