Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (663.) 12 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
ledamöter som kassans tjänstemän då skulle
kunna väljas med uteslutande afseende
på deras lämplighet för dylika ärendens
behandling. Huruvida åter anordningen
är möjlig, tilltro sig revisorerna icke våga
afgöra. Någon särskild anstalt, som
uteslutande skulle hafva att förvalta
änkekassans medel, kan naturligen icke
ifrågasättas. Visade det sig däremot önskvärdt
att befria flera andra pensionsinrättningar
från förvaltningen af penningemedel kunde
man tänka sig en stor anstalt inrättad,
som dels mottoge och förvaltade
änkekassans medel, dock så att särskilda
räkenskaper skulle föras för densamma, dels
utbetalade pensioner till dem, hvilka af
direktionen förklarats därtill berättigade.
En sådan anstalt skulle utan tvifvel för
samtliga i densamma upptagna
pensionsinrättningar vara af stor nytta. Den borde
ock kunna ställas under statens garanti,
så att delägarne icke behöfde befara, att
det samlade kapitalet skulle genom någon
olycklig händelse gå förloradt.
Dels till följd af frågans svåra
beskaffenhet, dels på grund af den korta tid,
revisorerna haft till sitt förfogande, har det
emellertid icke varit för dem möjligt att
formulera något bestämdt förslag, och de
hafva därför måst inskränka sig till en
hemställan,
att k. m:t täcktes taga i Öfvervägande,
huruvida och på hvad sätt större inflytande
på kassans angelägenheter måtte kunna
till-komma delägarne.
Delägarne böra erhålla kännedom om kassan.
I en till k. m:t ingifven skrifvelse hafva
revisorerna tillåtit sig föreslå, att den nu
föreliggande revisionsberättelsen måtte få
tryckas och på lämpligt sätt göras för
kassans delägare tillgänglig. (Se denna
tidning n:r 33!) Då de i denna skrifvelse
anförda skälen, härför lika väl gälla för
kommande revisionsberättelser, föreslå
revisorerna, att § 38 i kassans reglemente
måtte få följande lydelse:
Efter afslutad förrättning - - -
af-gifve revisorerna i underdånighet till eders
k. m:t tryckt berättelse om den verkställda
revisionen; denna berättelse må äfven på
kassans bekostnad och genom revisorernas
försorg på lämpligt sätt göras tillgänglig
för kassans delägare.
Öfriga yrkanden.
På anförda grunder hemställa
revisorerna ytterligare,
att den i reglementets § 36
förekommande bestämmelsen, att den folkskollärare,
hvilken kallas till revisor, skall omväxlaude
utses frän olika delar af riket, måtte utgå,
att till samma § 36 göres följande
till-lägg: bland revisorerna bör en äga
kännedom om sättet för försäkringstekniska
beräkningar,
att vid kommande revisioner
granskningen af värdehandlingarna måtte företagas
tidigast två dagar efter revisionens början
i stället för, såsom hittills varit brukligt,
på revisionens första dag.
Litteratur.
Kroppsställningar vid svensk pedagogisk
snickerislöjd. 16 taflor med text,
utgifna af Carl Silow, lärare vid k.
gymnastiska centralinstitutet, och Otto
Salomon, föreståndare för Nääs
slöjdlärare-seminarium. Stockholm/F. & G. Beijer.
Pris med textbilaga 9 kr.; inlagd i
portfölj 12 kr.; uppklistrad på papp 15 kr.
Det har länge med växande styrka
framhållits, huru nödvändigt det är, att det
uppväxande släktet allsidigt utvecklas och
att således icke heller kroppens utveckling
får försummas. Framstående läkare hafva
med oemotsägbara fakta påvisat, att
kroppsliga lyten uppstå och utvecklas under
skoltiden, samt huru nervositeten sprider sig
till äfven de yngre bland skolbänkarnas
befolkning. Men ännu i vår
framåtskridandets tid står det gamla
uppfostrings-idealet: en sund själ i en sund kropp,
oupphunnet. Åtskilliga tecken tyda dock
på, att i detta hänseende en ny tid, en
handlingens tid, är nära. Man börjar
vakna upp och erkänna, att en betänklig
ensidighet i uppfostran gör sig gällande. Allt
flera börja mogna för mottagande af
hygieniska lärdomar. I allt vidare kretsar
rådslår man om hvilka åtgärder böra vidtagas
till ungdomens sunda utveckling.
Utgifvandet af ofvannämda planschverk
är ett af de betydelsefullare pedagogiska
tidstecknen, en åtgärd,, för hvilken hvarje
vän af en sund uppfostran bör känna sig
tacksam. Planschverket har framgått ur
omfattande iakttagelser och mogen
eftertanke. Det är resultatet af grundliga
studier och af ett mångårigt samarbete
mellan lärare, gymnaster, läkare, konstnärer
och yrkesmän. Dess syftemål är
främjandet af förut nämda, alla tiders högsta
upp-fostringsideal. Det är utgifvet på flera
europeiska språk och torde komma att
väcka berättigadt uppseende inom både
skol- och yrkesvärlden.
