- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
601

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (673.) 21 november 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 47

SVENSK LÄRARETIDNING.

601

trädde, och i dagarna ha för summan 25 par
trätofflor anskaffats, som genom
lärarepersonalen utdelats åt behöfvande barn.

- Hos länsstyrelsen i Linköping har
ordföranden i Ekeby församlings skolråd begärt, att
föreståndaren för metodistförsamlingen vid
Boxholm måtte förständigas dels att uppgifva de
kurser i kristendom, som genomgås med
barnen i metoditsskolan, dels att infinna sig vid
de offentliga examina i Boxholms bruksskolor
för att i skolrådets närvaro förhöra de barn,
som åtnjutit undervisning i
metodislförsamling-ens skola och därigenom sätta skolrådet i
tillfälle att bedöma, huruvida dessa barn erhålla
tillbörlig religionsundervisning eller icke.

- Följande flaggdagar äro bestämda för
skolorna i St. Malms församling: konungens
födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april,
drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen
6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas
dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober,
Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4
november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november,
Karl XILs dödsdag 30 november och konungens
namnsdag l december. Dessutom skall flaggan
hissas första och sista dagen i terminen, då
skolgudstjänst hålles samt under
skolmötes-dagar.

- Klockarebostad har länsstyrelsen tillerkänt
skolläraren G. Vahlqvist i Lönsås. Östg.
Sedan kyrkostämman afslagit V:s begäran om
ersättning för den bostad, som vore honom i
egenskap af församlingens klockare på lön an-,
slagen, har nämligen länsstyrelsen dels
undanröjt nämda kyrkostämmobeslut, dels förpliktat
Lönsås församling att, så länge klaganden
bestrider de förenade klockare- och
folkskolläraretjänsterna i församlingen, till honom antingen
upplåta den klockaren inom församlingen på
lön anslagna bostaden eller ock årligen utgifva
det värde, hvartill sagda löneförmån
uppskattats eller 40 kronor.

- Nordisk familjebok kunna nu
sockenbibliotek och andra offentliga bokförråd erhålla till
billigt pris. Chefen för ecklesiastikdepartementet
har nämligen genom utfärdadt cirkulär
tillkänna-gifvit, att stiftsbibliotek, sockenbibliotek och
andra offentliga bokförråd, högre och lägre
skolor, vare sig för manlig eller kvinnlig
ungdom, arbetareinstitut samt lärda samfund och
ämbetsverk, hvilka hos
ecklesiastikdepartementet anmäla sig före den l april
nästkommande år kunna, så långt tillgången räcker,
mot ett pris af 50 kr. erhålla ett fullständigt,
häftadt exemplar af nämda arbete. Anmälan
härom, hvilken bör vara skriftlig, skall tillika
innehålla tydlig adress och sätt för arbetets
försändande på sökandens kostnad.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Rättshjälp åt föreningsmedlemmar.

Stockholmskretsen besvarade den första

frågan med ja och ansåg sig i afseende

på de båda andra punkterna icke böra
afgifva något förslag.

Beslutet föregicks af en liflig diskussion,
hvilken inleddes af hr K. Lidholm, som bl. a.
påpekade, huru de rättskränkningar mot
medlemmar af lärarekåren, hvarom tidningarna
ofta hade meddelanden, icke sällan rörde
lärarens eller lärarinnans ekonomiska eller
juridiska ställning. Om den förfördelade då vill
söka vinna rättvisa, råkar han ofta i
förlägenhet, emedan han saknar både nödiga
tillgångar och insikt i juridiska former. Han
behöfver därför i dylika fall både råd och hjälp.
Hr E. Hammarlund hade därefter ett
anförande,, som i hufvudsak återgifvet under »För
dagen». För saken talade dessutom d:r O.
Vinslov samt hrr Fridtjuv Berg och Hjalmar

Motsidans talare, hrr E. Rönnell, J. P.
Lindén och K. J. Ahlberg^ anförde hufvudsakli-

gen, att frågan ej vore af sarnma betydelse
här som i England, där lärarne ej vore
ordinarie. Om den förorättade söker rätt, så
vinner han sådan åtminstone i högre instans;
rättshjälpen kan icke förändra lagarna.

Häremot framhölls, att det icke allenast är
i England utan äfven i Tyskland, där lärarne
äro ordinarie, en sådan anordning kommit till
stånd. Att söka rätt är ju förenadt med så
dryga kostnader, att mången däraf hindras;
därför borde man söka hjälpa den, som har
rätt, att också få rätt. Syftet vore dessutom
hufvudsakligen att genom denna anordning
söka förekomma konflikter och processer.

Det ofvannämda beslutet fattades med
stor majoritet.

Hälsovården i folkskolan.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Vid Göteborgs skolförenings i lördags
hållna månadssammanträde, som var
besökt af större delen af lärarekåren, höll
med. d:r P. Silfverskiöld föredrag öfver
sko/hygienen med särskildt afseende på
folkskolan. I det mycket sakrika
föredraget framhöllos åtskilliga synpunkter,
som förtjäna allmännare beaktande.

Staten - erinrade talaren - ålägger
våra barn skoltvång. Den gör äfven
mycket för deras hälsa. I folkskolorna funnos
tillfällen till gymnastik, stundom äfven till
bad m. m. Trots allt hvad som gjorts
i denna punkt, upphörde dock ej
klagomålen. Och allt syntes ingalunda ännu
vara som sig bör i hygieniskt afseende.

