Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (667.) 10 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r el
SVENSK LÄRARETIDNING.
527
Sydöstra Nerkes, Askers, Västerdalarnes,
V. Gestriklands (en juridisk breflåda i
Svensk Läraretidning vore tillräckligt) och
Bergsjö.
Stadgeändringarna.
Södra Nerkes- och Frånö-kretsarna hafva
afslagit de stadgeändringar, som gälla
ökning af centralstyrelseledamöternas antal.
Har j äger s-kretsen anser dagtraktamentet
böra utgå i enlighet med revisorernas för-
Nya kretsföreningar.
Alfta- Ofvanåker- Voxna lärareförening
beslöt vid möte den 29 september att ingå
som krets i S. A. F. Såsom medlemmar
antecknade sig 16 personer, däribland
kyrkoherden J. Harnisch i Alfta. Ordförande är
folkskolläraren J. Hedin, Ofvanåker, adr.
Alfta.
Dala-Husby lärareförening är namnet på
en ny krets i sydöstra Dalarne. Kretsen
räknar 12 medlemmar. Ordförande är
komminister Es. Torssell, adr. Dala-Husby.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Strå, Östg.: I nästkommande års
inkomst-och utgiftsstat hade föreslagits inrättandet af en
fortsättningsskola och en slöjdskola. Mot detta
förslag uppträdde egendomligt nog
pensionerade folkskolläraren J. G. Andersson,
anförande att sådana skolor vore obehöfliga, och att
kommanalutskylderna voro dryga. Ett förslag
om en slöjdskola blef äfven förra året afslaget
på samma persons yrkande. Det senast
framlagda förslaget hade blifvit af skolrådet
enhälligt tillstyrkt och gällde blott 50 kr. årligen till
fortsättningsskolan och 140 kr. för en gäng till
slöjdskolan. Då ärendet förelåg till stämmans
afgörande, inträffade det märkliga, att
församlingens störste röstägare, tillika
skolrådsledamot, nu nedlade sin rösträtt, oaktadt han i
skolrådet talat för bifall. En annan
skolrådsledamot var den, som begärde votering.
Resultatet blef, att förslaget äfven denna gång
föll. Närmaste anledningen till denna
oväntade och öfverraskande utgång lärer ’vara, att
nämde Andersson under tiden närmast förut
flitigt agiterat och lyckats omvända åtskilliga
af dem, som förut varit för saken.
Nyköping: Lärare i högsta lönegraden skulle
uppflyttas till 1,000 kronors delaktighet i
pensionsinrättningen. Slöjdlärarinnornas löner
höjdes från 500 till 550 kr. (14 timmars
undervisning i veckan.) Två fortsättningsskolor för flickor
träda i verksamhet med nästa år.
Litteratur.
Skolgeografi i två kurser af Ernst Carlson.
Första kursen. Fjärde genomsedda
upplagan. Stockholm, P. A. Norstedt &
söner. Inb. 3 kr.
Professor Ernst Carlsons »Skolgeografi»
är visserligen icke afsedd för folkskolan
utan för allmänna läroverket, hvilket visar
sig redan af dess omfång och pris. Detta
hindrar emellertid ej, att den kan vara af
ett stort intresse äfven för folkskolans
lärare och lärarinnor, då ju den
undervisning i geografi, som dessa skola meddela,
icke i afseende på sin art skiljer sig från
den, som bör meddelas lärjungarna i
läroverkens lägre klasser.
Vid en genomläsning af föreliggande
arbete finner man ock mycket, som
folkskolläraren vid sin undervisning kan hafva
nytta af. De läroböcker, till hvilka hans
undervisning skall ansluta sig, måste på
grund af priset vara ytterst knapphändiga,
och en mängd sakutredningar äro därför
i dem förbigångna, hvilka dock äro
nödvändiga, såvida någon klar föreställning
skall kunna bibringas barnen. Det måste
därför vara till stor lättnad för läraren,
om han i^en utförligare lärobok finner
dessa sakutredningar, och detta just i den
form och till den omfattning, hvari de
kunna vid undervisningen meddelas. Åt
dylika sakutredningar har nu professor
Carlson ägnat stor uppmärksamhet. De
återfinnas dels i noter, dels i ett särskildt
register, ett slags geografiskt saklexikon vid
bokens slut - i förbigående sagdt en
mycket lycklig idé, som förtjänar efterföljd
äfven i de för folkskolan afsedda
läroböckerna. Några prof må här meddelas.
Fjäll kallas höga berg, som nå upp öfver
trädgränsen. Ju högre upp man kommer på
fjällen, dess kallare blir nämligen luften, så
att träd ej kunna växa; ofvanom denna trakt
(»trädgränsen») trifvas endast låga buskar,
såsom dvärgbjörk, vide, hjortronsnår och ljung.
Högst upp äro fjällens sidor alldeles kala eller
täckas året om af snö, som fallit under vintern
och som sommarvärmen i de högsta trakterna
är för svag att smälta bort.
Docka är en konstgjord bassäng, som genom
portar skiljes från omgifvande vatten. Dockan
kan vara af olika slag: a) varfsdocka, där
fartyg instängas för att, sedan vattnet i dockan
blifvit utpumpadt, kunna repareras i bottnen; b)
hamndocka, dit fartyg inlöpa för att, sedan
dock-portarna blifvit stängda, kunna lossa och
lasta, ostörda af tidvattnet.