Planschverket består af sexton stora
taflor i ett format af 68 x 54 cm. Taflorna
I-XIII utvisa eftersträvansvärda
slöjdställningar, XIV och XV oriktiga
slöjd-och arbetsställningar; taflan XVI
framställer missbildningar hos snickare. De
åskådliggöra sålunda för slöjdaren, hvad han
skall göra och icke göra men ock straffet
för uraktlåtenheten.
De tolf första taflorna, som hvardera
upptaga en bild, framställa icke blott
utgångsställningen vid arbete med knif, såg,
hyfvel, borr, stämjärn och bandknif utan
äfven, i fråga om såg och hyfvel, olika
moment af rörelsebanan. Taflorna I-II
visa ställningen vid täljning med knif,
taflorna III-VI ställningar vid sågning och
taflorna VII-IX vid hyfling. Åt såg och
hyfvel har alltså som sig bör denv största
uppmärksamheten ägnats. Taflan XIII
upptager 8 mindre bilder, företrädesvis
varianter på de å taflorna I-XII visade
ställningarna. Men slöjdaren framställes å
denna med ombytt sida. Krafvet på
väx-elsidighet - en viktig förutsättning för
kroppens harmoniska utveckling - är
således framhållet.
Ehuru ifrågavarande planschverk är
ganska omfattande, hafva icke alla
slöjdställningar upptagits. Men detta kan icke
anses som ett fel utan snarare såsom en
förtjänst. De upptagna kunna nämligen
anses såsom typer, hvilka tjäna till
ledning vid öfriga ställningar. Detta gäller
i synnerhet om taflorna I-XII, hvilka äro
framställda i stora, enkla drag, för
lärjungarne lätta att fatta.
Det torde i detta sammanhang böra
framhållas, att utgifvarne med dessa taflor
ingalunda afse, att slöjdaren skall tvingas
intaga en i hvarje detalj bestämd
ställning. De framhålla tvärt om, att
omväxling både kan och bör äga rum, och att
smärre afvikelser icke få betraktas som
fel. Man får icke fordra, att lärjungarne
skola från början intaga fullt nöjaktiga
ställningar, men å andra sidan får man ej
heller tröttna att rätta gröfre fel.
Bilderna äro »att anse såsom en vägledning för
lärare och lärjungar, ett ideelt mål att
sträfva efter».
Och man har skäl hoppas, att en sådan
sträfvan. icke skall uteblifva. Den pojke
skall sannerligen vara mycket försoffad,
som, sedan han betraktat den lediga och
spänstiga hållningen hos taflornas ädla
gestalter, icke känner lust att blifva »lika
stilig» och följaktligen gör sitt bästa för
att nå detta mål.
De å taflorna XIV och XV framställda
oriktiga slöjd- och arbetsställningarna äro
naturtroget återgifna efter fotografier af
slöjdande gossar och arbetande snickare.
Dessa taflor torde icke böra i slöjdsalen
upphängas bredvid de öfriga utan erhålla
en mera afskild plats. Men de böra ej
heller saknas. Gymnastikläraren vinner
ofta godt resultat genom att för
lärjungarna återgifva oriktiga ställningar. Ett
likartadt resultat torde genom dessa planscher
kunna uppnås.
Hvarthän det slutligen leder, om de
förnämsta fordringarna på en god
kroppshållning under arbetet icke tillgodoses,
synes af taflan XVI. Den visar några
kroppsliga missbildningar hos de snickare, som
framställts arbetande å taflan XV. Den
är »karbasen», afsedd för dem, som icke
af böjelse för det goda vilja vinnlägga sig
om att intaga en god kroppsställning.
Till planschverket är fogad en 32 sidor
stark textbilaga. I denna redogöres för
arbetets syfte och plan. Man får veta icke
blott hvad och huru utan ock hvarför -
allt klart, tydligt och fullständigt. Efter
en orienterande inledning framläggas några
allmänna synpunkter; behandlas instinktiva
och tvungna ställningar, växelsidighet,
kroppens ställning i ’förhållande till
arbetsstyc-ket, fotställningen, hufvudets och bålens
hållning; uppställas regler för intagandet
af goda slöjdställningar; påpekas de vid
slöjdandet oftast förekommande felen och
lämnas slutligen nödiga upplysningar
rörande taflorna och de å dem befintliga
bilderna.
Åstadkommandet af här anmälda arbete
har utan tvifvel varit en mycket svårlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
