Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (653.) 4 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
339
- Ett kamratmöte af forna elever vid
Gudmundrå högre folkskola hölls den 25 juni. Ett
stort antal f. d. lärjungar hade infunnit sig,
de flesta tillhörande bonde- och
arbetareklassen. Skolans föreståndare, riksdagsman J.
Nydahl, hälsade de närvarande välkomna,
hvarefter middag intogs. Sedan följde ett kort
föredrag om »en själfbildad odalman», hvarpå
de församlade tågade till kyrkogården, där tre
för skolan märkliga män hvilade, bland andra
skolans grundläggare Jonas Näsman. Frågan
om ett framtida möte besvarades med enhälligt
ja, och uppdrogs åt skolans lärare att
bestämma tid för sådant.
- Diskussionsföreningen på Nääs har på
frågan, hvad som kan göras till hindrande af
råhet, laster och laglöshet bland den uppväxande
ungdomen, afgifvit följande svar: »Utbredandet
af råhet, laster och laglöshet bland den
uppväxande ungdomen bör motarbetas isynnerhet
därigenom, att läraren i skolan mera, än hvad
hittills skett, vinnlägger sig om att uppfostra
barnen till lydnad och vördnad för Gud och
hans ord, för lagar och samhällsförordningar,
för målsmän, lärare och äldre personer samt
söker gifva dem håg och lust för god läsning och
nyttigt arbete; att föräldrar och husbönder
göras uppmärksamma på plikterna mot
ungdomen samt förmås att vid antagandet af
tjänare mera än hvad nu är fallet taga
hänsyn till den sökandes vitsord angående flit och
uppförande under skoltiden; samt att ungdomen
beredes tillfälle till fortsatt utbildning i god
riktning genom fortsättningsskolor,
föreläsningar, föreningar för ungdom och genom goda
lånbibliotek.»
- Sommarkurserna i Grebbestad taga sin
början måndagen den 30 dennes och fortgå till
och med lördagen den 4 augusti med 3 a 4
föreläsningar hvarje dag. Docenten vid
Uppsala universitet Frans v. Schéele föreläser *om
minnet», docenten vid Göteborgs högskola O.
E. Lindberg om »fornsemitisk historia»
(babylonier och assyrier), och lektor J. Bergman i
Vänersborg kommer att skildra »några af
världslitteraturens stormän». Det underhandlas
vidare; om att få en läkare att hålla
föreläsningar i hygien samt gifva samaritkurser. En och
annan extra föreläsning hoppas man få af
professor Hjärne, som efter sin återkomst från
»University Extension Congress» i London blir
sommargäst i Grebbestad. Antalet deltagare
begränsas till 50 a 60. Afgiften för alla
föreläsningarna blir 5 kr. pr person, i ett ämne 2
kr. och för en föreläsning 50 öre. Tryckta
grundlinjer utdelas gratis. Gemensam spisning
kommer att anordnas äfvensom utflykter till
lands och sjös.
- Följande flaggdagar^ äro enligt skolrådets
beslut fastställda för Östhammars skola: 10
januari (Karl von Linnés dödsdag), 21 januari
(konungens födelsedag), 13 februari (Karl X
Gustafs dödsdag), 8 mars (John Ericsons
dödsdag), 20 mars (Uppsala möte), 27 april
(Engelbrekts dödsdag), l maj (vårens dag), 15 maj
(drottningens namnsdag), 6 juni (nationaldagen),
16 juni (kronprinsens födelsedag), 18 juni
(folkskolestadgan utfärdad), 23 juni på
eftermiddagen (midsommarafton), 24 juni
(midsommardagen), 7 augusti (Berzelii dödsdag), 28 augusti
(Axel Oxenstjernas dödsdag), 29 september
(Gustaf Vasas dödsdag), 4 november
(unionsdagen), 6 november (Gustaf II Adolfs dödsdag),
30 november (Karl XILs dödsdag), l december
(konungens namnsdag) samt 14 december (Sten
Sture den äldres dödsdag). Dessutom skall
flaggan hissas då termin börjar eller slutar,
då inspektion hålles i skolan, då ärkebiskopen
eller landshöfdingen besöker staden, samt vid
andra tillfällen, då allmän flaggning äger rum
i staden.
