Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (663.) 12 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 37. (ses.)
STOCKHOLM, 12 SEPTEMBER 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va Ar 1
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag. Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å alhn
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag,
A n nonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 atafvelserX
Födelse-, förlofnings- och
vigsel-annons l kr , dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer
folkehejskolen.
Som Morgenen d&mrer i Synkredsens Rand,
saa damm hver Fremtidens Tanke.,
og SUgternes Förposter aner et Gran
der ude bag Taagernes Banke.
De f0ler det komme og varslende spaar,
om hvad der fvrst blomstrer om hundrede Aar.
V or Bogverdens Fader i Lynglimt det saa,
det ringed for for Ev aids 0re:
»For Folket - det hele, ej blöt for de faa
vi Talen og -Sangen maa f0re.
Skal Sejeren vindes for Folkenes Säg,
da maa vi naa frem til de brede Lag.»
Saa ffidtés os Manden en Efteraarsdag,
der m>ede Tanken ät ty de:
»En Ungdommens Skole för Folkenes Säg
med Ta le, saa Hjärter sig fry de;
for Vidskab og Kunst slaa saa Portene öp,
og Folket v il m0de i sluttet Trop.»
Saa rejs.te sig ’Skolen, i Stormen den stod,
et Vidne for kommende Sl>er,
ät har vi blöt Tro, er vor Säg ikkun god,
långt mer, end vi aner, vi magter.
Et folk, som har Livskrafter, knuser man ej,
trods Hindring paa Hindring det bry der sig V ej,
Og Han, som har Slägten paa Arbejde sendt,
i Skole, ’paa Mark, som i Kirke,
og b0d den s elv skrive s it Adelspatent
i daadrigt og trefaldt Virke,
han signed den Gerning, her kom under Tag,
han lyse den f rem ad f ra Dag og til Dag.
Vilh. Malling.
Folkhögskolejubileet.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
1.
Den första nordiska folkhögskola och
för öfrigt den första folkhögskola i
världen öppnades i Rödding den 7 november
1844. Här borde ’Alltså ’ folUiögttofa»
50-års-fest firas. Men Rödding ligger ett
stycke söder om Konge å inne på det
nuvarande tyska området, och här var det
omöjligt att fira en nordisk folkhögskolefest.
Minnesfesten förlades därför helt naturligt
till den skola, som efter kriget 1864 blef
en fortsättning af den i Rödding, nämligen
Askovs folkhögskola, belägen omkring 1/2
mil norr om gränsen. Och som den 7
november ej lämpade sig till möte för
folkhögskolans lärare, utsattes den egentliga
minnesfesten i stället till Grundtvigs
födelsedag den 8 september.
Minnesfesten försiggick och efterföljdes
emellertid af en hel rad möten och
festligheter, hvilka här endast antydningsvis
kunna uppräknas. Till de mera
betydelsefulla tilldragelserna skola vi återkomma.
Besök i Lyngby.
På inbjudan af föreståndarne för
Grundtvigs folkhögskola kapten J. C. la Cour ö.ch
H. Rosendal gjorde ett 40-tal svenska och
finska folkhögskolemän och kvinnor ett
besök i Lyngby den 3 och 4 september.
Vid de gemensamma måltiderna
förekommo en mängd tal och enstämmiga sånger
(en sångbok låg vid hvarje kuvert vid
middagsbordet). Under ledning af de båda
föreståndarne gjordes besök i
Frederiksborgs slott, hvarjämte »landboskolens» och
folkhögskolans lokaler och samlingar (bland
annat ett särdeles rikt landtbruksmuseum)
besågos.
Folkhögskolemöte.
Under dagarna den 5 - 7 september hölls
å Askov nordiskt folkhögskolemöte, det
fjärde i ordningen. Deltagarnes antal var
nära 300. Flertalet utgjordes naturligtvis
af lärare och lärarinnor vid Danmarks
folkhögskolor. Sverige hade sändt omkr.
50 deltagare, Finland 14 men Norge blott
7 (däraf endast en manlig lärare).
Mötet öjpnades af ordföranden i
föreningen för ’folkhögskolor ocli
landtbruks-skolor Alfred Povlsen i Ryslinge, hvarefter
folkhögskoleföreståndaren Jens Lund i
Vei-strup höll föredrag om
folkhögskolegärningen sådan han uppfattat den och sådan
den ter sig för honom i framtiden.
Folkhögskolemännen kunde ej döma själfva
om sin gärning; det finge historien göra. Men
det kunde sägas, att de blifvit döpta med
smärtans dop, och med smärtan växer kärlek. Man
kände i smärtans tider, att liksom det funnes
hedar att odla, så vore det hedar i andens
rike, som måste odlas.
Metoden i folkhögskolan vore, att lärarne ge
sig själfva. Salig därför den hjässa, öfver
hvilken hänförelsens örn har sväfvat med
breda vingar.
Om framtiden skulle blifva god, måste den
växa ut från den skola, som arbetat sig fram
till sin nuvarande ståndpunkt. En dubbel fara
förelåge emellertid: den ena att man ville kalla
tillbaka något förstenadt, något
gengångaraktigt, den andra, att man ständigt jagade efter
något nytt.
Det gällde att känna tiden, att följa med
densamma men ej med strömmen.
De Öfverläggningsämnen, som
behandlades, voro följande:
1. Om folkhögskolans uppgift att verka
för religiös väckelse och upplysning. Denna
fråga inleddes af direktör T. Holmberg från
Tärna.
Han påpekade, hurusom redan Origines vändt
Blicken till den antika världen och gjutit
kristendomens anda i densamma. Först sedan
detta skett, kunde de gamla kulturfolken
mottaga kristendomens grundsatser.
Kyrkan blir sin uppgift otrogen, om den ej
bjuder kristendomen i den form, som det
lefvande släktet igenkänner som sin tillhörighet.
Kulturen ensam för sig kan ej räcka till för
människornas lycka. Världsnjutning måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