Lord kallas hufvudmannen för en högadlig
ätt i England; denne ärfver ensam med
uteslutande af yngre syskon ättens stamgods, titeln
och rättigheten att sitta i öfverhuset.
En nyhet, som enligt slutordens
upplysning införts på en erfaren skolmans råd
och som utgifvaren hoppas skall bidraga
att öka bokens bildande kraft, är den bland
ordförklaringarna upptagna härledningen af
åtskilliga viktigare geografiska namn. Denna
nyhet, som kan stödja sig på en långvarig
erfarenhet från den tyska
lärobokslitteraturen, är likaledes synnerligen
efterföljans-värd, icke blott i fråga om sådana skolor,,
där främmande språk läsas, utan äfven i
afseende på folkskolan. Härledningarna
äro mestadels hämtade från Eglis bekanta
och i hög grad intressanta arbete »Nomina
geographica», som varit hufvudkällan äfven
för de tyska läroboksförfatiarne. Några
prof torde visa, hvilket utmärkt medel att
väcka intresse man genom uraktlåtenheten
att meddela dylika härledningar går
förlustig.
Bab-el-Mandeb (arab. »tårarnas port») kallas
sundet till följd af de många där timade
skeppsbrotten.
Brasi’lien har fått sitt namn af färgträdet
»bresilja».
Castilien (lat. »castellum», fästning) är ett
namn, som tyder på landets många borgar
sedan striderna med morerna.
Guadalquwi’r (arab. »vadi-al-kebi’r», stora
floden) har namn af sin vattenrikedom,
hvarigenom den skiljer sig från Spaniens öfriga
floder.
Hottentotter na (höll. »hott» och »tott») ha
fått sitt namn af de holländska boers, enär i
deras öron hottentotternas af smackljud
uppfyllda språk lät som ett ständigt upprepande
af stafvelserna »hott» och »tott».
Att äfven för nordiska namn dylika
språkliga förklaringar kunna vara upplysande
torde framgå af följande exempel.
Arboga (fornsv. »Ar-bughi», å-böjning) har
fått sitt namn af läget vid en krökning af ån,
hvilken i sin ordning uppkallats efter staden,
sedan härledningen af dess namn blifvit glömd.
Haparanda (»aspstranden») är ett namn af
finsk härledning.
Lofoten har fått sitt namn af den likhet
ögruppen företer med en från kusten utgående
lo- eller vargfot.
Malmö (fordom »Malmöghe» eller
»Malm-hauge», sandhögarna) har namn af sitt läge på
den sandiga kusten.
Nordsjön har till följd af sitt läge först
kallats så af holländarne; jfr viken Zuiderzee
(»sydsjön»).
Hvilken betydande roll de rent
typografiska anordningarna i en lärobok ofta kunna
spela är för hvarje uppmärksam lärare väl
bekant. Föreliggande arbete erbjuder äfven
i detta afseende åtskilliga nyheter, bland
annat illustrationernas placering öfverst på
sidan, hvarigenom texten kommer att
framstå mera i ett sammanhang. Där samma
sida innehåller flera illustrationer, har dock
detta anordningssätt ej kunnat fullt
genomföras.
Pedagogiskt väl motiveradt är, att de
siffror, hvilka ej skola inläras, blifvit
hänvisade till tabeller i slutet af boken.
Taluppgifter kunna vara utmärkt belysande
och lärorika, men de äro svåra att få
några lärdomar af, såvida de ej äro
sammanställda i tabeller. Dessa böra
användas, men icke såsom lärobok utan såsom
handbok. I den förra egenskapen blifva
de en börda och en boja, i den senare
egenskapen däremot ett stöd och en
grundval för eftertanke.
Vår mening med dessa rader har ej
varit att lämna en recension af professor
Carlsons bok. Vi hafva blott velat fästa
uppmärksamheten vid några af dess mest
framträdande pedagogiska förtjänster samt
vid den vägledning, som folkskolans lärare
vid sin geografiska undervisning kunna ur
densamma hämta. B.
Nytt i bokhandeln.
Väverskans hjälpreda. Tabeller, utvisande
gamåtgången vid ränning af bomullsgarn till
väf, utarbetade af Hjalmar Dahm. Lund,
Gleerupska universitetsbokhandeln. 40 öre.
Svenska språkets ordförråd eller 80,000
inhemska och främmande ord och namn,
utarbetad .under medverkan af flera språkmän af
Edm. Venström och Ossian Jeurling. Sthm,
Fr. Skoglund (i distr.). Ny, oförändrad
upplaga. l:a haft. 25 öre.
Pedagogiska studier vid världsutställningen
i Chicago af d:r N. G. V. Lagerstedt.
Dödsfall.
A. Karlen f- Småskollärarinnan i
Yxne-rums församling fru Amanda Karlen afled
den 18 sistl. september efter en lefnad af
endast 31 år. Den aflidna utexaminerades
från Linköpings småskollärarinneseminarium
1880 med höga betyg, och erhöll året därpå
den anställning i Yxnerum, hvilken hon
innehade till förliden höst. Ett svårt lung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