Hvad veta vi då om hälsotillståndet i
rikets folkskolor? Detta fält är hos oss
så godt som alldeles försummadt, medan
andra nationer åstadkommit värdefulla
undersökningar på detta område. De
utredningar, som föreligga, visa på ett
oroväckande sätt, att en hel del sjukdomar, såsom
närsynthet, ryggradskrökning m. fi., tilltaga
under skolåldern. Naturligtvis kan detta
förhållande ej uteslutande läggas skolan
till last. Men skolan felar, om den ej gör,
hvad den kan. Den kunde sprida ett bättre
förhållande äfven till hemmen.

Det vore icke bortkastade penningar,
som utgåfvos för att låta läkare efter
bestämd plan undersöka folkskolans barn och
därefter afge rapport om resultatet till
vederbörande. Man kan icke begära af
skolinspektörer och lärare, att de skola vara
tillräckligt hemma på detta område.
Därför behöfs särskild hygienisk tillsyn, Då
en trupp af något hundratal starka
bevä-ringsmän skickas ut, skall läkare följa med.
Men några tusen barn bryr man sig ej om,
Hudsjukdomar, långt utvecklad lungsot med
flera åkommor få ohejdadt sprida sitt gift
bland de öfriga barnen. Och till hvem
skall läraren vända sig för att få råd och
upplysningar i hithörande frågor?

Då jag framhåller behofvet häraf, kan
jag meddela, att jag erfarit, det denna
viktiga angelägenhet redan är påtänkt inom
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse. Och
det skulle vara en heder för denna styrelse
att gå i spetsen för en sådan anordning.

Hälsoläran, åt hvilken äfven Göteborgs
folkskolors undervisningsplan sökt bereda
en välbehöflig plats, borde allt mer
uppmärksammas i folkskolan i allmänhet. Där-

igenom skulle mången fördom skingras bland
vårt folk.

Talaren uppläste slutligen några allmänna
hälsoregler, affattade just med hänsyn till
skolbarn. Dylika hälsoregler borde enligt
hans mening tryckas på pärmarna till
skolböckerna, särskildt skrifböckerna.

*



Till öfverläggning hade uppsatts frågan:
upprätt eller lutande st/7, hvilken fråga
inleddes af Öfverläraren Filip Holmqvist.

Hr H. redogjorde i sammandrag for den tipp^
rätta och lutande stilens historia, därvid
påpekande, att den lodräta skriften vore af
gammal datum, hvilket bland annat bestyrktes genom
förevisade handskrifter från t. ex. den heliga
Birgitta. Man hade emellertid af hänsyn till
handens bekvämlighet antagit lutande stil. Om
hvilkendera stilsort, som vore mest
ändamålsenlig, tvistade de lärde. Säkert vore dock, att
stilens lutning tillskrifvas skulden för en dej
hygieniska olägenheter, som hade sin orsak på
helt andra håll.

D:r Silfverskiöld förordade i ett längre an*
förande upprätt stil. Det vore sant, att t. ex.
belysningen och skrifpulpeten spelade en stor
roll i hygieniskt afseende. Man hade därför
bråkat mycket med dessa saker, och på
1870-talet gick en riktig skolpulpetsepidemi, som
emellertid haft det goda med sig, att
skolbänkarna nu vore bra mycket ändamålsenligare,
än då vi själfva hade plats på sådana.

Hur man ordnat och konstruerat, tyckes det
dock vara ogörligt att få barnen att vid
skrif-ningen iakttaga en sund kroppshållning. D:r
S., som är skolläkare, hade vid ett tillfälle
öf-vervarit en skriflektion. Af 33 gossar i klassen
sutto efter cirka 5 minuter 23 felaktigt.
Läraren ombads då att undervisa barnen om
kroppshållningen; detta gjorde han alldeles
korrekt. Lärjungarna fingo visa, att de förstodo,
huru det skulle vara. Men efter ytterligare 5
minuter befanns det, att af de 33 eleverna 30
hade en felaktig ställning. Man komme med
sådana fall för ögonen att misstänka, att det
vore skri/metoden, som tvingade barnen att
sitta illa.

Hetsiga debatter hade förts i frågan. Ett
sätt vore att låta barnen själfva få afgöra
densamma. I Bajern hade man sålunda anställt
försök på 8,000 skolbarn och låtit halfva
antalet skrifva upprätt och halfva antalet lutande
stil. Resultatet i hygieniskt afseende visade
sig dubbelt, ja mer än dubbelt gynnsammare
vid försöken med den vertikala skriften än med
den andra. År efter är har kroppsställningen
för de förra förbättrats, under det att den år
för år försämrats för de senare.

Diskussionen slöt med uttalandet af den
önskan,* att försök måtte anställas med
upprätt stil i några af Göteborgs
folkskoleklasser.

En af de uppträdande talarne i frågan
(hr B. G. Rodhe) betecknade de
upplysningar, som lämnats rörande den omordade
reformen, som ett rikligt »evangelium för
oss arma lärare». Och säkerligen tyckte
mer än en på samma sätt. Att göra ett
försök, hvars resultat blifver bedömdt och
kontrolleradt af fullt sakkunniga och
opartiska, skall bidraga till belysning af den
segslitna skriffrågan, som visserligen varit
föremål för talrika diskussioner på
läraremöten och i pressen, men som väl ännu
till en af sina allra viktigaste sidor, den
hygieniska, långt ifrån kan anses
slutbehandlad. Hvarje lärare och lärarinna, som
haft att tillämpa dessa stundom ända till
löjlighet minutiösa budord, som
skrifme-todiken har en sådan rikedom af, en hvar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free