Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40 (B). (666.) 3 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
SVENSK LÅEARETIDNING.
N;r 40 (B)
3. Från och med år 1891 har centralstyrelsen såsom andra
häfte af föreningens årsskrift utgifvit en följd af pedagogiska
småskrifter, hvilka mot en prenumerationsafgift af endast 25 öre om
året tillställas de föreningsmedlemmar, som därtill anmält sig.
Boklådspriset är vida högre. De hittills utkomna numren äro följande:
1) Afgångsexamina vid Sveriges seminarier för folkskollärare och
folkskollärarinnor under åren 1870-88. Uppgifter insamlade och
bearbetade på uppdrag af kommittén för lärarebildningsfrågans utredning af
Al fr. Dalin. 75 sidor. (Boklådspris 60 öre.)
2) Johan Amos Comenius. Uppfostringslärans och folkskoletankens
fader. En lifsbild från 1600-talet, med anledning af 300-års-jubileet den
’28 mars 1892 tecknad af Fridtjuv Berg. 70 sidor med porträtt.
(Bok-lådspris 50 öre.)
3) Folkskollärare-utbildningen i England. En studie af K. E.
Lidholm. 50 sidor. (Boklådspris 40 öre.)
4) Lärarebildning, lärarekall och lärarekår. En pedagogisk
tidsbetraktelse af F. W. Dörpfeld, öfversatt af J. Franzén. Med författarens
porträtt. 64 sidor. (Boklådspris 50 öre.)
4. Ar 1888 lät centralstyrelsen genom utsända blanketter
insamla en stor mängd uppgifter rörande hälsovårdsförhållandena
vid svenska folkskolor och småskolor. Dessa hafva sedan blifvit
vetenskapligt bearbetade af professor Curt Wallis, och ett af
honom författadt arbete härom utgifves under 1894 samt tillställes
kostnadsfritt föreningens samtliga medlemmar.
5. På därom framställdt förslag har centralstyrelsen genom
olika kommittéer samt under medverkan af lärare från olika delar
af riket låtit upprätta gemensamma betygs formulär för folkskolorna.
Dessa finnas sedan 1891 att tillgå på Hasse W. Tullbergs förlag.
6. Sedan 1889 insamlar centralstyrelsen material till en svenska
folkundervisningens historia, i främsta rummet sådant, som löper
största fara att under närmaste tiden gå förloradt, nämligen
personliga Skolhistoriska minnen, hvilka förut ej blifvit upptecknade.
I hedershonorar för de bidrag af nämda art, som af utsedda
prisdomare ansetts äga största Skolhistoriska värdet, hafva utbetalats
större eller mindre belopp. En mängd hithörande skrifter hafva
inkommit, däribland flera af betydande intresse. Åtskilliga hafva
delvis blifvit offentliggjorda i Svensk Läraretidning; alla förvaras
af centralstyrelsen för att tillhandahållas framtida Skolhistoriska
forskare.
7. Sedan 1887 har centralstyrelsen varit verksam för
åstadkommande af bättre bibliska planscher. År 1890 offentliggjordes
en granskning öfver de i Sverige tillgängliga planschverken af detta
slag, verkställd af centralstyrelsens ledamöter Al fr. Dalin, J. Gust.
Söderberg och A, F. Skoglund. Såväl denna, som en sedermera
af Alfr. Dalin ensam anställd undersökning af hundradetals
utländska verk visade, att intet nu befintligt arbete kunde anses
fullt tillgodose de kraf, som ur undervisningens synpunkt måste
uppställas. Under de senaste åren hafva bemödandena därför
riktats på att få någon svensk konstnär af rang att åtaga sig
utarbetandet af ett inhemskt planschverk, som skulle kunna
tillfredsställa äfven mycket höga anspråk, och har detta nu äfven lyckats.
Hufvudbetydelsen af föreningeDS verksamhet har
emellertid aldrig varit att söka i den ena eller andra åtgärden,
som den själf vidtagit eller lyckats få myndigheterna att
vidtaga. Den har fastmer legat däri, att Sveriges allmänna
folkskollärareförening är det enda organ, som möjliggör en
verkligen allsidig diskussion om svenska folkundervisningens
mångskiftande angelägenheter. Samma n arbeta n det af de
spridda åsikterna och önskningarna inom
folkskollärarekåren till en väl öfvervägd allmän mening samt
dennas framläggande inför allmänheten i en klar och
samlad förrn - detta har varit och är den allmänna
föreningens program: det som bestämt och bestämmer dess
verksamhetssätt och allmänna karaktär.
