Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (666.) 3 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
ställa förslag till bestämda och i
kategorisk form affattade lärokurser».
Skola de nuvarande grundsatserna vid
inspektionens utöfvande fortfarande gälla,
så finnes nog ej annan utväg än att en
ny normalplankommitté tillsattes, så att
ett par dussin nya kursfördelningar och
läsordningar erhållas »till ledning».
En sådan tillökning är ock på rama
allvaret ifrågasatt af flera inspektörer.
Sålunda säger en af dem:
Den mångfald af läsordningar som
normalplanen innehåller har räckt till för de allra
flesta skolformer och skolorganisationer. Dock
saknas läsordning för sådana skolor, där
läsning med afdelningar å olika tider af dagen
äger rum, såsom förhållandet icke sällan är,
särskildt i skärgården. Denna brist gäller
både småskolan, mindre folkskolan och den
egentliga folkskolan.
Då den sålunda åstundade omarbetningen
företages, torde öfre Norrlands många
olikartade skolformer böra ihågkommas,
särskildt dem, i hvilka finsktalande barn
undervisas, ty dessa skolor kunna ej återfinna
»sin grundkaraktär», i normalplanen, de
arbeta obestridligen under ogynnsamma
förhållanden och naturligtvis kan en
regle-menterande kungl, svensk kommitté, om
den bara vill, göra lärokurser och
läsordningar, som passa för hvarje skola i hela
Sverige.
Af det sagda framgår, att inspektörerna
i regel äro belåtna med normalplanens
innehåll. Men äfven här besannar det sig,
att »ingen regel är utan undantag».
Flera detaljanmärkningar förekomma från
de mera erfarna och själfständiga
inspektörernas sida. Vi skola citera några af de
viktigaste.
Vid närmare undersökning har det visat sig,
att de flesta skolors kurser, utom de i
kristendomskunskap, icke blifvit fullständigt
genomgångna, utan att man i ganska många
folkskolor, särskildt sådana, hvarest s. k.
afdelningsläsning förekommit, eller där läraren måst
samtidigt undervisa skolans alla klasser, måst
göra ej obetydliga inskränkningar. I sådana
fasta skolor, hvarest folkskole- och
småskole-afdelningar förefinnas, samt i de flyttande och
mindre folkskolorna hafva sådana
inskränkningar ännu mera måst ske, hvarvid äfven något
läroämne, vanligen geometri eller teckning,
måst helt och hållet uteslutas. Någon vidare
ökning i läroämnenas antal eller något
utvidgande af lärokurserna, utöfver hvad
normalplanen innehåller, är således ej för närvarande
att tillråda; snarare synes någon nedsättning i
det ena såväl som i det andra afseendet vara
för en del mindre lyckligt lottade skolor att
önska. På vidden gjord utsträckning af
läroämnena och kurserna verkar, till följd af den
åt hvarje ämne anslagna knappa tiden,
menligt på undervisningens grundlighet.
(Rad. Fj etter strö m.)
Så har, för att börja med folkskolan, den
bestämda lärokursen i kristendomskunskap
nästan öfverallt blifvit genomgången, men
mångenstädes icke utan ansträngning och svårighet.
Vid undervisningen i modersmålet har i de
flesta skolor den uppställda lärokursen i
språklära ej medhunnits, i alla händelser ej
ordentligt blifvit genomgången. Som det visat sig
hinderligt för lärokursens medhinnande att
uppskjuta undervisningen i språklära ända till
tredje klassen, har vid inspektionerna
anvisning gifvits lärare att redan i Tolkskolans lägre
afdelning med barnen genomgå den enkla
satsen samt de hufvudsakligaste ordklasserna. I
afseende å rättskrifningen och förmågan att
skriftligen uttrycka sina tankar återstår äfven
i allmänhet mycket att önska. Däremot har
den delen af lärokursen, som innefattar
»färdighet att rätt och flytande läsa i bok» samt
»välläsning» blifvit för hvarje år i allt flera
skolor en verklighet. - Lärokursen i räkning
har i de flesta skolorna blifvit genomgången,
om ock mera sällan så, att barnen vunnit
tillräcklig förmåga af »tillämpning på praktiska
uppgifter». Inom 19 skoldistrikt jiafva lärarne
vid inspektionerna anmält, att de ej hunnit
genomgå normalplanens lärokurs. Lärokursen
i geometri medhinnes endast i de gynnsammast
ställda skolorna till i normalplanen angifvet
omfång. - Lärokursen i geografi har blifvit
genomgången i 71 och den i fäderneslandets
historia i 77 skoldistrikt, men däremot ej
medhunnits i respektive 21 och 15 distrikt.
Normalplanens lärokurs i naturkunnighet synes
man med svårighet medhinna, i det lärarne
inom icke mindre än 42 skoldistrikt vid
inspektionerna anmält, att de ej hunnit genomgå
densamma. Den synes ock vara väl dryg,
(C. Leidesdorff.)
Dessa schemata äro upprättade i så nära
anslutning som möjligt till de i nya
normalplanen ^upptagna förslagen, med hvilka man
dock på de flesta ställen känner sig mindre
tillfredsställd. (Johan Odin.)
