Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (669.) 24 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
SVENSK LÄRAHEMDNINQ.
N:r 43
kände vänder sig först till sin krets, men
centralstyrelsen äger upptaga målet till
pröfning oberoende af kretsens beslut.
Helsingborgs- samt Ö.
Gestriklands-kret-sarna hafva likaledes framhållit
önskvärdheten af sådan rättshjälp.
Örbyhus- samt Lödöse-Torskogs-kretsarna
hafva däremot afslagit ifrågavarande
förslag. Vid den senare kretsens
behandling af frågan voro alla de uppträdande
talarne för förslaget, endast en (en
prästman) motsatte sig detsamma. Vid
anställd öppen votering segrade dennes
mening med en rösts öfvervikt.
Göteborgs-kretsen gjorde i lördags
följande uttalande:
Föreningen, som skänker sitt tacksamma
erkännande åt den omsorg om kårens bästa,
som framkallat tanken på rättshjälp åt
föreningsmedlemmar, anser dock, att frågan, helst
då den ej är af trängande behof framkallad,
någon tid måtte få hvila för att hinna rätt
mogna samt få en så allsidig förberedelse och
en så lycklig lösning som möjligt.
Stadgeändringarna.
Stockholms-kretsen godkände vid
septembersammanträdet samtliga förslagen
utom punkterna om centralstyrelsens
sammansättning och förenkling af valen,
hvilka bordlades, samt punkten om
dagtraktamente, hvilket bestämdes att utgå i
öfverensstämmelse roed revisorernas förslag.
Då frågan om centralstyrelsens
sammansättning åter föredrogs vid
oktobersammanträdet förliden lördag, uppstod ett både
långvarigt och lifligt meningsbyte. Å ena sidan
yrkades afslag, emedan man ansåg, att en
ökning af medlemsantalet ej vore behöflig
och dessutom skulle förorsaka ett tyngre
arbetssätt samt föranleda ökade kostnader.
Ville man hafva lärarinnor invalda, funnes
därför intet hinder i föreningens nu gällande
stadgar. De, som yrkade bifall, framhöllo,
att då föreningen numera vunnit en
betydande utveckling, behöfdes inom dess
styrelse mera arbetskraft. Genom att öka
antalet styrelsemedlemmar hade man
dessutom större säkerhet att i den närmaste
tiden få lärarinnor invalda. Efter slutad
öfverläggning måste tvisten slitas genom
votering, hvilken utföll med röstöfvervikt
för yrkandet om bifall. (För bifall
röstade nästan samtliga lärarinnorna samt ett
fåtal lärare, medan åter största parten af
lärarne röstade för afslag.)
Kungsbacka- samt Ytterlännäs-kretsarna
hafva förkastat de ändringsförslag, som
gälla ökning af centralstyrelseledamöternas
antal, hvarjämte den förra anser, att
dagtraktamentet bör utgå i enlighet med
revisorernas förslag.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Jönköping: Åt framlidne folkskolläraren O.
V. Larssons änka beviljades för nästa år en
gratifikation å 300 kr. och åt aflidne
folkskolläraren A. M. Grönblads änka likaledes 300
kr. för nästa år. Höstterminen vid folk- och
småskolorna skall hädanefter omfatta tiden l
september-15 december och vårterminen 15
januari-10 juni. Skolrådet hade föreslagit, att
folkskoleinspektörens arvode måtte för följande
fem år bestämmas till 2,500 kr. årligen eller
500 kr. mer än det nuvarande beloppet. Utan
nämnvärd diskussion bifölls förslaget. Två af
de fyra e. o. lärarebefattningarna skola
öfverföras på ordinarie stat samt en ny
småskollärarinna antagas.
