Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (669.) 24 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
dessa barn, funne domkapitlet skäligt att med
afslag å de anförda besvären
kyrkostämmobeslutet till efterrättelse fastställa.
Domkapitlets " utslag har den 5 deimes
blifvit af k. m:t fastställdt.
Församlingen skall erlägga
lärare-lönerna men sågverken bekosta
skollokaler. Skolrådet i Njurunda
församling, Vnrl., hade i skolbudgeten för 1893
bland andra utgifter upptagit två
lärarelöner å 825 kr. och två lärarinnelöner å
350 kr. vid Svartviks skola, till
hyresersättning för skollokaler och lärarebostäder
vid de inom församlingen belägna
sågverken tillsammans 2,975 kr., till bränsle 725
kr. samt till nybyggnader m. m. 6,700 kr.
Å kyrkostämma den 29 oktober 1892
antogs förslaget med röster för 22,836 fyrk
mot 1,051 fyrk och med den ändring, att
lönerna vid Svartviks skola bestämdes till
1,000 kr. för ordinarie, 900 kr. för e. o.
lärare och 450 kr. för lärarinna, samt att
beloppet till nybyggnader m. m. skulle
utgå, enär en kommitté af kyrkostämman
blifvit tillsatt för omarbetning af
församlingens hela skolväsen.
Hos länsstyrelsen klagade åtskilliga
församlingsmedlemmar, därvid de
hufvudsakligen anförde, att det enligt gammal
öfver-enskompnelse ålåge de inom församlingen
belägna sågverken att ensamma underhålla
och uppvärma de af dem uppförda
skollokalerna, samt att Svartviks sågverk
hittills utan församlingens medgifvande både
bestämt och ansvarat för lärarepersonalens
vid Svartviks skola aflöning.
Länsstyrelsen lämnade besvären utan
afseende. De hos kammarkollegium
fullföljda klagomålen föranledde den ändringen
i länsstyrelsens utslag,
alt som församlingen icke kunde anses äga
laglig skyldighet att betala hyra till
vederbörande sågverksägare för de skollokaler jämte
bostäder för lärare och lärarinnor, som under
den tid, skolorna vid sågverken bekostats af
sågverkens ägare, blifvit af dessa senare
därstädes uppförda och fortfarande för samma
ändamål begagnades, kammarkollegium
profvade skäligt att, med upphäfvande af
länsstyrelsens utslag i denna del förklara de uti
ifrågavarande utgifts- och inkomstförslag upptagna
utgiftsposter till bestridande af
hyresersätt-ningar för dylika vid sågverkens skolor
befintliga skolhusbyggnader böra ur samma
förslag utgå.
De besvär dels församlingen, dels
enskilda personer anfört öfver detta utslag,
hafva af k. m:t lämnats utan afseende.
Lycklig afslutning på en skolstrid.
I medlet af 80-talet uppstod, såsom våra
läsare helt säkert erinra sig,
misshälligheter i anledning af ett då nyligen för
Eskilstuna folkskolor fastställdt reglemente,
enligt hvilket den enskilde läraren ej ägde
utdela kroppslig aga, med mindre förste
läraren vore tillkallad. Svårigheter
uppstodo i afseende på detta reglementes
till-lämpning, och schismen mellan skolrådet
och förste läraren å ena sidan samt
lärarepersonalen å andra sidan syntes blifva
ganska allvarlig. Så småningom hafva
emellertid dessa misshälligheter lagt sig
och torde nu vara fullständigt utplånade.
Vid senaste sammanträdet mellan skolråd
och lärarepersonal framställdes frånA
skolrådets sida förslag om skolreglementets
förändring därhän, att läraren i disciplinärt
hänseende må handla fullkomligt
själfständigt. Lärareporsonalen understöddfe
förslaget, och nu har skolrådet hos
domkapitlet gjort framställning om sådan
regle-mentsförändring, att föreskrifterna om
förste lärarens närvaro och om den utdelade
ägans antecknande i dagboken skola utgå.
Redan förut har lärarepersonalen
förnummit, att något efterhängande groll ej
förefinnes. Då skolrådet för några år tillbaka
anhöll om löneförhöjning och därvid
framställde alternativa förslag, beslöt skolrådet
enhälligt tillstyrka det för Järarne
fördelaktigaste. Det sålunda tillstyrkta förslaget
blef ock af kyrkostämman antaget.
En sådan afslutning af en skolstrid kan
sannerligen sägas vara hedrande för båda
parterna.
I sammanhang härmed kan nämnas, att
äfven skolrådet i Kloster (Eskilstuna
landsförsamling) beslutat hos domkapitlet begära
sådan ändring af reglementet, att lindrig
kroppsaga må utdelas, utan att
skolrådsledamot eller person, som han i sitt ställe
förordnar, behöfver vara närvarande.
Ett barnhem på Chieagoutställ-
ningen. Vid Stockholms
folkskollärareförenings oktobersammanträde den 20 d:s
höll fröken Hulda Lundin ett föredrag om
kvinnoarbetet på Ghicagoutställningen förra
året. Därvid redogjordes för dels själfva
byggnaden, kvinnobyggnaden, hvilken var
utförd efter ritning af en kvinnlig arkitekt,
och dels för de i densamma anordnade
utställningsafdelningarna. Dessa omfattade
följande från olika länder sammanförda
grupper af arbeten: spetsar, broderier,
väfnader och skolslöjd, glasmålningar och
alster af porslinsfabrikationen m. m.
