Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (676.) 12 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
645
styrelsen uppvaktades med petitioner och
deputationer från hvarje sekt, från
framstående målsmän för engelska kyrkan, från
arbetareorganisationer, politiska och
sociala föreningar, från
kommunaiskole-lärare-föreningen m. fl., nästan samtliga begärande,
att skolstyrelsen skulle öfvergifva den
beträdda vägen. En förfärlig tidningsstrid
rasade, en mängd nödvändiga och viktiga
skolfrågor måste hvila. Efter 18 månaders
bitter strid inom och utom skolstyrelsen
hade majoriteten slutligen antagit ett till
lärarekåren ställdt cirkulär om hvad med
kristlig religionsundervisning skulle förstås.
Flera framstående prästmän, bland dem
Londons biskop och den äfven i vårt land
välbekante ärkediakonen F. W. Farrar,
uttalade sig skarpt mot cirkuläret och
förklarade dess antagande vara ett ödesdigert
misstag. Nästan hela Londons press lät
höra en enstämmig kör af missnöje med
förfarandet.
Cirkuläret innehöll emellertid äfven ett
tillkännagifvande, att om bland lärarne
funnes sådana, hvilka af samvetsskäl icke
kunde meddela den i cirkuläret anbefallda
religionsundervisningen, skulle åtgärder
vidtagas att befria dem därifrån. Lärarekåren,
som af åtskilliga uttalanden och
tilldragelser blifvit lifligt öfvertygad om, att denna
del af cirkuläret åsyftade att anordna ett
slags inkvisition af lärarnes personliga
religiösa ståndpunkt och skulle blifva ett medel
till förföljelser mot de samvetsömmaste
bland dem, beslöt att - med det medel
som nämda del af cirkuläret lagt dem i
handen – söka förmå majoriteten att
återtaga det så förhatligt vordna cirkuläret.
En protestskrifvelse uppsattes, som slutades
med en vördsam anhållan att - för så
vidt cirkuläret ej kunde återtagas -
skrif-velsens undertecknare skulle erhålla den
utlofvade befrielsen från att meddela
religionsundervisning. På endast några få
dagar erhöll denna skrifvelse bland Londons
lärare 3,100 underskrifter.
Detta lärarnes uppträdande, hvari de
understödts af flera bland
skolstyrelseminoriteten, blef naturligtvis olika bedömdt.
Det dogmatiska ytterlighetspartiet
förklarade dessa 3,000 undertecknare för
unitarier och fritänkare. Den ojämförligt
största delen af Londons press fann
emellertid, alt lärarne^ej kunnat handla
annorlunda. Endast några högertidningar
klandrade deras handlingssätt såsom varande
uppenbar »revolution» mot öfverordnade.
Skolstyrelsens majoritet vägrade dock
denna »massbefrielse» och beslöt, att hvar
och en af protestskrifvelsens undertecknare
skulle särskildt tillfrågas, om han (hon)
verkligen vidhölle sin anhållan om befrielse
från att meddela religionsundervisning.
Lärarne samlades nu till ett stort möte och
antogo ett uttalande, hvari de förklarade,
att de - då det visat sig, att majoriteten
inom skolstyrelsen tydligen ej haft allvar
med sitt löfte - icke ämnade besvara den
till hvar och en särskildt sända förfrågan.
För dem stode nu ingen annan utväg öppen
än att, fortsättande med att gifva den
allmänkristliga religionsundervisning, som så
väl tillfredsställt barnens föräldrar, lämna
cirkuläret utan afseende. Äfven nu ställde
sig nästan hela pressen på lärarnes sida.
Emellertid började agitationen för det
blifvande valet af ny skolstyrelse.
Valrörelsen antog oerhörda proportioner. Icke
ens de viktigaste parlamentsval lära hafva
uppvisat dess motstycke. Staden
öfver-svämmades af valbroschyrer och flygblad.
Omkring 2l/% millioner dylika såldes af
framstegspartiets valstyrelse. Möten i mängd
höllos hvarje kväll under ett par månaders
tid t. o. m. i kyrkorna. De olika
kandidaterna och deras förespråkare utvecklade
en liflig verksamhet. Penningar
anskaffades och »röstsamlare» anställdes. De stora
ledande tidningarna ägnade dagligen fem å
sex spalter åt valrörelsen.
»Framstegsmännen vilja afskaffa
religionsundervisningen; striden gäller religion eller icke
religion», hette det från dogmifrarnes, de s. k.
moderates sida. »Det gäller vidhållandet
af kompromissen; cirkuläret måste
återkallas», hördes från det andra hållet.
Valmännens sympatier syntes luta åt det
senare. Mot valrörelsens slut försäkrade sig
därför flera »moderate» vara intresserade
för kompromissens bibehållande. Huru
pass allvarligt menade dessa försäkringar
voro, är ej godt att säga.
Såsom i förra numret meddelades, blef
valresultatet det, att den riya styrelsen
består af 29 »moderata» och 26
»framstegsmän». De senare hafva vunnit 6 platser.
Då endast 26 af dem, som röstat för
cirkuläret, nu tillhöra skolstyrelsen, anses med
säkerhet, att detsamma numera är en död
bokstaf och att angreppen på
kompromissen icke komma att förnyas af den
nyvalda skolstyrelsen.
