Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (678.) 24 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 52
vara af sådan vikt, att kretsen vill hafva
densamma utsänd för slutligt afgörande
under instundande år.
Ändring i valsättet.
De årligen återkommande valen menar
Söderala kretsförening taga allt för stor
del af kretsföreningarnas mötestid och vill
därför hafva till stånd en ändring af § 13
i föreningens stadgar i den riktning, att
valen må få ske öppet, så vidt alla
medlemmarne därom enas, hvaremot dessa
val böra ske med slutna sedlar, så snart
någon ledamot fordrar det.
Centralstyrelsens årssammanträde
för 1895 tager sin början torsdagen den
3 instundande januari. Föredragningslistan
har följande utseende:
I. Ärenden afgjorda af kretsarna 1894.
1. Den af kyrkomötet påyrkade förändringen
i folkskollärarinnornas rättsliga ställning.
2. Rättshjälp för föreningsmedlemmar i^mål,
som röra dem i deras ställning såsom
lärare.
3. Ändringar af föreningens stadgar.
II. Ärenden under fortsatt behandling.
4. Folkskolans plats i vårt skolsystem.
5. Lärarebildningens höjande.
6. Införande af en begynnelsekurs i tyska
språket vid seminarierna.
7. Lärarebibliotek.
8. Beredande af lättare tillfälle för
lärarekåren att genom resor lära känna vårt land.
9. Den fortsatta undervisningen.
10. Lärjungebibliotek.
11. Undervisningsmateriel för folkskolan.
12. Bättre bibliska planscher.
13. Skolhälsovården.
14 Material till en svenska
folkundervisningens historia.
15. Lönefrågan.
16. Högre pension från änke- och pupillkassan.
III. Ärenden föreslagna att utsändas till
kretsarna 1895.
17. Rättshjälpsfrågan (Allbokretsen).
18. Likformiga tjänstgöringsbetyg
(Holmedals-och Växjökretsarna).
19. Tjänsteårsberäkning vid upprättande af
förslag (Strängnäskretsen).
20. Kännedom om änke- och pupillkassans
ställning samt inflytande på dess ledning
(Linköpingskretsen).
21. Högre pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning (Södra Tjustskretsen).
22. Medgifvande af öppna valinom S. A. F.
(Söderalakretsen).
23. Diskuterande af frågan om fria lekar
(Askerskretsen).
IV. Ärenden rörande föreningens förvaltning.
24. Beslut om centralstyrelsens arbetsordning.
25. De pedagogiska resestipendierna.
26. Stipendiaternas ingifna berättelser.
27. Föreningens småskrifter.
28. Föreningens länsombud.
29. Ombudsmöte i augusti 1895.
30. Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet för
1893.
31. Redogörelse för föreningens ekonomi.
32. Kretsarnas beslut om arvoden för 1894
38. Förslag om arvoden för 1895.
34. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
Skottlands allmänna lärareförening’
(Educational Institute of Scotland),
en sammanslutning, innefattande nämda
lands lärare af alla grader, från de lägsta
ända upp till universitetsprofessorerna,
håller sitt årsmöte (Annual Educational
Gongress) vid universitetet i Glasgow den
3 och 4 instundande januari. Från dess
styrelse har till centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening kommit en
inbjudan att genom ombud närvara vid
ifrågavarande årsmöte på samma sätt som
skedde vid den engelska lärareföreningens
årsmöte i Oxford senaste påsk.
Centralstyrelsen, som gärna skulle önskat att inför de
skottska lärarne blifva representerad på
samma tillfredsställande sätt som förut inför de
engelska; har för detta ändamål vändt sig till
direktör O. Salomon. Denne har
emellertid härå svarat, att han visserligen gärna
skulle velat uppfylla centralstyrelsens önskan,
enär han städse betraktade det som en
heder att få representera Sveriges
allmänna folkskollärareförening, med hvilken
han på det varmaste sympatiserade, men
att han af hänsyn till den oblida årstiden
och den obehagliga sjöresan vore nödgad
att nu afböja uppdraget. Med anledning
häraf har centralstyrelsen denna gång måst
nöja sig med ett skriftligt framförande af
sin tacksamhet för den mottagna
hedersbetygelsen, äfvensom sina lyckönskningar
för den skottska lärareföreningens blifvande
kongress.
Litteratur.
Empirisk psykologi af P. Linncranz.
Göteborg, Vettergren & Kerber. Pris 2
kr* - Att vår inhemska pedagogiska
litteratur hvarken är rik eller omväxlande,
är ett påstående, som inom lärarekåren
flera gånger framhållits och senast vid
elfte allmänna folkskolläraremötet i
Göteborg. För att öka vetandet och följa med
den pedagogiska vetenskapens utveckling
sträfvar lärarekåren som bekant att få
tyska språket infördt vid seminarierna.
Föreliggande arbete är egentligen en
reproduktion af den pedagogiska
forskningens hittillsvarande resultat. I afseende på
innehållet, som är systematiskt ordnadt,
har förf. noga skilt hufvudsak från bisak
samt visat de psykiska begreppens
gradvisa gång från lägre till högre
föreställningar och begrepp. Här och där är på
ett osökt sätt antydt de pedagogiska
sanningarnas tillämpande vid uppfostran och
undervisning.
