- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
455

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (662.) 5 september 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 36

SVENSK lÄRARETIDNING.

455

folkhögskolor hafva också knutits
antingen fortsättningskurser eller rena
fackskolor, hvarigenom blifvit tydligt, att
folkhögskolans ledande män velat tillmötesgå
ungdomens behof af såväl en
hjärtebil-dande och förståndsutvecklande
upplysning som ock kunskaper, hvilka direkt
syfta att hjälpa en människa att bättre
slå sig fram i världen. Det härpå många
håll varit i intelligens och vetande
synnerligen framstående rnän, som med varm
kärlek till folket ägnat den danska
folkhögskolan sina krafter; och att deras
arbete varit ett dugande arbete, därom
vittnar bland annat den stora mängd
elever - omkring 5,000 - som årligen
komma till skolan.

Från Tyskland är det i gemen, som
de nordiska folken hämta sina idéer om
skolor och skolväsen; men här har det
visat sig, att en skolform på inhemsk
grund kunnat ej blott skjuta upp utan
ock bära rik frukt.

Behofvet af en ungdomsskola gjorde
sig af delvis annan anledning än i
Danmark kännbart äfven i Sverige, och fullt
själfständigt föddes den svenska
folkhögskolan, som dock vid ordnandet af sitt
arbete hade mycket att lära och äfven
mycket lärde af den äldre systern. Med
djup erkänsla häraf gläder sig därför nu
Sveriges folkhögskola bch med henne alla
folkbildningsvänner i vårt land åt den
danska folkhögskolans segerrika arbete
under det gångna halfseklet och önska,
både att de män, som nu leda henne
måtte förunnas krafter att än länge stå
på sin post, som ock att kommande
generationer må finna lärare, hvilka, om
de än ej kunna mäta sig med de gamla
i andlig utrustning, dock må likna dem
i kärlek till folkets upplysning.

Ett trehundraårsminne.

Den 9 nästkommande december hafva
trenne århundraden förflutit, sedan
konung Gustaf II Adolf föddes. I
anledning häraf har k. m:t genom ett k. bref
manat svenska folket att högtidlighålla
hjältekonungens minne. Efter en
sammanfattande redogörelse för denne
konungs stora verk både såsom ledare af
den stora striden mot protestantismens
fiender och såsom en kraftfull främjare
af vårt fäderneslands inre utveckling på
olika områden afslutas detta k. bref på
följande sätt:

Genomträngde af dessa känslor och
förvissade, att denna Vår uppfattning delas
af hela Vårt folk, hafva Vi härmed velat
ställa den uppmaning tilJ Eder alla och en
hvar särskildt, att trehundrade årsdagen af
Gustaf II Adolfs födelse, enligt gamla
stilen räknadt, söndagen den 9
nästkommande december, må i hela landet firas såsom
en nationell högtidsdag, på sätt å hvarje
ort synes lämpligt och i den mån
omständigheterna medgifva. Särskildt hafve Vi,
som själfve ämna föranstalta om en
högtidlig gudstjänst nämda dag i
Riddarholmskyrkan i hufvudstaden, funnit godt häri-

genom förordna, dels att i sammanhang
med den offentliga gudstjänsten i landets
kyrkor dagens minne skall högtidlighållas
enligt de föreskrifter, vederbörande
domkapitel och konsistorier äga att meddela,
dels att likaledes enligt närmare
bestämmelser af vederbörande styrelser
åminnelsefester må vid alla landets offentliga
skolor och undervisningsanstalter firas
antingen nämda dag eller nästföregående lördag
den 8 december, börande, där lördagen
väljes, all undervisning denna dag
inställas; hvarjämte Vi i vanlig ordning vilja
gifva nådig föreskrift om sättet för dagens
firande vid krigsmakten och dithörande
inrättningar.

Om vår tids ungdom

uttalade sig skolföreståndaren B. C.
Rodhe vid »Svenska folkskolans vänners»
möte i Linköping på väsentligen samma
sätt som hr Fridtjuv Berg någon tid förut
på Skara stifts folkskollärareförenings
möte i Trollhättan. På tal om
folkskolans uppgift påpekade hr Rodhe, heter
det i ett referat, »ungdomens glädjande
förbättring, hufvudsakligen genom
folkskolan, mot förr». Enligt ett annat föllo
hans ord ungefärligen sålunda:

Man har klagat öfver ungdomen och
påstått, att den vore sämre nu än förr. Min
erfarenhet är, att den är bättre nu än för
30 ä 40 år sedan. Ungdomen uppför sig
mera höfviskt. De råa samtalen äro ej
så allmänna, ej heller de usla
slagdängorna.

Detta är sundt och nyktert taladt.
Första villkoret för att man skall kunna
förbättra ungdomen är, att man gör
densamma rättvisa.

Om domkapitels pröfningsrätt i

afseende på förslag till och val af
folkskollärare har nyligen inom Karlstads
domkapitel olika åsikter gjort sig gällande. Öfver ett
i Holmseruds församling under förliden april
månad upprättadt förslag och förrättadt
val hade anförts klagomål under anförande
däraf, att den valde icke skulle gjort sig
känd för en sedlig vandel. Domkapitlets
flertal hade funnit skäligt återförvisa
ärendet till kyrko- och skolrådet för ny
lag-likmätig behandling och därvid framhållit,
att vid tiden för förslagets upprättande och
valets verkställande voro de mot den valde
framställda anmärkningarna för såväl
ordföranden som en del skolrådsledamöter
okända.

