Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (669.) 24 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
549
skola samt åtskilliga andra församlingsboar
ingingo då till länsstyrelsen med begäran
om nödig handräckning för
expropriatio-nens verkställande. I sin förklaring
anförde skolrådet bland annat, att då
församlingens kyrkostämma på förslag af
skolrådet tillsatt en särskild kommitté med
uppdrag att söka för Frängsbo skola förvärfva
det behöfliga jordområdet, skolrådet icke
kunde göras ansvarigt för det uppkomna
dröjsmålet. Genom utslag den 6
september 1893 resolverade länsstyrelsen,
att som skolrådet, hvilket jämlikt 23 § i
kyrkoslämmoförordningen haft skyldighet att
utan särskildt bemyndigande vidtaga nödiga
åtgärder till fullgörande af hvad länsstyrelsens
laga kraftvunna utslag den 29 december Ib88
och den 3 maj 1890 blifvit församlingen ålagdt,
icke detta fullgjort u an fortfarande tredskades
att ställa sig länsstyrelsens berörda utslag till
efterrättelse;
alltså funne länsstyrelsen nödigt förelägga
skolrådet att, vid vite af 500 kronor, inom tre
månader efter af utslaget erhållen behörig del
hafva vidtagit erforderliga åtgärder till
förvärf-vande af det för skolan vid Frängsbo nödiga
jordområde antingen genom frivillig
öfverenskommelse med jordägaren eller, där sådan ej
kunde träffas, genom att till vederbörlig
domstol ingifva ansökan om tillsättande af den i
2 § k. förordningen angående jords och
lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april
1866 omförmälda nämd, hvarefter ärendet skulle
vidare behandlas på sätt i nyssnämda k.
förordning funnes stadgadt.
Skolrådet var ej härmed belåtet utan
klagade hos k. m:t, som den 5 d:s
afkun-nat följande utslag:
Som k. m:ts befhde icke lagligen ägt
meddela Björsäters församlings skolråd sådant
föreläggande, som i öfverklagade utslaget
innehålles, har k. m:t funnit skäligt sin befhdes utslag
till all kraft och verkan undanrödja.
#
Den nuvarande läraren vid Frängsbo
tillträdde platsen därstädes 1885, alltså
året efter det k. m:t lämnat församlingen
medgifvande att expropriera jord till
skolträdgård vid nämda skola. Huruvida
läraren vid platsens sökande tagit
hänsyn till den förmån af en präktig
skolträdgård, som ställdes i utsikt för honom,
känna vi ej, men anse det icke
osannolikt.
Tio år hafva emellertid förflutit, utan
att frågan kommit närmare sin lösning.
Två gånger, 1888 och 1890, har
läns-styrelsen genom laga kraftvunna utslag
förständigat församlingen att anskaffa
skolträdgård. Men, som det heter i
länsstyrelsens senaste utslag, skolrådet
treds-kas fortfarande. Och nu förklarar k.
m:t, att länsstyrelsen icke ägt meddela
skolrådet »sådant föreläggande som i
öfverklagade utslaget innehålles».
Huru skall under sådana
omständigheter läraren få den förmån, som redan
före hans tillträde af platsen ställdes i
utsikt för honom och som genom tvänne
laga kraftvunna länsstyrelseutslag blifvit
honom tillerkänd?
Lärarinnors inväljande i
centralstyrelsen
har under senaste tiden varit på tal i
sammanhang med ändringar i allmänna
folkskollärareföreningens stadgar. Redan
för 6 å 8 år sedan röstade en och annan
krets på lärarinnor. I år har Malmökretsen
brutit isen och vid sitt senaste
sammanträde nästan enhälligt valt till ledamot af
centralstyrelsen folkskollärarinnan Anna
Larsson i Göteborg. Ifall ytterligare
några kretsar understödde denna
kandidatur, vore icke omöjligt, att redan i
år en lärarinna kunde ingå som
supple-. ant i centralstyrelsen.
Oktoberkyrkostämmorna
pågå nu som bäst. Vi äro tacksamma
för korta meddelanden angående de
viktigare beslut, som härvid fattas angående
skolväsendet.
Hvilken tid är lämpligast?
Vid senaste sammanträdet inom
bestyreisen för nästa års nordiska
skolmöte öfverlades om lämpligaste tiden för
mötets hållande. Det föreslogs
alternativt 6-8 eller 13-15 augusti. De af
våra läsare, som härvidlag hafva någon
önskan att framställa, kunna göra detta
till redaktionen af denna tidning, som
vill till bestyreisen framföra dessa
önskemål, innan definitivt beslut fattas i denna
ganska viktiga fråga. Bestyreisen vill
naturligtvis förlägga mötet till den tidpunkt,
som kan anses mest lämplig för det stora
flertalet lärare och lärarinnor i norden.
Sjunde nordiska skolmötet.
Bestyreisen hade i torsdags afton sitt andra
plenisammanträde. Därvid beslöts att hos
regeringen begära ett statsunderstöd af
10,000 kronor för bestridande af en del
af de med mötet förenade utgifterna. Af
ekonomiska sektionen uppsatt
skrifvelse-förslag i ämnet godkändes.
