Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 35
af Lunds universitetslärare hållit föredrag
för en större allmänhet, har professor
Ribbing föreläst icke mindre än ett 50-tal
gånger. Han har också varit en flitig
föreläsare vid Lunds 4och Malmö
arbetareinstitut, hvarjämte han i kringliggande
omnejds folkskolor för allmänheten hållit
talrika föredrag i olika ämnen; och härvid
har han också vtjänat nykterhetens sak,
enär han i denna ser ett hufvudvillkor för
vårt folks sanna lycka. För en större del
af folkskollärarekåren blef R. allmännare
bekant, genom det föredrag, han höll vid
stiftsskolläraremötet i Lund 1886.
Då en föreläsningskurs -
hufvudsakligen för lärare och lärarinnor - i fjor
anordnades å Hvilan, ställde sig professor
R. genast till förfogande och höll en
serie föreläsningar öfver sekretionsorganen.
Då en af kursdeltagarne vid dessa
föreläsningars slut frambar åhörarnes
tacksamhet för den insats, professor R. därvid
gjort, yttrade den senare: »Vi återse
hvarandra nog igen.» Detta uppfattade vi alla
såsom ett framtidslöfte, som professor R.
i dessa dagar infriat eller jag ville hellre
säga: börjat infria.
Vid de nu afslutade sommarkurserna i
Lund har professor R. hållit en serie
föreläsningar (5 st,) om »de mänskliga’
njutningsämnena». I dessa, icke minst af
damer talrikt besökta föreläsningar, till
hvilka många extra inträdesbiljetter sålts,
har behandlats kaffets, teets, chokoladets,
tobakens och spritdryckernas egenskaper
och inverkan på den mänskliga
organismen, deras bruk och missbruk.
Jämte sin här berörda verksamhet och
vid sidan af sin egentliga sysselsättning
såsom universitetslärare och praktiserande
läkare - han åtnjuter såsom sådan stort
förtroende - idkar professor R. en
omfattande skriftställareverksamhet i både
vetenskapliga och populära medicinska och
litterära tidskrifter, t. ex. i Hälsovännen,
Ny Svensk tidskrift, Tidskrift för hemmet.
Mest bekant torde vara hans utgifna,
förträffliga bok »Våra barns fostran och
vård».
Bland studenterna är professor R.
uppburen såsom få universitetslärare, i
synnerhet sedan han för några år tillbaka
för dem afgiftsfritt höll en serie
föreläsningar om »den sexuella hygienen». Dessa
föreläsningar äro i tryck utgifna både på
svenska, norska, danska och tyska.
Inom staden Lund och särskildt vid
universitetet är professor R. nästan Öfver
hopad af förtroendeuppdrag. Så är han
stadsfullmäktig, ordförande i styrelsen för
Lunds högre läroverk för flickor, inspektor
för Göteborgs nation, ordförande i
läkaresällskapet m. m. Han var en af stiftarne
af Lunds pedagogiska sällskap och vid
senaste kyrkomötet var han
lekmannaombud för Lunds stift.
Denna skildring af ett så mångskiftande
arbete, kräfvande en så stor
kraftutveckling;, ger måhända läsaren den
föreställningen, att prof. R. måste vara en
öfver-ansträngd och nervös person. Så är dock
icke förhållandet. Professor R. äger i
sällspord förening de egenskaper, som ut-
märka en framstående föreläsare. Hans
framställning är särdeles klar, enkel med
god disposition, dock vida skild från allt
prål och effektsökeri. Öfver språket har
han förvärfvat sig ett sådant välde, att
han aldrig behöfver söka efter ord. Sitt
ämne behärskar han med samma
öfverlägsenhet som språket; rösten är icke hvad
man kallar »stor» men af en lika ovanlig
som behaglig timber (klangfärg) och gör
sig tydligt gällande äfven i de största
föreläsningssalar. På grund af allt detta
råder mellan föreläsaren och hans åhörare
ett lifligt samförstånd.
Seeed Ribbing är född i Stockholm 1845,
där fadern var expeditionssekreterare i
ecklesiastikdepartementet. Blef student i Uppsala
1863, medicine licentiat i Stockholm 1869,
praktiserande läkare i Simrishamn, amanuens
vid Serafimerlasarettet 1871, lasarettsläkare i
Simrishamn 1872, e. o. professor i barnsjuk
domar vid universitetet i Lund 1878 samt
ordinarie professor därstädes i praktisk medicin
1888. Gift 1871 med Maria de Vylder, har han
med henne 2 söner och 2 döttrar.
O. P. Liden.
#
Nils Lundahl.
Under inbjudningen till sommarkurserna
i Lund läses jämte professor Seved
Rib-bings namn äfven ett annat namn, som
äger mycket god klang inom
folkskollärarekåren, nämligen namnet Nits
Lundahl. Att universitetslärarne i Lund vid
ordnandet af sommarkurserna därstädes
haft särskild tanke på folkskolans
lärarepersonal, framgår redan däraf, att de
öf-verlämnat alla de praktiska bestyr, som
sammanhänga med dessa kurser, i en
folkskollärares hand.
