Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING.
441
stora betydelse för Järarekåren),
Frosta-(» rättshjälpen vore i högsta grad gagnelig»),
Bönnebergs- S. Luggude-, Ö. Roslags-,
Albo-S. Gärds-, Södra Inlands- samt
Trosa-kretsarna hafva likaledes uttalat sig för
anordnandet af rättshjälp i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med förslaget å sid. 48 i
årsskriften.
Södra Möre-kretsen ansåg rättshjälp
gagnelig. Centralstyrelsen borde genom
sakkunnig person gifva råd och upplysningar
men kostnaderna bestridas af den
rättssökande.
Frökinds- och Ås-kretsarna besvarade
däremot frågan nekande på den grund, att
åtgärden sannolikt skulle framkalla mindre
goda intryck på utom kåren stående^
Alingsås-, Sydvästra Upplands-, Norra Åsbo-,
Lysings-, Bankekinds-Skärkinds- samt
Kristianstadsortens kretsar finna rättshjälp ej
af behofvet] påkallad och afstyrka sålunda
förslaget.
Seminghundra-kretsen ansåg, att tiden
ännu icke var inne för åtgärders
vidtagande i saken.
Norra Vedbo- Ydre-kretsen har antagit
följande resolution:
Kretsen, som gärna senterar den välvilliga
omtanke om folkskollärarnes bästa, hvilken
ligger till grund för framkomsten af frågan om
rättshjälp, nödgas dock dels af principiella
skäl, dels därför, att den anser lokala och
ekonomiska omständigheter lägga allt för stora
hinder i vägen för ett nöjaktigt realiserande
af planen, gifva ett af styrkande uttalande.
Redvägs-kretsen ville icke i år göra
något uttalande.
Stadgeändringarna.
Skytts-kretsen afslog de förslag, som
gälla ändring i centralstyrelsen
sammansättning.
Åhus-kretsen: dito.
Sydöstra Skånes krets beslöt i fråga om
dagtraktamente i enlighet med revisorernas
förslag (6 kr. pr dag).
Folkskollärarnes änke- o. pupillkassa.
Revisionen af denna kassas förvaltning
och räkenskaper för åren 1891-93 är
nu afslutad. Sistlidne lördag
öfverlämnade revisorerna till k. m:t sin synnerligen
utförliga och innehållsrika berättelse öfver
densamma.
Till en början redogöra revisorerna för
kassans ställning och verksamhet under de
särskilda åren och hafva i sammanhang
därmed tillfredsställelsen anmäla, att
kassan och räkenskaperna befunnit sig i bästa
skick samt att direktionen i sina
förvaltningsåtgärder på ett samvetsgrant och
förtjänstfullt sätt besörjt kassans
angelägenheter. Därefter öfvergå revisorerna till de
hemställanden och förslag, hvilka de med
stöd af reglementets § 37 funnit sig böra
afgifva. I främsta rummet ställa de
därvid den fråga, hvilken under mer än ett
årtionde stått på dagordningen vid
revisionerna, nämligen frågan om en
Förbättring i de nuvarande pensionsvillkor en.
De föregående revisorerna sökte uti sin
berättelse påvisa, att utsikter till en så-
dan förättring kunde förefinnas och
hemställde på grund häraf om en verklig
utredning af kassans ställning i
försäkrings-tekniskt hänseende. K. m:t fann
emellertid för godt bestämma, att med den
föreslagna utredningen borde tills vidare anstå.
Frågan bragtes dock åter till lif genom en
förlidet år i riksdagens andra kammare af
redaktör E. Hammarlund m. fl. väckt
motion. Med anledning af denna aflat
riksdagen till k. m:t en skrifvelse, hvari den
anhöll, att k. m:t täcktes dels låta utreda,
huruvida, utan höjning af vare sig
statsbidraget eller delägarnes afgifter, en sådan
förbättring i de nuvarande
pensionsvillkoren måtte kunna äga rum, att samtliga
pensioner utginge med högre procent af
delaktighetsbeloppet, än hvad nu vore fallet,
dels till riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
På grund af riksdagens skrifvelse
anbefallde k. m:t direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning att låta
verkställa den begärda utredningen, och
direktionen öfverlämnade bestyret härmed åt
professor A. Lindstedt. Sedan denne
fullgjort sitt uppdrag, meddelade han, att
enligt hans åsikt en förhöjning af samtliga
pensioner med 25 % vore möjlig. Han
förutsatte därvid, att det intill början af
1893 samlade kapitalet allt framgent skulle
förräntas efter] 4,31 % men de sedermera
inflytande medlen allenast efter 3 Va 9^.