Det har på grund häraf varit helt naturligt, att föreningen
under årens lopp allt mera kommit att betraktas såsom svenska
folkskollärarekårens egentlige målsman. Otvetydiga vittnesbörd
härom äro de uppdrag den erhållit att genom sia
centralstyrelse utse bestyrelse för de allmänna svenska
folkskolläraremötena och, hvad folkskolan angår, svensk bestyrelse för de
allmänna nordiska skolmötena, samt de inbjudningar till
samverkan den fått mottaga från allmänna folkskollärareföreningar
i andra land.
Föreningens utveckling i yttre afseende
visar sig tydligast af följande öfversikt:
År
Kretsar
Medlemmar
Inkomster
Utgifter
Behållning
1880
77 .
1556
__
_"
__ __
1881
90
2019
1787: 50
720: 86
1066: 86
1882
125
2843
1469: 50
835: 64
1700: 50
1883
136
3158
1637: 16
1334: 70
2002: 96
1884
138
3205
1686: 10
1346: 33
2342: 73
1885
143
3262
1709: 75
1356: 77
2740: 71
1886
141
3066
1613: 98
1237: 25
3117: 44
1887
134
3006
1597: 63
1138: 05
3577: 02
1888
139
3277
1749: 12
1375: 95
3950: 19
1889
153
3550
2385: 10
1470: 77
4864: 52
1890
156
3684
2242: 79
1631: 97
5475: 34
1891
164
3814
2486: 31
2241: 97
5719: 68
1892
167
4018
2562: 49
1837: 80
6444: 37
1893
171
4325
2700: 26
1897: 57
7247: 06
Större anslutning af nöden!
Af ofvan lämnade öfversikt framgår, att Sveriges allmänna
folkskollärareförening vid sitt bildande omfattade 77
kretsföreningar med 1,556 medlemmar, samt att den under de
sedan dess gångna åren steg för steg vuxit, så att den vid
1893 års slut bestod af 171 kretsföreningar med 4,325
medlemmar.
Redan nu utgör denna förening utan gensägelse
det organ, hvarigenom svenska folkskollärarekårens
åsikter och önskningar fullständigast kunna komma
till uttryck. Men ju flera, som sluta sig.till
densamma, ju större hänsyn skola nämda åsikter och
önskningar kunna påräkna från allmänhetens,
skolmyndigheternas och statsmakternas sida. Hvarje
lärare och lärarinna, som är medveten om sin
samhörighet med kårens öfriga medlemmar, måste därför
känna sig manad att sluta sig till Sveriges allmänna
folkskollärareförening och att verka för dess
utveckling.
Dessa synpunkter utvecklades å ombudsmötet i Göteborg
den 8 augusti 1893 genom följande anförande af
centralstyrelsens ledamot, Öfverläraren Alfr.. Dalin:
Sveriges allmänna folkskollärareförenings katalog är en bok,
som, fastän den finnes i hvarje årsskrift, dock ej torde vara
synnerligen mycket studerad. Utom de rent personliga uppgifterna
lämnar den emellertid, helst om de olika årgångarna jämföras, en
hel del märkliga upplysningar om föreningens tillväxt och lif,
hvilket i stort sedt är det trogna uttrycket för lärarekårens
samfundskärlek och samfundsarbete för folkets upplysning.
Det ljus, som katalogen kastar häröfver, är ej af odeladt
glädjande art. Föreningen har visserligen efter sin födelse tillväxt
betydligt, men hon är ännu långt ifrån fullvuxen, l ett par län
äger hon ingen anslutning, och i åtskilliga andra blott ringa sådan.
Att detta kan äga rum så långt efter föreningens stiftande
är ett ganska sorgligt faktum. Hvarpå kan detsamma bero?
En orsak är, att många föreningsmedlemmar och kretsstyrelser
visa litet eller intet intresse för föreningens tillväxt. Detta måste
antagas bero på bristande öfvertygelse om nödvändigheten af
lärarekårens allmänna anslutning till föreningen. Det är därför behöfligt
att påvisa, hvari denna förenings tillvaro har sin grund.
Folkupplysningens framgång är en lifsfråga för vårt folk.
Det är vi, lärare ocfy lärarinnor, som i första rummet äro denna
upplysnings målsmän, och det är därför äfven vi, som inför nutid
och eftervärld bära ansvaret för, att den blir sund, och att den
bedrifves med kraft samt kommer alla till del.
Denna stora uppgift kräfver naturligtvis i första rummet, att
hvarje enskild lärare med omtanke och trohet gör sin plikt.
Folkupplysningssaken fordrar dock för sin framgång mycket
arbete, som den enskilde ej kan utföra, utan hvartill behöfvas mångas
samfälda omdöme och energi. Hit hör utfinnandet och pröfvandet
af lämpliga uppfostrings- och undervisningsmetoder, läroplaner och
dylikt.
Men det finnes något, som är ännu omöjligare för den
enskilde läraren att utföra, nämligen att inför allmänheten försvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