Religionsundervisningen i Londons
kommunala folkskolor kommer alltså fortfarande
att vara befriad från den »dogmatiska
bundenhet», som enligt en framstående svensk
prästmans utsago »till oberäkneligt men
kännetecknar nämdaundervisning i vårt land».
"JULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
har i år rönt ännu större efterfrågan än
något föregående år. En stor del af dem,
som rekvirerat och erhållit tidningen, hafva
insändt efterbeställningar. Ur deras
skrifvelser tillåta vi oss återgifva följande:
»Jultomten hafva vi nu fått och äro mycket
förtjusta i den. I år är den riktigt nobel och
konstnärlig. Detta är det korta omdöme vi
skulle vilja gifva den. Det måtte vara en
verklig glädje att skicka ut ett dylikt häfte.»
»Allt lifligare och lifligare efterfrågan röner
Jultomten. - - -»
»Det är mig ett nöje bringa barnens tack
för den vackra tidningen, hvilken mer och mer
efterlängtas hvarje år. - - -»
»Jultomten tager barnens hela
uppmärksamhet. De små möta honom som ’glädjens hulda,
milda väsen’. - - -»
»Alla - gamla och unga - äro förtjusta i
Jultomten. - - -»
»De erhållna Jultomtarne mottogos med stort
jubel. - - -»
På grund af de många och stora
efter-beställningarna har upplagan måst ökas
från 120,000 till
145,000 exemplar.
Tryckningen af denna efter svenska
förhållanden ansenliga upplaga har tagit en
tid af 33 dagar, därunder pressarna de
allra flesta dagarna varit i gång ända till
kl. 11 på aftonen.
I går afton voro expedierade alla
beställningar, hvilka inkommit före den 8
december, samt dessutom alla beställningar,
hvilka gjorts pr postanvisning och som
inkommit senast i går morgse.
Återstående under denna månad ingångna
rekvisitioner expedieras i dag.
Om någon, hvars rekvisition var afsänd
så tidigt, att den kunde vara här i
Stockholm den 11 d:s, icke senast en eller två
dagar efter detta tidningsnummers framkomst
har Jultomten på närmaste post- eller
järnvägsstation, är detta ett tecken till, att
antingen rekvisitionen ej framkommit, eller ock
att något dröjsmål ägt rum på posten eller
järnvägen. Bäst att i dylikt fall genast
insända ny rekvisition.
Sammanlagdt voro i går afton utsända
omkring 134,000 exemplar. I dag
utskickas omkring 6,000 exemplar, hvarefter
knappt 5,000 äro disponibla. Dessa
utlämnas till dem, som först anmäla sig.
Antagligen är hela upplagan alldeles
slutsåld om några dagar. Ifall Ni önskar
tidningen, är alltså bäst att genast insända
rekvisition under adress:
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Gammal klockare. Den ifrågavarande boken
är i detta fall ofullständig. Såsom varande en
»af kommunen tillsatt och aflönad tjänsteman»
får folkskollärare icke viljas till ledamot i
kom-munalnämden, hvaremot han enligt i denna
tidning n:r l år 1891 infördt prejudikat är
valbar till skolrådsledamot. Alldeles motsatt
förhållande äger rum med klockare: han kan såsom
en af »kyrkoförsamlingens betjänte» icke inväljas
i skol- eller kyrkorådet, hvaremot han är valbar
till ledamot i kommunalnämden, enär han icke
är sådan »betjänt, som i och för sin befattning
är inför nämden redovisning skyldig». Se i
öfrigt under »För dagen»!
Oviss. 1) Ja. 2) Jo, i mars. 3) Ja, örn
skolrådet det medgifver; eljest icke förrän i mars.
4) Räknas från uppsägningsdagen, där ej
annorlunda öfverenskommits på förhand.
-ek. 1) Nej. Se folkskolestadgan, femte
upplagan, sid 82! 2) 15 kr. pr år.
Johan skollärare. Då ärendet ligger under
ompröfning hos domkapitlet, torde ej vara
lämpligt, att vi för närvarande yttra oss i frågan.
Ätran. Läraren (och om han dör, får ankan
pension efter det högre beloppet).
Barnaplågare. På en dylik fråga kan ej
gifvas något allmängiltigt svar.
Nisse. 1) Nej. 2) Kostnaderna för
skolväsendet äro gemensamma för hela skoldistriktet,
såvida ej annorlunda öfverenskommes.
D-g. Härom inga bestämmelser.
8. V. L. 1) Intet stadgande. 2) Nej.
Nyvald. 1) och 2) Från l juli 1895, där ej
annorlunda öfverenskommes mellan läraren och
skolrådet. 3) Nej, intet statsbidrag. 4) Vänd
Eder till Torsburgskretsens ordförande,
folkskolläraren V. Th. Carlsson, Gothem.
Vän af rätt. 650 kr. Se utslag senast i
n:r 48 af denna tidning!
C. A. N. Åkerman & Lund i Stockholm,
Setterquist & Son i Örebro.
Urgent. 1) Hvarpå stöder
skolrådsordföranden, konsistorienotarien och juristen den upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