Byggnaden inrymde därjämte ett bibliotek, en
afdelning för sjukvård, en för matlagning
samt en för uppfinningar, gjorda af
kvinnor. Uti afdelningen för skolslöjd fanns
en modellserie för den kvinnliga slöjden
vid Stockholms folkskolor.
Senare delen af föredraget innehöll
redogörelse för barnhemmet The Childrens
Building på Ghicagoutställningen.
Detta barnhem var inrymdt i en särskild
byggnad nära kvinnobyggnaden. För
densammas bekostande hade damkommittén insamlat
medel. Ändamålet med detta barnhem var,
dels att visa, huru undervisningen i en del
ämnen bör bedrifvas och huru små barn böra
skötas, och dels att bereda mödrarna en
lättnad genom att taga hand om deras
småttingar, medan de själfva studerade utställningen.
Det var^ egendomligt att se, huru mödrarna
kommo in och liksom poletterade sina barn.
Modern erhöll ett med nummer försedt
metallmärke och ett dylikt sattes på barnets kläder.
Då hon senare kom för att afhämta barnet,
framvisade hon numret, detta utropades och
barnet fördes till henne.
De något större barnen placerades dels i
The Kindergarten och dels i The Kitchengarden.
De amerikanska barnträdgårdarna öfverträffa
vida sina tyska förebilder och åtnjuta stort
anseende.
The Kitchengarden förestods af Emely
Hun-tington, som grundat detta system och däråt
ägnar både sin tid och sin förmögenhet. Un-
dervisningen var förlagd till eftermiddagarna.
Kl. J3 inträdde under tonerna från ett piano
24 små flickor om 8-10 år, iklädda hvita
mössor och långa hvita förkläden. Sedan en
sång sjungits, började arbetet, som i hög grad
syntes intressera flickorna. De fingo lära sig
laga mat, duka bord, diska och sopa m. m.
Arbetet för de små underlättades därigenom,
att möbler, kokkärl och öfriga saker voro i
afseende på storleken lämpade efter barnens
ålder.
Ett stort rum i barnhemmet var upplåtet åt
den i Amerika mycket populäre svensken Gustaf
Larsson från Boston, som här undervisade
barnen i träslöjd. I samband härmed lämnades
undervisning äfven i modellering.
I barnhemmet fanns en afdelning för
döfstumma, hvilka undervisades i läsning,
skrifning och räkning; en stor gymnastiksal, där
gymnastik dagligen öfvades, samt ett rikhaltigt
skolbibliotek. I en stor föreläsningssal höllos
dagligen föreläsningar, illustrerade med
sciop-tikonbilder. Dessa föreläsningar voro närmast
afsedda för barnen men besöktes äfven af äldre
personer. Rastetiderna tillbragte barnen på
byggnadens tak, där en förträfflig lekplats var
anordnad.
Det intressanta föredraget belönades af
de talrikt församlade åhörarne med starka
applåder.
Historieundervisningen i
folkskolan. Vid Göteborgs skolförenings
sammanträde sistlidna lördag hölls lektion af
folkskollärarinnan Hanna Jonsson öfver Gustaf
Adolfs krigståg i Tyskland. Lektionen gaf
uppslag till en ganska liflig diskussion i
ämnet. Bland annat betonades härunder
nödvändigheten af att begränsa
läroinnehållet till de mest upplysande och mest
uppfostrande delarna af detsamma. Detta
vore dock en ingalunda lätt sak. Man
finge icke uteslutande lägga an på
inlärande och innötande. Visserligen vore det
viktigt att bibringa barnen åtskilliga
historiska uppgifter att bevaras i minnet, men
man finge ej förbise det lika
maktpåliggande syftet att hos barnen framkalla den
rätta sympatien och stämningen.
Vissa delar af historien vore mer än
andra lämpade för detaljrikare och saftigare
skildringar. Vid sådana hufvudpunkter
borde man ej vara rädd att dröja något
längre, äfven om gränserna för hvad en
vanlig »frvardagslektion» medgåfve att
meddela skulle komma att öfverskridas. Vissa
lektioner kunde gärna få vara ett slags
högtidslektioner. Hufvudsaken vore, att
barnen rycktes med, uppvärmdes och
uppbyggdes.
Äfven krigshistorien kunde behandlas
pedagogiskt i barndomsskolan. Rika
tillfällen erbjöde sig här att låta historien
visa, hvilken olycka ett krig innebure för
ett däraf hemsökt folk. Dessutom borde
barnen icke blott veta, hvad som vunnits
och ägdes, utan ock hvilka offer detta
kostat en nation. Och kunde man icke
- om man ville bedöma t. ex. Gustaf
Adolfs personlighet – ha anledning att
erinra om honom just såsom krigare och
segrare, ett område, där hans ädla,
upphöjda mänsklighet så beundransvärdt
framträder.
Att på ett objektivt sätt inför barnen
skildra ett krig och dess följder vore ej
detsamma som att lära barnen älska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
