Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (663.) 12 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄEARETIDMNG,
471
uppgift. Men den är löst på ett sätt, som
länder alla de samverkande men
isynnerhet utgifvande till stor heder. I den mån
det. finner väg till skolorna, skall det blifva
till afsevärd nytta äfven för de lärjungar,
som icke få deltaga i slöjden. Ty
kommer läraren att fästa tillbörlig
uppmärksamhet på lärjungarnes kroppsställning i
slöjdsalen, kommer han helt säkert äfven
att ägna större uppmärksamhet åt deras
kroppshållning i allmänhet. Med goda
skäl kan det sägas fylla ett stort behof,
äfven om detta icke ännu är så allmänt
eller så djupt kändt. Slöjdlärare.
Nytt i bokhandeln.
Förberedande kurs i bokstofsräknelära för
de allmänna läroverkens 4:e och 5:e klasser,
utgifven af H. Sohlberg. Sthm, Lars
Höker-berg. 15 öre.
Den evangeliska tros- och sedelåran af Åke
Hassler. Sthm, Hiertas bokförlag, l kr. 75 öre.
Några tilldragelser ur baron Hans Henr.
von Essens lefnad, meddelade af honom själf.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. I. l kr.
Beckers världshistoria, omarbetad och till
våra dagar fortsatt af Vilhelm Muller. Ny
svensk illustrerad upplaga. Haft. 2-5 a 50
öre.
Anteckningar om mitt förflutna fa/af Vilhelm
Erik Svedelius. Haft. 7-10 (slutet) ä 50 öre.
Världens första allmänna religionsmöte. Haft.
11-14 ä 50 öre.
Predikningar of svenska prästmän. Haft.
22-27 ä 30 öre.
Underbara resor, berättade af Jules Verne.
Haft. 24-31 å 25 öre.
Historiska medeltidsromaner af C. Georg
Starbäck. Haft. 28-37 ä 25 öre.
Vor ungdom. 4:e haft. - Hälsovännen N-.r
16. - Djurvännernas tidning. N:r 8.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Malmö; I torsdags eftermiddag hölls det
lagstadgade årliga sammanträdet. Det upptog 2
timmars tid, och var diskussionen stundom
ganska het. Lärarepersonalen hade ingifvit 7
frågor, däraf dock enligt skolrådets beslut blott
3 fingo komma under Öfverläggning. Första
frågan gällde skolpremierna. De flesta lärarne
önskade deras afskaffande. Skolrådet skulle
framdeles besluta i ärendet. Andra frågan
rörde inrättandet af skolbibliotek vid de olika
skolorna. Allmänna sympatier härför rådde
inom lärarekåren. Äfven härom skulle
skolrådet framdeles besluta. Med anledning af
väckt fråga om ökning i timantalet för räkning
i flickklasserna (från 3 till 4 timmar) uppdrogs
åt folkskoleinspektören att närmare förhandla
med lärarinnorna. En från flera håll uttalad
önskan, att äfven andra af lärarepersonalen
uppställda frågor måtte komma under
behandling, lämnades af ordföranden utan afseende.
Bland frågor som lärarepersonalen särskildt
önskade få framställa, var äfven den om att
inspektörens föreskrifter och anvisningar måtte
tryckas. *
Sundsvall: Först beslöts att dessa möten
hädanefter skulle hållas sista helgfria dag i
augusti, (läsåret börjar den l september). Hvarje
ledamot af skolrådet eller lärarekåren skall
äga att till skolrådets ordförande inlämna
Öfverläggningsämnen intill 14 dagar före mötet.
Ordföranden i samråd med förste läraren
upprättar program och anslår detta jämte kallelse
i skollokalerna minst en vecka före möteL
Lärarekären hade hemställt om någon
minskning i skolans arbetstid, på det barnen måtte
få bättre tid för sina hemuppgifter. Lästiden
är för närvarande 33 timmar pr vecka utom
slöjdtiden. Sedan förste läraren förordat en
begränsning till 30 timmar, inberäknadt bön
och bibelläsning samt gymnastik, lofvade
skolrådet taga frågan i öfvervägande.