Karlskrona stadsförsamling: Med nästa år
skall slöjdundervisning meddelas 3:e och 4:e
folkskoleklassernas gossar, som därför indelas
i 12 grupper ; en slöjdlärare med 500 kr. lön
skall anställas (eventuellt två med 250 kr. lön
hvardera); till inköp af slöjdmateriel anslogs
250 kr. för första året. För en slöjdlärarinna
höjdes lönen med 100 kr. Lektor G. R. Schlyier
väckte till sist motion om att uppdraga åt skolrådet
att utreda, huruvida gemensamt
folkskoleväsende för båda församlingarna i Karlskrona kunde
åstadkommas.
Södertälje: Nytt skolhus med 9 lärosalar
skall uppföras för en kostnad af omkr. 50,000
kr. Platsen för det nya skolhuset blir å
Ox-backen strax söder om det där förut befintliga.
Örgryte, Gtbg: Lönerna för lärare och
lärarinnor reglerades sålunda: Ordinarie
folkskollärare åtnjuter i egentlig lön 800 kr., i
ersättning för kofoder och vedbrand 200 kr. samt i
bostadsersättning 200 kr. Härtill komma tvänne
ålderstillägg efter 5 och 10 års väl vitsordad
tjänstgöring a 200 kr. hvardera, dock med
skyldighet att tjänstgöra 9 månader, om så
påfordras. Ordinarie folkskollärarinna åtnjuter
i ett för allt 1,000 kr. och efter 5 tjänsteår 1,100
kr. Småskollärarinna åtnjuter 500 kr.,
inberäknadt ersättning för bostad 100 och för
vedbrand 50 kr., hvartill komma tvänne
ålderstillägg å 50 kr. efter 5 och 10 års oförvitlig
tjänstgöring.
Stora Kopparberg, Kpbg: Småskollärarinnorna
erhöllo tvänne ålderstillägg å 50 kr. hvartdera
efter 5 och 10 års tjänstgöring.
Hällestad, Östg.: Slöjd för gossar skall
anordnas i folkskolan vid Folkström. (En
folkskollärare motsatte sig förslaget, under
framhållande att slöjdskola för gossar vore ett ondt.)
Mörrum, Blek.: Orglar skola anskaffas till
skolorna inom Mörrums, Gustafstorps och
For-neboda rotar.
Hedemora: Lönen för en småskollärarinna
höjdes från 350 till 400 kr.
Månsarp, Jönk.: Folkskolan skall ombildas
från 4-klassig till 3-klassig och en sex veckors
fortsättningsskola inrättas i stället för den
indragna fjärde klassen. Tidsenliga skolbänkar
samt åtskillig materiel skulle anskaffas.
Äppelbo, Kpbg: Ett nytt folkskolehus skall
uppföras i församlingen enligt gällande
normalritningar eller annan af
folkskoleinspektören godkänd ritning.
Västra Ed, Kalm.: Fyra fortsättningsskolor
komma att under nästa år upprättas.
Västerås och S:t ///a/7, Vstm.: En e. o.
folkskollärare samt en tredje småskollärarinna
skall antagas. Slöjdlärarens lön bestämdes till
1,000 kr. och bostad. Slöjdlärarinnans till 700
kr. och den biträdande lärarinnans till 500 kr.
Ät slöjdlärarinnan Josefina Bothén beviljades
en årlig pension af 400 kr.
Kverrestad, Krist.: Skolrådets förslag om
lördagsläsningens afskaffande afslogs. Såsom
skäl för en dylik förändring hade skolrådet
anfört: 1) skolgången blir jämnare under de
öfriga dagarna, 2) föräldrarna få en dag, som
de kunna kalla sin och på hvilken de få
använda barnen till hemarbete, 3) bränsle
besparas och 4) läraren får en fridag och
sporras därigenom till än verksammare arbete.
Norrala, Gflb.: En slöjdskola och en
fortsättningsskola komma att upprättas. Skolrådets
beslut om lästidens utsträckning till 207
läs-dagar ogillades allmänt. Stämman vidhöll förr
fattadt beslut om 8 kalendermånader eller 207
jdagar så tolkadt, att lärarne skulle vara
befriade från att »läsa igen» öfliga lofdagar,
hvilka skulle anses såsom »af skolrådet
god-kändt hinder».