Den bästa pedagogiken lär man sig icke
ur böcker, vare sig kompendier eller digra
verk, utan fastmer genom ett långt och
ihärdigt arbete i uppfostrans och
undervisningens tjänst med troget aktgifvande på
de psykologiska företeelserna. Studiet af
ett pedagogiskt arbete har dock den goda
nyttan med sig, att vi väckas till
eftertanke och uppmärksamhet på ett och
annat, som måhända eljest skulle undgå vår
uppmärksamhet. Därför kan också ett
mindre pedagogiskt arbete som det ofvan
nämda vara till ganska god nytta.
Om priset satts något/lägre, skulle
arbetet möjligen kunnat påräkna ännu större
spridning. O. T-.
Om folkbibliotek
öfverlades vid Norrköpings
folkskollärareförenings sammanträde den 15 dennes.
Frågan inleddes af hr J. Rylander genom
ett längre anförande af hufvudsakligen
följande innehåll:
Den innanläsningsfärdighet, som folkskolan
bibringar sina lärjungar, är för dessa
tvifvelsutan det viktigaste medlet för en fortsatt
utbildning. Men för dennas vinnande vore
också en fortsatt läsning, fortsatta studier af
nöden. I synnerhet i den närvarande tiden vore
det af största vikt för alla, den ringaste
kroppsarbetare ej undantagen, att i möjligaste högsta
grad utbilda och föröka sin intelligens, då nu
mera än förr erfordrades andlig utbildning på
lifvets alla verksamhetsområden. En
framstående fransk författare har med afseende härpå
yttrat: »Sedan man utbredt undervisningen, så
har man dock ej uträttat någonting, om man
icke inger folket smak för läsning.»
Men böcker äro dyra. Ej hvar och en är i
tillfälle att själf förskaffa sig sådana. Att
in-bespara utgifterna för läsning eller åtminstone
göra den billigare är folkbibliotekens uppgift.
Den första anordningen af ett sådant
gemen-samhetsbibliotek härstammar från Amerika. År
1731 grundade Benjamin Franklin, då endast
boktryckerilärling, i Filadelfia tillsammans med
12 kamrater ett af 13 band bestående, för dem
själfva afsedt, lånbibliotek. Detta, så ringa i
sin början, utgjorde på 1860-talet 800,000 band.
1842 års folkskolestadga för vårt land ålade
prästerna att verka för åstadkommande af
sockenbibliotek samt föreslå lämpliga böcker till
inköp för desamma. Detta stadgande hade
också haft till följd, att i flertalet af rikets
socknar sådana förefunnos. Sålunda var år
1871 hela antalet af dylika bibliotek 1,534-,
fördelade på rikets 2,300 socknar.
I många af våra städer vore det sämre
be-ställdt i detta hänseende. Där saknades ofta
helt och hållet för allmänheten lämpliga
bibliotek, afgiftsfritt tillgängliga för en hvar. Här
och där funnos visserligen förening bibliotek
men dels voro dessa afsedda blott för
före-ningsmedlemmarne, dels vore de otillräckliga.
Sådant är förhållandet här i Norrköping. Det
vore därför af stor betydelse att få till stånd
ett s. k. folkbibliotek, där allmänheten
afgiftsfritt tillhandahölles god och lämplig litteratur.
Ett sådant finnes i Göteborg sedan 1862,
grundadt af brukspatron James Dickson, hvilken vid
sin död skänkte en summa af 100,000 kr. till
dess underhåll. Biblioteket räknade förlidet år
5,826 band, och under år 1892 höllos af
detsamma ej mindre än 55 tidningar och
tidskrifter. En särskild lässal finnes, där en hvar
kan slå sig ned under de timmar, biblioteket
är öppet. Mot en insatt säkerhet af 3 kr. eller
mot personborgen kunna böcker äfven få lånas
till hemmen. Det stora antalet boklån visar,
att allmänheten flitigt begagnar detta bibliotek.
Under åren 1862-91 utlånades ej mindre än
531,666 böcker, utgörande i medeltal 17,722
för året.
Att äfven här förefinnes ej ringa läslust,
framgingo af den ifver, hvarmed föreningsbiblioteken
begagnades. Så hade en godtemplareloge
under ett par månader utlånat hundratals band,
oaktadt lånaren måste erlägga afgift. Näring
och underhåll åt denna läslust vore
folkbibliotekets mål.
Hela den årliga omkostnaden för ett sådant
bibliotek, lokal, betjäning m. m. inberäknadt,
borde ej öfverstiga 2,000 kronor, och man
skulle då kunna inköpa böcker för ungefär 900
kr. Med kännedom om våra myndigheters
intresse för undervisningsfrågor kunde man vara
förvissad om, att denna fråga skulle af dem
röna ett varmt behjärtande.
På förslag af inledaren antogs enhälligt
följande resolution: »Föreningen uttalar sig
för önskvärdheten af ett folkbibliotek och
uppdrager ål sin styrelse att vända sig titt
den eller de myndigheter den finner
lämpligast för målets vinnande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