En inspektör uttalar t. o. m. tvifvel om
riktigheten af själfva de principer, hvarpå
normalplanens kursfördelningar äro byggda:
Om man strängt fasthåller folkskolans natur
af barndomsskola och dess därur framgående
karaktär af kristlig och nationelit-folklig
uppfostringsskola, måste man dock, ur
folkskole-pedagogisk synpunkt sedt, lifligt önska, att
denna folkskolans natur och karaktär måtte i
dess läroplaner på ett mera utprägladt och
konsekvent genomfördt sätt få göra sig gällande,
än som skett i 1889 års normalplan. Detta
gäller särskildt den (i ordets vidsträckta
betydelse) reala gruppen af folkskolans läroämnen
(kristendomskunskap, historia, geografi och
naturkunnighet) men äfven den för
barndomsskolan så viktiga undervisningen i
modersmålets talande, läsande och skrifvande. Såväl
folkskolans natur af barndomsskola och dess
karaktär af folklig uppfostringsskola som det
naturenliga organiska sambandet mellan
inhämtande af språkkunskap och af sakkunskap
(eller att den förra väsentligen förmedlas genom
den senare) synes mig nämligen afgjordt kräfva
väsentligen andra grunders uppställande för
läroinnehållets urval, för dess fördelning
(lärokurser) och för dess framställning i barnets
bok än de hittills hos oss uppställda och
till-lämpade, hvilka möjligen kunna vara goda och
användbara på den högre lärda skolans
område, men hvilka, utan vidare öfverflyttade på
barndomsskolans område, där ovillkorligen
måste ju längre dess mera visa sig ohållbara
och rent af skadliga. (Richard Norén.)
Följande fäkta torde, oaktadt den ofta
sväfvande och osäkra framställningen,
kunna anses som fullt bestyrkta genom
inspektörernas berättelser under nu
ifrågavarande rubrik.
I folkskolorna förekomma alla de
lagstadgade ämnena utom geometri, hvilken
saknas i ganska många (inom ett distrikt
i 39 %} flyttande skolor samt i skolor
med både folk- och småskolea-fdelning.
Så är äfven fallet med teckning,
gymnastik, sång och naturkunnighet, hvilka ämnen
dock mera sällan saknas.
I de mindre folkskolorna hör det snarare
till undantagen än till regeln, att nu nämda
ämnen förekomma, med undantag likväl af
sång, som nog öfvas, så ofta läraren eller
lärarinnan äger någon förmåga att
undervisa däri.
I småskolorna saknas ofta teckning,
gymnastik och sång. Ordnade åskådningsöf»
ningar höra ännu till undantagen.
Inspektörer och lärare ursäkta sig med, att
lämplig materiel saknas. Vanligaste orsaken
torde dock vara oförmåga att på ett
verkligen pedagogiskt sätt planlägga och
bedrifva denna undervisning, hvilken mindre
än de flesta andra tål att tagas
schablonmässigt, emedan den då blir uppenbart
narraktig och odrägligt tråkig.
Lärokurser - i någon form - finnas
uppgjorda för flertalet skolor. Dock
saknas sådana vid åtskilliga folkskolor samt
vid ganska många mindre folkskolor och
småskolor.
I somliga inspektionsdistrikt äro flertalet
skolor ordnade efter nya normalplanen,
men på många trakter håller man sig ännu
till den gamla, stundom beroende därpå,
att nya reglementen blifvit fastställda mot
slutet af den tid, under hvilken denna
senare gällde, men stundom äfven därför,
att man känner sig bättre tillfredsställd
med denna. I några distrikt äro ej mera
än 25 å 30 procent af skolorna ordnade
efter nya normalplanen.
I vissa trakter af Skåne synes
lärokursen ej bestämmas.för mera än en termin
i sänder, och i några församlingar af
Göteborgs stift har man uppgjort detaljerad
kursfördelning för hvarje månad under
läsåret.
Mycket ofta inträffar det, att lärokursen
ej noga följes, ännu oftare att den ej
medhinnes. Stundom händer det, att den
skriftligen upprättade kursen »blifvit
förlagd» och att läraren glömt dess innehåll.
De flesta lärare hafva läsordning
uppsatt å väggen i lärorummet, »men rätt
ofta har jag förmärkt», säger en inspektör,
»att de ej så noga hafva följts».
Detsamma vittna flera andra:
Det är sålunda icke ovanligt, att läraren vid
den kateketiska undervisningen använder icke
blott den första lärotimmen å läsordningen,
utan äfven mer eller mindre går in på den
andra timmen.
Jag har nog på ett och annat ställe funnit,
att den antagna läsordningen icke ordentligt
följes.
Läsordningen var ej anslagen i lärorummet,
utan fanns liggande i en bordslåda eller sades
befinna sig i lärarens bostad.
Vid oanmälda inspektionsbesök har en och
annan gång inträffat, att läraren gjort någon
ej alltid befogad afvikelse från läsordningen.
Vid mina skolbesök har jag stundom funnit,
att den af skolrådet stadfästade läsordningen
icke blifvit så punktligt följd som önskligt är.
Än har undervisningen i ett läroämne utsträckts
utöfver den bestämda tiden, än har
undervisningen afknappats, än har utbyte af
undervisningstid för läroämnen skett, än har arbetet
för dagen icke begynt på bestämd tid o. s. v.;
allt detta utan att några talande skäl kunnat
anföras. Sådant utöfvar en dålig inverkan på
barnen, hvilka böra vänjas vid punktlighet och
ordning, och bör ingalunda i skolorna
förekomma.
Fastän det sålunda ännu finnes ganska
stora brister i folkundervisningsanstalternas
lärokurser och läsordningar, är det dock
ett glädjande sakförhållande, som genom
berättelserna torde få anses konstateradt,
nämligen att planm^ssigheten och ordningen
i skolornas arbete vuxit ej obetydligt
under n\$ ifrågavarande inspektionsperiod.
-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
