Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK IARAKETIDNIN&
437
hade, sade han, till de förra inbjudit
»äfven andra än lärare».
De allmänna svenska folkskolläraremötena
– fortsatte han - hade tidigare denna
karaktär : de voro möten mellan lärarne och
allmänheten, afsedda att väcka, värma och vidga
intresset för en god folkbildning.–––-Hittills
har föreningen »Svenska folkskolans vänner»
haft sina möten i sammanhang med de
allmänna svenska folkskoJläraremötena. Det möte,
till hvilket vi nu äro samlade, är det första
i sitt slag. .–––Det går genom tiden en lust
att tvifvelsjukt undersöka allt, äfven det
afgjordt vissa, och att afvisa all auktoritet utom
den egna. Den andens barn äro vi icke.
Mycket af det, som är upptaget å vårt program,
hör till det afgjordt vissa, och fjärran vare
det från oss att söka rubba dess visshet
genom att i myndig ton pröfva och döma.
Meningen är tvärtom att stärka oss i vår tro,
fördjupa oss i sanningen, lära af hvarandra och
gemensamt aflägga vittnesbörd inför andra.
Med denna karaktär sammanhänger också,
att den tid, som anslagits för diskussion, torde
vara något kortare än vanligt, liksom ock att
hvarje fråga kommer att inledas af tvänne
talare. Vi hoppas, att härigenom många fåfänga
ord kunna undvikas och att de lärdomar, vi
medföra hem, skola blifva af mera gedigen art.
De många, som tröttnat vid det myckna och
ytliga kritiserandet af allt och alla samt i
stället vändt sin kritiska undersökning mot sig
själfva, skola helt visst finna sig väl i denna
anordning.
Vi gifva talaren rätt däruti, att det
ligger ett stort svalg mellan det af
honom öppnade mötet och de allmänna
svenska folkskolläraremötena, särskildt
de båda sist hållna. Icke så, som
talaren låter förstå, nämligen att till de
senare ej skulle inbjudits andra än lärare.
En blick på de tryckta inbjudningarna
och de tryckta berättelserna visar, att
han äfven här råkat lämna sina åhörare
en oriktig uppgift: de båda åsyftade
mötena (hvilkas bestyrelser utsetts af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening) voro möten af
folkskollärare tillsammans med andra i
folkbildningsfrågor intresserade. Men sant
är, att de det oaktadt voro verkliga
folk-skolläraremöien, hvilket namn mötet i
Linköping den 8 och 9 augusti 1894
däremot icke gjort anspråk på och icke
heller kan göra anspråk på.
Äfven i ett annat afseende var detta
senare möte af en helt annan karaktär
än de allmänna svenska
folkskolläraremötena. Det var så att säga ett
före-dragsmöie, där man genom utsedda
talare ville uppbygga de inbjudna lärarne
och lärarinnorna och befästa dem i den
rätta andan samt gemensamt med dem
»aflägga vittnesbörd» inför-den tillkallade
allmänheten.
Vi vilja ej säga något ondt om möten
af detta slag. De må gärna hafva sitt
berättigande. Ej heller skola vi inlåta
oss på den frågan, huruvida man för att
förekomma de »många fåfänga orden»
nödvändigt måst inskränka tillfället till
diskussion genom att fylla tiden med två
inledningsföredrag i hvarje fråga, det ena
af en präst eller inspektör, det andra af
en lärare. Lika litet våga vi afgöra,
huruvida man i Linköping genom dessa
utomordentliga försiktighetsmått verkligen
lyckades undvika »det myckna och
ytliga kritiserandet» för att i stället »vända
sin kritiska undersökning rnot sig
själfva». Hälsningstalet med sin nästan
enbart polemiska karaktär gaf just icke
något föredöme i den riktningen.
Ett måste vi emellertid bestämdt
fasthålla: att lika väl som seminarielärare
och präster m. fl. behöfva
öfverläggnings-möten, där de kunna rådpläga om sina
andliga och materiella intressen, lika väl
behöfva ock folkskollärarne sådana.
»Fåfänga ord» kunna framkomma på hvilka
möten som helst; mot dem hjälper
sannerligen icke konstgreppet med dubbel
uppsättning af inledare. Långt mera
ändamålsenlig är då den praxis, som
folkskolläraremötena under senare tiden
börjat införa, nämligen att gifva reda åt
öfverläggningarna genom på förhand
of-fentliggj orda resolutionsförslag. Sätten
äro mångahanda. Framtiden må utvisa,
hvilket som är det bästa.
Oss förefaller det, som om både
folkskolläraremöten och folkmöten, både
öf-verläggningsmöten och föredrags möten
kunde trifvas vid sidan af hvarandra,
utan att man behöfde öppna det ena
mötet genom att stå och nagga på det
andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