Nils Lundahl var härvidlag onekligen
rätte mannen. Han äger i hög grad
skol-lärarekårens förtroende, hvilket i
synnerhet visat sig vid de årligen återkommande
större folkskolläraremötena, så t. ex. blef han
vid stiftsmötet i Karlskrona 1889 med
acklamation vald till ordförande, vid
stiftsmötena i Ystad 1891 och vid det senaste i
Landskrona var ban vice ordförande; vid
det nordiska skolmötet i Köpenhamn 1890
och vid allmänna svenska
folkskolläraremötet i Göteborg 1893 fungerade han som
afdelningsordförande. På grund af sitt
orubbliga lugn och sin snabba uppfattning
är han ock i hög grad ägnad att sköta
ordförandeklubban.
Sedan 10 år tillbaka ordförande i Lunds
kretsförening af allmänna
folkskollärare-föreningen blef han i fjor revisor inom
sistnämda förening, hvarjämte han
bekläder sekreterarebefattningen i Lunds
pedagogiska sällskap. Äfven Lunds samhälle
har vetat begagna sig af L:s praktiska
duglighet: sedan 1892 är han nämligen
stadsfullmäktig.
För lärarekårens betryggade ställning
och fortgående utbildning har Lundahl
visat sig mycket verksam. Så bildades vid
stiftsmötet i Lund 1886 på hans initiativ
en sjukhjälpsförening för Lunds stifts
lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor
och genom hans kraftiga medverkan kom
till stånd år 1887 en »pensionsförening
för småskollärarinnor och lärare i Malmö-
hus och Kristianstads län». I den förra
föreningen blef han ordförande och i den
senare kassör. Vid stiftsmötet i Ystad 1891
väcktes af honom förslag till inrättandet
af fortbildningskurser för Lunds stifts
folkskollärare och lärarinnor. En dylik kurs
kom också till stånd i Lund förra årets
sommar.
Till en stor del genom Lundahls energi
och på hans initiativ hafva slutligen dessa
för vår folkbildning så betydelsefulla
sommarkurser kommit till stånd äfven hos
oss sydsvenskar. Det är hufvudsakligen
han, som härvid omhänderhaft så att säga
den praktiska ledningen och förestått byrån
för kurserna. Härvidlag liksom i andra
afseenden har han visat sig vara en
handlingens och en initiativets man.
Nils Lundahl är född i Kverrestad i
Simrishamnstrakten den 23 maj 1838. Efter aflagd
folkskollärareexamen i Lund 1878 blef han
extra ordinarie lärare vid Lunds folkskolor
och tillträdde två år senare sin nuvarande
ordinarie befattning därstädes. Allt sedan 1884
har han tillika varit föreståndare för det på
L:s initiativ upprättade arbetareinstitutet i
Lund. I förening med seminarieadjunkten L.
T. Larsson har han utgifvit åtskilliga
räkne-böcker för folkskolan, hvilka böcker vunnit
en ovanligt stor utbredning.
O. A. Franck.
Deltagare.
Antalet ordinarie deltagare, d. v. s. de,
som löst inträdeskort till alla föreläsningar,
utgör jämt 200 enligt följande fördelning:
Allmänna läroverket:
rektor Joh. Ahlgren i Simrishamn, adjunk
terna Olof Bern i Lund och II. Linder i Ore
bro samt extra läraren J. Kjederqvist i Lund;
Seminarierna:
adjunkterna L. T. Larsson och N. Larsson,
musikläraren N. P. Norlind och lärarinnan
Maria Ljunggren i Lund;
Folkhögskolan:
folkhögskoleföreståndarne L. Holmström å
Hvilan och N. Hansson i Skurup, agronomen
J. A. Andersson i Molkom, läraren G. Paulin
i Grimslöf och lärarinnan Anna Lindström från
Finland;
Folkskolan :
folkskollärarne Olof Ahlfelt i Ö. Ljungby, H.
Andersson i Gislöf, A. Andersson i Dösjöbro,
G. Andersson i N. Sandby, O. Ahlin i
Borrlun-da, J. A. Ålander i Kivik, Joh. Andersson i
Bara, K. A. Bratt i Kårehogen, J. L. Bergqvist
i Klagstorp, N. O. Bruce i Åkarp, L. J. Bröden
i Stångby, J. N. Gederkrantz i Tings Nöbbelöf,
M. Cederqvist i Bjäresjö, A. E. Gollin i Boarp,
N. Cronholm i Käflinge, J. Gedervall i
Oder-Ijunga, A. B. Dalstein i Degeberga, P. Eriksson
i V. Kärrstorp, A. Ekström i Vinslöf, P.
Ekström i Häckeberga, O. Franck i Kjeflinge, J.
Falck i Norrhvidinge, J. Franzén i Lund, O.
Fredriksson i Harlösa, Otto Grönvall i Holmby,
A. Hemberg i Tvärskog, Karl Holmqvist i
Billinge, Edv. Holmgren i V. Vemmenhög, A.
Hallin i Limhamn, N. Hansson i. Källby, R.
Hansson i Lund, G. Herlin i Balingslöf, G. V.
Hult-berg i Svenstorp, K. R Holst i Hörup, C.
Holmqvist i Klågerup, N. Å. Helin i Kaffatorp, O.
Hultén i Kjeflinge, O. Hammar i Lund, N.
Holm-stedt i Landskrona, Joh. Hellberg i Limhamn,
N. G. Johnsson i Lund, P. Johansson i
Kyrk-heddinge, P. Jönsson i Hörby, N. J. Jönsson
i Lund, E. Julin i Raflunda, J. F. Kronqvist
i Renneslöf, F. Kullenberg i Uppåkra, Nils
Lundahl i Lund, J. Lundell i Eslöf, A,
Lin-dérberg i Båstad, Hj. Lagergren i Mörrum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