Tre af domkapitlets ledamöter hafva hyst
en häremot stridande mening och förenat
sig om följande votum: »Föremålen för
besvär öfver tillsättning af
folkskolläraretjänster äro jämlikt § 22 i k. stadgan
angående folkundervisningen i riket den
20 januari 1882 begränsande till
olagligheter, begångna vid förslags upprättande
vid val, men frågor om den valdes
lämplighet eller olämplighet att vid tjänsten
bibehållas skola behandlas och afgöras
enligt föreskrifterna i § 32 af samma
nådiga stadga, och på denna grund pröfva

reservanterna för sin del lagligt att med
ogillande af besvären fastställa det skedda
valet.

Sjunde nordiska skolmötet. Enligt
nyligen från Köpenhamn ingången
underrättelse är den danska bestyreisen för det
blifvande nordiska skolmötet härstädes nu
färdigbildad. Den består af följande tretton
personer:

Nils Bache, direktör for det private
skole-vseseri i Kjöbenhavn;

A. Hoffman, skoleinspektör, Kjöbenhavn;

H. Holm, statsrevisor, Kjöbenhavn;

R. J. Holm, seminarieforstander, Vejle;

Valdemar Kyhl, folkeskolelserer, Kjöbenhavn;

Ottilie Lagoni, vice inspektrice, Kjöbenhavn;

Joakim Larsen, skoleinspektör, Fredriksberg;

Katrine Lönborg, forstanderinde for N. Zahles
barneskole, Kjöbenhavn;

Emil Sauter, folkeskolelserer, Gladsaxe;

Henrik Smith, professor, Kjöbenhavn;

Karl Theisen, direktör for det kommunale
skolevsesen i Kjöbenhavn;

Fr. Thomassen, seminarieforstander,
Kjöbenhavn ;

S. L. Taxen, skolebestyrer, Kjöbenhavn.

Af dessa är skoledirektör Karl Theisen
vald till bestyrelsens ordförande,
seminarieforstander Fr. Thomassen till sekreterare
och skoleinspektör A. Hoffman till kassör.

Tjänsters tillsättning.

Förslag. Till folkskollärare-, klockare och
organisttjänsterna i V. Skedoi, Vstm.: 1) K. E.
Eriksson i Säby, 2) S. Andersson i Bodsjö,
3) vik. på platsen S. E. Hultén.

- Till folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna i Väddö, Sthm: 1) Albert
Oden i Västervik, 2) A. Andersson i Boglösa,
3) G. Sandberg i Biskopskulla.

- Till en folkskolläraretjänst i Vinslöf,
Krist: 1) J. A. Vallendorf i Grenna
lands-förs:g, 2) vik. på platsen Otto Borg, 3) F. O.
Bergstrand i Hörja.

Valde. Till folkskollärare i Örgryte, Gtbg:
e. o. läraren därstädes Otto Tingdahl.

- Till lärare vid Istaby folkskola, Mcllby,
Blek.: hr Hellberg i Hällevik. (2 sökande.)

- Till folkskollärare i Horn, Östg.: O. N.
Stagnér (enhälligt).

- Till folkskollärarinna i Nya Varfvet, Gtbg:
e, o. lärarinnan därstädes Emma Norberg
(enhälligt).

- Till lärarinna vid statens folkskola i
Kukkola, Karl Gustaf, Nbtn: Kristina V.
Granberg.

- Till e. o. folkskollärarinna i Sundsvall,
Anna Hjort.

- Till e. o. folkskollärarinna i Ålem, Kalm.:
Tekla Svensson i Mönsterås.

- Till vik. lärare vid Ringshytte folkskola.
Nora 1andsförs:g: P. J. Blomgren i Skofttorp.

- Till vik. folkskollärarinnor i Kalmar:
Constance Gerdez och Olivia Blomstergren.

- Till vik. folkskollärarinnor i Sundsvall:
fröknarna O. Staaff och O. Vallén.

M - Till vik. folkskollärarinna i BrämhuU,
Älfsb.: Anna Torell i Kinna.

- Till vik. folkskollärarinna i Berga, Kron.:
fröken Sahlberg i Kristianstad.

- Till vik. lärarinna vid Söderås folkskola,
Råttoik, Kpbg: Maria Ingman i Falun.

- Till lärarinna vid Råhällans mindre
folkskola, Hamrånge> Gflb.: Kristina Persson i
Lillherrdal, Jmtl.

- Till lärarinnor vid mindre folkskolor i
Älfsby, Nbtn: Elin Sundbaum i Råneå, Amalia
Sortelius i Hietaniemi och Hilma Vikberg i
Arvidsjaur.

- Till småskollärarinna i Sköfde: Edla
Ljungström i Sandhem.

- Tillosmåskollärarinna i Öster-Åker, Sthm:
Augusta Åkerblom från Stockholm. (9 sökande.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free