Angående skurningen af skolsalarna
hemställdes, huruvida icke detta borde ske oftare,
minst en gång i månaden. (Förut har skurats
4 ä 5 gånger årligen). Ordföranden hyste
betänkligheter men lofvade slutligen att tänka på
äfven denna fråga. I sammanhang härmed
beslöts att nästa sommar på försök låta
olje-dränka golfvet i en af skolsalarna.
Erfarenheten skulle sedan visa, örn det vore lämpligt
att oljedränka golfven i alla salarna.
Till sist beslöts, att en katekesupplaga med
bibelspråk enligt nu gällande bibelöfversättning,
skulle .införas i skolan.
Avesta: Vid sammanträdet öfverlades om
skoltukten, hvarvid framhölls vikten af, att
barnen hölles i tukt i hemmen och föräldrarna
eftersåge, att barnen ej löpte ute om kvällarna.
Skolrådets ledamöter och de ledande männen
för platsens industriella anläggningar lofvade
se till, att barnens förhållande utom skolan
förbättrades samt bistå läraren i hans
maktpåliggande kall.
Karlskrona: Frågan »örn behofvet af åtgärder
till förekommande däraf, att i skolåldern
varande barn användas till arbete, som hindra
dem i deras skolgång», inleddes med ett
anförande af lektor Schlyter. Sedan därefter
diskussion pågått en stund, uttalade mötet den
önskan att arbetsgifvare, som använda
skolpliktiga barn, måtte tillse, att dessas skolgång
ej hindrades. Försummar barnet skolan, bör
vederbörande lärare meddela sig med
föräldrarna först, därnäst med arbetsgifvaren och
slutligen i vidrigt fall insända rapport till
skolrådet.
Vendel, Upps.: Lärarepersonalen önskade
vårterminens tiilbakaflyttande från den 15 till den
l februari, på det att skolarbetet måtte kunna
sluta i midten af juni i stället för i slutet.
Bland skolrådsledamöterna voro meningarna
mycket delade i fråga om detta förs!ag.
Fria ord.
Är rättshjälp verkligen obehöflig?
Såsom svar på denna fråga har en insändare,
som kallar sig »Östgöte», i denna tidning n:r 28
gjort ett ganska kraftigt inlägg i fråga om
rättshjälp åt folkskollärare. Då frågan är af stor
vikt vill undertecknad göra ett litet tillägg eller
beriktigande, hvilket man vill kalla det, till
Östgötes artikel.
Östgöte förmodar, att slättbygdens lärare
skulle stå i ett bättre förhållande till sina
församlingsboar än skogsbygdens, men detta
är ett misstag, åtminstone hvad förhållandena
å den bördiga skånska slätten beträffar. Här
om någonstädes betraktas skolläraren såsom
församlingens nådehjon, och den välbärgade
bonden anser sig stå så högt öfver
folkskolläraren, att denne bör vara tacksam för de
nådesmulor man kastar åt honom och ej
opponera sig. Den njugghet för att icke säga
snålhet, som här visas icke blott mot läraren
utan mot skolan i dess helhet, är otrolig.
Tidningens läsare torde erinra sig, att d;r
Goldkuhl, då han för ett par år sedan redogjorde
för det sanitära tillståndet bland lärarekåren,
påpekade den bristfälliga renhållningen i de
skånska skolorna. Det af d:r G. påpekade
missförhållandet har sin grund i dels folkets
liknöjdhet för skolan och dels dess öfverdrifna
sparsamhet, då det gäller folkskolan.
Här må anföras några exempel på, hur man
i södra Skåne behandlar folkskolläraren.
En lärare hade tillträdt en plats.
Grannarne upplyste honom då om, att förre läraren
ombesörjt skolsalens eldning och skolbarnen
städningen. Skolrådet nämde ingenting. Den
nye läraren lät det gå på det gamla viset.
Sedan detta pågått någon tid, kom en af
skolflickorna en morgon med ett bref till läraren.
I detta bref blef läraren af flickans fader öfver-
hopad med otidigheter för det icke läraren,
såsom varande ett församlingens nådehjon,
själf städade skolsalen. Vid en samma dag
hållen kommunalstämma visade läraren brefvet
för de närvarande, hvilka ställde sig på
bref-skrifvarens sida.