Folkärna, Kpbg: Tre nya slöjdskolor skola
inrättas. Lönen till slöjdlärarne skall utgå
med 100 kr. till hvarje; till inköp af materiel
anslogs 400 kr. Till främjande af
undervisningen i trädgårdsskötsel anvisades 300 kr.
Kronolänsman Vailenström framförde till
skolrådet ett varmt tack för införande i skolan af
så viktiga ämnen som slöjd och
trädgårdsskötsel.
Visttorp, Skbg: Till fortsättningsskolan skall ’
tagas två veckor af den lagliga lästiden och
fyra utom; förr har man tagit en hel månad
af lästiden till fortsättningsskolan. Lärarens
vedpengar höjdes från 70 till 85 kr. pr år.
Fria ord.
Skolschismen i Malmö.
Till Red. af Svensk Läraretidning.
Med anledning af en artikel i Svensk
Läraretidning n:r 42 med rubrik »Skolschismen i
Malmö» anhåller undertecknad ödmjukligen få
meddela en upplysning.
Det i tidningen omtalade
skolrådssammanträde, där en lärares förflyttning från en skola
till en annan beslöts, hölls den 30 augusti kl.
4-5,15 e. m., men sammanträdet mellan
skolrådet och lärarepersonalen samma dag kl.
5,15-7,15 e. m. Omnämda skolrådsbeslut
torde följaktligen hafva fattats oberoende af
hvad vid gemensamma sammanträdet förekom.
Malmö den 19 oktober 1894.
A. O. Stenkula.
Den inkorrekta uppgift, mot hvilken den
ärade insändaren vändt sig, var grundad
på framställningen i ett par
Malmötidningar. Genom beriktigandet rubbas för
öfrigt på intet sätt vår uppfattning rörande
de uppgifna och de verkliga motiven för
den omskrifna förflyttningen._____________
JULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
söker för hvarje år göra skolbarnen
bekanta med allt flera af vårt lands
konstnärer och författare. I år hafva vi
lyckats att för Jultomten vinna medverkan af
professorerna A. Malmström och Julius
Kronberg, hvilka hvardera lämnat en större
teckning, den förre till ett fosterländskt,
den senare till ett religiöst ämne. Bland
öfriga konstnärer, som i år medverka i
Jultomten, må nämnas konstnärsparet
Johan Tirén och Gerda Tirén, vidare Jenny
Nyström, Gust. Ankarcrona, Edv.
Forsström, Viktor Andrén, H. Feychting, JV.
Beskow, Emil Åberg m. fl. Inalles
förekomma originalteckningar af 12 å 14
svenska konstnärer.
Af intresse för Jultomten har barnens
älsklingsförfattare Zach. Topelius i år
liksom ett par föregående gånger lämnat en
originalsaga, helt visst den sista han skref
före det slaganfall, som nyligen tyvärr lade
honom på sjukbädden. Att han nu
lyckligtvis är på bättringsvägen framgår däraf,
att han själf kunnat läsa korrektur på
sagan.
Originalbidrag på vers och prosa äro till
årets Jultomte i öfrigt lämnade af bl. a.
följande författar^: Frithiof Holmgren, Edv.
Evers, »Lea», Anna Wahlenberg, Ernst
Beckman, Aug. Bondeson, Henrik Wranér,
Hugo Vallentin, Daniel Fallström m. fl.
På grund af de stora kostnader, som
äro förenade med utgifvandet af en dylik
prakttidning, kunna vi icke trycka större
upplaga än som motsvarar beställningarna.
De lärare och lärarinnor, som vilja hafva
tidningen för sina skolbarn, göra alltså
säkrast uti att insända rekvisition före den
10 november. Alla skrifvelser rörande
Jultomten adresseras:
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