Dansk bestyrelse är, såsom förut
omtalats, redan färdigbildad. Till Norge och
Finland skulle aflåtas skrifvelser med
anmodan, att bestyrelser måtte utses, därest
detta ej redan skett.
Det ansågs önskligt, att en förberedande
inbjudan till mötet utfärdades redan under
detta år. Pedagogiska sektionen erhöll i
uppdrag att uppgöra förslag härtill. Till
ledning för sektionen förekom redan nu
en preliminär öfverläggning angående
några af hufvudpunkterna i inbjudan.
För att icke dessa skolmöten må svälla
ut och antaga allt för stora proportioner,
hvarigenom det blir omöjligt att ordna
föredrag, diskussioner, utflykter m. m.,
ansågs nödigt att begränsa inbjudningen till
lärare och lärarinnor, skolinspektörer samt
medlemmar af skolstyrelser (hvarjämte
deltagarne skulle nu liksom förut få medtaga
sina hustrur).
Antalet mötesdagar har vanligen varit
tre. Vid senaste mötet utsträcktes tiden
till fyra dagar. Bäst vore, om man kunde
återgå till tre dagar. Första hälften af
augusti ansågs lämpligast, och dagarna
borde väljas midt i veckan: antingen 6-8
eller 13-15 augusti.
Vidare uttalades, att Öfverläggningsämnen
och föredrag borde vara anmälda före den
15 februari.
Definitiva beslut i dessa punkter skulle
emellertid fattas, först efter det
pedagogiska sektionen närmare utredt ärendet.
Utställningssektionen anmälde, att till
adjungerad ledamot af nämda sektion
inkallats folkskolläraren Hjalmar Berg. I
sammanhang härmed beslöt bestyreisen,
att sektionerna skulle äga med sig
adjungera personer att deltaga i
sektionsarbetena utan att därför tillhöra bestyreisen.
Tidaholms köping- eget skoldistrikt.
Agnetorps och Baltaks församlingar hafva
hos k. m:t anhållit, att Tidaholms
fabriks-och stationssamhälle, som den 17 juni
1893 tillförsäkrats köpingsrättigheter, måtte
få, om möjligt från samma tidpunkt, som
kunde blifva bestämd för
köpingsrättigheternas trädande i kraft, utgöra ett särskildt
skoldistrikt, samt att följande å
kommunalstämma den 10 december 1890 för
afskiljandet uppställda villkor måtte
fastställas, nämligen:
att vederbörande för de fastighetsdelar af
Baltaks socken, hvilka komme att tillhöra
köpingsområdet, äfvensom för å dessa fastigheter
bosatta personers inkomstfyrkar afsade sig sin
äganderätt till inom Baltaks socken befintliga
skolhus utan någon ersättning; samt
att, då en ytterligare folkskola för Agnetorps
socken inom närmaste tiden vore af behofvet
påkallad, socknen gemensamt skulle å lämplig
inköpt plats utom köpingsområdet uppföra en
sådan, af en för det blifvande antalet barn i
skolåldern erforderlig storlek samt äfven
innehållande ett kommunalrum för Agnetorps
landskommun, hvarefter detta hus jämte Mobackens
folkskolehus, båda med grand och tomt, borde
vid en blifvande skilsmässa utan vederlag
öfverlåtas till landskommunen, emot det att
köpingsområdet erhölle den vid Tidaholm
uppförda folkskolan med grund och tomt, sedan
sistberörda byggnad dock förut på socknens
gemensamma bekostnad blifvit försedd med nytt
tak och i öfrigt försatt i laggillt skick.
Med anledning af denna ansökan har k.
m:t den 5 d:s förordnat, att Tidaholms
köping skall från och med år 1895 utgöra
ett från Agnetorps och Baltaks
församlingar skildt skoldistrikt; hvarjämte k. m:t
fastställt ofvan omförmälda för områdets
afskiljande uppställda villkor.
Skolväsendets ordnande. Å
kyrkostämma den 14 december 1893 beslöt
Hjälmseryds församling, Jönk., att inrätta
en tredje folkskola och tillsätta en tredje
ordinarie folkskollärare med bostad i Nya
Hjälmseryd, samt att skolrotarnas antal
skulle minskas från 8 till 6 med 4
månaders årlig undervisning i hvarje.
Beslutet innehöll slutligen, att med den nya
lärarebefattningen skulle klockare- och
organisttjänsten i församlingen förenas.
I häröfver anförda klagomål yrkade
åtskilliga församlingsboar, att rotarnas antal
måtte få förblifva 8 som förut och den
nye läraren undervisa i tvänne af dessa
rotar, eller, om detta icke kunde bifallas,
att församlingen måtte åläggas inrätta
ännu en läraretjänst.
Genom utslag den 2 sistl. maj
förklarade domkapitlet,
att enär de klagande icke anfört giltig grund
för ändring i öfverklagade kyrkostämmobeslutet,
samt vinsten att för hvarje folkskolebarn
erhålla fyra i stället för två månaders årjig
undervisningstid vore väsentligen större än
olägenheten af något längre skolväg för några af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