Mot den sålunda ifrågasatta förhöjningen
hade direktionen ingen afgörande
invändning att framställa men förklarade sig dock
endast med tvekan våga förorda
densamma, särskildt därför att räntan visat sig
vara i stadigt fallande, hvadan en
ränte-afkastning af 4,31 % å det redan samlade
kapitalet måhända icke vore att påräkna.
Enär direktionen sålunda endast med
tvekan biträdt förslaget om höjning af
samtliga pensioner med 25 %, och då
revisorerna ansett af stor vikt att få
utrönt, huruvida genom en närmare
granskning af hr Lindstedts utredning denna
tvekan kan vare sig undanrödjas eller
ytterligare stärkas, hafva de uppdragit åt d:r
G. Eneström att undersöka, i hvad mån
nämda utredning må föranleda till någon
framställning å revisorernas sida.
Resultatet af denna undersökning har
sammanfattats i ett skriftligt utlåtande, hvilket
bifogats revisionsberättelsen. Ehuru
revisorerna på de i detta utlåtande anförda
grunder hålla före, att den af hr Lindstedt
anställda utredningen icke är så nöjaktig
som önskligt varit, så anse de dock
genom utredningen ådagalagdt, att en
höjning af pensionen med 25 X kan äga
rum, utan att vare sig statsbidraget eller
afgifterna behöfva höjas.
Revisorerna äro så mycket mera
förvissade härom, som alla de skäl, hvilka
hittills anförts mot sannolikheten af en sådan
förhöjning, vid närmare granskning visat
sig vara utan afgörande betydelse. Då
direktionen sålunda påpekat räntans
fortgående fallande, upplysa revisorerna, att
medelräntan å kassans kapital under
revisionsperioden minskats blott från 4,49 till
4,45 X> hvaraf det synes antagligt, att
medelräntan åtminstone ett par tiotal af
år kommer att hålla sig högre än 4 X.
Under hela denna tid bör öfverskottet i
kassan år från år ökas, så att, om
medelräntan en gång skulle sjunka under é %]
man utan fruktan bör kunna motse
ränteminskningen och i tid vidtaga åtgärder
för att hålla kassan solvent. Att nu
underlåta en förhöjning af pensionerna, därför
att räntan i en obestämd framtid möjligen
kan högst betydligt sjunka, innebär enligt
revisorernas mening en orättvisa mot den
nu lefvande generationen af pensionärer
och delägare.
På grund af hvad som anförts, föreslå
revisorerna att till nästa riksdag måtte
af-låtas en nådig proposition, i hvilken
föreslås, att samtliga pensioner från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa måtte tills
vidare höjas med 25 °/£.
Bearbetning af kassans statistiska material.
Då i framtiden lätt nog förhållanden
kunna inträffa, hvilka i någon mån kunna
rubba grunderna för kassans finansiella
förhållanden, bör det vara af stor vikt
att med lätthet kunna beräkna, huruvida
någon ändring erfordras, vare sig i
pensionsbeloppen, statsbidraget eller afgifterna.
För detta ändamål åter anse revisorerna
af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas
för bearbetande af kassans eget statistiska
material, så att beräkningarna må kunna
byggas på kassans egen erfarenhet och
därigenom erhålla den högsta grad af
säkerhet, som vid sådana beräkningar är möjlig.
Visserligen kunde man invända, att med
en dylik bearbetning borde anstå, till dess
en utredning visar sig verkligen behöflig.
Den erfarenhet, som hittills vunnits inom
kassan, visar emellertid, att de hittills
verkställda utredningarna uppdragits åt
personer, hvilka vare sig af bristande vana vid
rent statistiska arbeten eller på grund af
andra sysselsättningar icke ägnat kassans
material den bearbetning, som varit
önskvärd. Dessa utredningar hafva därför ej
blifvit i nämnvärd mån grundade på
kassans egna dödlighets- och
familjeförhållanden. För öfrigt kan stundom en
utredning behöfva verkställas så snart, att tiden
icke medgifver utförandet af en särskild
statistisk bearbetning.
Revisorerna hemställa därför om
vidtagande af åtgärder för bearbetning af
kassans egna statistiska material till ledning
för kommande utredningar.
Forts.
Stiftsskolmötet i Söderköping.
Linköpings stifts fjärde
folkskolläraremöte, besökt af omkring 270 deltagare,
hölls i Söderköping den 21 och 22 d:s.
Efter predikan i stadens kyrka af
stadskomministern C. Rydberg samlades
mötesdeltagarne i Arbetareföreningens stora
lokal, hvarest mötet öppnades af
bestyreisens ordförande, folkskolläraren A.
Berg-holtz i Skärkind. Han påminde därom,
att föregående stiftsmöte, som hölls i
Motala för två år sedan, beslutat nästa
mötes hållande i Norrköping. Då emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