- Hemfridsbrott i skola begicks, skrifves till
Smål.-P:n, i en socken af Allbo härad fredagen
den 22 juni, efter det därstädes förut på dagen
hållits examen. Ett par bröder, hemmansägare
i församlingen och den ene därjämte kyrkovärd,
infunno sig i skolhuset, ytterst uppretade
däröfver, att deras gossar erhållit den ene nedsatt
flitbetyg och den andre nedsatt sedebetyg.
Det hjälpte icke, att läraren sökte lugna de
med knölpåkar beväpnade männen därigenom,
att han med skolans journal visade, att deras
barn icke ensamma drabbats af dylik
betygssättning. Äfven förut hade sådant inträffat,
fastän aldrig betygen förrän nu blifvit af
skolrådsordföranden upplästa. Från råa ord och
hotelser öfvergingo de till handgripligheter,
kastade omkull läraren mellan ett par af
bänkarna i skolsalen och tilldelade honom
åtskilliga våldsamma slag. Lärarens hustru,
som skyndade till för att afstyra
våldsamheterna, blef då också föremål för omilda
knuff-ningar. Uppträdet slöt icke förrän ortens
läns-man, som händelsevis passerade förbi
skolhuset, inskred och förmådde våldsverkarne att
aflägsna sig. Påföljande dag infunno sig samma
personer vid skolhuset men träffade då icke
skolläraren hemma. Hans hustru fick då
uppbära ett nytt utbrott af deras vrede, därunder
de betecknade skollärarefamiljen som en sorts
socknens nådehjon, hvilka gjorde klokast i
att icke knysta. Den åldrige kyrkoherden i
församlingen begaf sig, så snart han försport
hemfridsbrottet, till skolhuset och uttalade sin
harm öfver hvad som passerat samt sitt hopp
om, att saken blefve vederbörligen behandlad
och afstraffad.
Ett kretsföreningsmöte i Tyskland,
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Den 19 juni erhöll undertecknad, som
då en 8 dagars tid vistats i Greifswald
och åhört undervisningen i därvarande
folk-och borgarskolor, inbjudning till deltagande
i Greifswalder-skollärareföreningens möte,
hvilket skulle hållas i Greifswald
midsommarafton kl. 1/2 9 e. m.
(Midsommaraftonen firas icke på något särskildt sätt
i norra Tyskland.) Greifswalder-föreningen
är en krets af den nära 60,000 man starka
allmänna tyska lärareföreningen.
Vid mitt inträde, då förhandlingarna redan
voro i gång, blef jag ganska förvånad
däröfver, att alla mötesdeltagarna hade hvar
sin biersejdel fylld, och de flesta rökade
sin cigarr. Allt efter som diskussionen
fortgick, druckos seidlarne tomma och
fylldes af ett par kypare på nytt.
Af ordföranden föreställdes jag för
mötesdeltagarne och hälsades välkommen. Först
behandlades några stadgeändringsförslag.
Därefter öfvergick man till behandling af
hufvudspörsmålet för sammanträdet: om
mindre begåfvade barns undervisning. Efter
ett längre föredrag och en kortare
diskussion enades mötet om följande uttalande:
I. Mindre begåfvade barn böra vid
undervisningen skiljas från normalt begåfvade barn,
a) emedan de hindra de senare i den
andliga utvecklingen och skada dem i den sedliga
utbildningen,
b) emedan de själfva tillsammans med
normalt begåfvade barn icke uppnå den grad af
andlig utveckling, som för dem är möjlig att
uppnå, och äro utsatta för faror beträffande
sin sedliga utbildning,
c) emedan deras uppehåll i den allmänna
skolan i sig innesluter den faran, att de nästan
helt och hållet blifva idioter.
II. Inom större samhällen eller för flera
mindre kommuner gemensamt böra särskilda
klasser eller hjälpskolor inrättas för mindre
begåfvade barn.
III. Hjälpklassernas ändamål är:
a) att så allsidigt som möjligt utveckla
barnens ringa andliga anlag,
b) att också särskildt föra barnen till ett
förnuftigt viljande och kännande.
IV. Till hjälpklasserna böra de barn föras,
hvilka
a) i början af skolåldern af läkare förklarats
vara mindre begåfvade,
b) efter förloppet af de två första skolåren
icke hafva kunnat nå så långt, att ett
fortskridande med normalt begåfvade barn är möjligt.
Sedan därefter beslutats, att
lärarepersonalen gemensamt skulle företaga en utfärd,
behandlades lärarnes läscirkels
angelägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