En bonde behagade en dag utan att därtill
ha begärt tillåtelse gräfva ett afloppsdike
ge-norn skolträdgården. Församlingen lade ett
par broar öfver diket, och läraren lät det
därvid bero.
En bonde infann sig en dag i sällskap med
en skolrådsledamot vid en skola och började
gräfva ett nytt dike i stället för det, som förut
fanns mellan skolans planteringsland och
bondens egendom. Med den uppkastade jorden
fylldes det gamla diket. Det behöfver knappt
nämnas, att härigenom bondens egendom
ökades och skoljorden minskades. Läraren hade
nyss besått sin jord, men detta generade ej,
utan en del af det sådda uppgräfdes. Vid ett
sedermera hållet skolrådssammanträde frågade
läraren, om skolrådet - ej blott enskilda
medlemmar däraf - varit med om nämda åtgärd.
Härpå svarades ja. Läraren ville då hafva reda
på protokoll angående saken, men sådant fanns
ej. Skolrådets ordförande hade ingen
kännedom om saken.
Motionären i rättshjälpsfrågan har föreslagit,
att det till en del skulle bero på kretsstyrelsen,
om rättshjälp skulle lämnas. Detta synes
välbetänkt. Härigenom torde dock en och annan
lärare, som verkligen kunde behöfva rättshjälp,
blifva utan sådan. Icke kunna gärna
medlemmar af den förening »Östgöte» omtalar vänta af
sin kretsstyrelse något tillstyrkande, om så
skulle behöfvas. Och den lärare, som omtalas
här ofvan, får ständigt uppbära obehag, för det
han icke utan ersättning vill städa skolsalen,
icke blott från församlingsboarnas sida, utan
dessa understödjas helt öppet af ortens
lärareförenings ordförande. Denne lärare lär
följaktligen ej hafva något stöd att vänta från sin
kretsstyrelse. Hgm.
(Men kretsstyrelserna väljas ju i
allmänhet pr år, och det står i de enskilda
kretsmedlemmarnas skön att ändra styrelsens
sammansättning. Eed. anm.}
Herr Redaktör!
Med anledning af en uppsats i vår
värderade Läraretidning (n:r 28) med rubriken:
-»Upprörande förhållanden», undertecknad:
-»Östgöte», får jag ödmjukast anhålla om plats för
nedanstående.
Till att börja m^d får jag säga mitt
förbindligaste tack till »Östgöte» för hans
varmhjärtade artikel, ty jag delar hans åsikter i det
väsentligaste. Det förvånade mig dock, att
Östgöte icke förr än i den omnämda tidningen
hört omnämnas dylika »upprörande» saker.*
Antingen måste han vara mycket ung, eller
har han hift lyckan alt erhålla plats i ett
hyf-sadt och upplyst samhälle, eljest skulle han
nog gjort deri ledsamma upptäckten, att dylika
tilldragelser höra snart sagdt till lärarens och
lärarinnans dagliga bröd på många orter, och
detta synnerligast, om han eller hon som
uppfostrare är årlig och samvetsgrann.
Såsom en illustration på lärarebanans
vedervärdigheter skall jag be att få meddela ett par
fall, timade i mitt grannskap.
En lärare, som vi kunna kalla X., hade
tjänstgjort åtskilliga år till allmän belåtenhet, så
stor till och med, att ban erhöll presenter vid
namnsdagar, födelsedagar och jul (något
enastående i den församlingen) till flere hundra
kronors värde. Allt var godt och bra, så länge
rottingen icke behöfde användas, eller om
sådant någon gång måste ske, något fattigmans
barn drabbades af densamma.
Men så hände det sig icke bättre, än att
han ett år erhöll ett par morsgrisar (enda
barnen), den ene son till en kyrkovärd och den
andre son till en skolrådsiedarnot. Båda fäder-
* »Västgöte» gör här »Östgöte» orätt; den
senare säger ju uttryckligen, att -»dylika upp*
träden visst icke äro sällsynta». Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
