Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. (679.) 3 januari 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄKARETIDNING.
månader af året 75 kr. Vid det
förhållande, att sistberörda ersättning, jämlikt
3 § i k. kungörelsen den 20 januari 1882
och l § l mom. i k. kungörelsen den 5
oktober 1891 angående aflöning åt lärare
och lärarinnor vid folkskolor m. m.,
skolat utgå med en åttondedel af
minimilönen, 700 kr., eller med 87 kr. 50 öre,
måste hvad som bruste i berörda
ersättning för Öfvertidsläsning anses ingå i det
årliga lönebeloppet, hvilket sålunda icke
uppgått till 700 kr. De i sist åberopade
k. kungörelse för statsbidrags erhållande
stadgade villkor hade alltså icke blifvit
fullgjorda, på grund hvaraf yrkades, att
obehörigen utanordnade 466 kr. 67 öre
måtte återbetalas.
Genom utslag* den 19 sistl. april
gillade kammarrätten anmärkningen såsom
rätteligen grundad och fastställde anmärkta
beloppet 466 kr. 67 öre till betalning.
Skolrådet sökte häri ändring hos k. m:t.
Under förmälan, att skolrådet vore villigt
att till Eriksson såsom ersättning för
undervisning under den nionde månaden af
år 1892 utbetala ytterligare 12 kr. 50
öre, yrkade skolrådet, att kammarrättens
utslag måtte varda upphäfdt eller ock att
k. m:t täcktes af nåd medgifva
församlingen rätt att behålla det utanordnade
statsbidraget.
K. m:t har den 7 sistl. december låtit
handlingarna i detta mål sig föredragas och
därvid »funnit kammarrättens utslag lagligen
grundadt; men likväl velat medgifva, att,
under villkor att ytterligare ersättning för
undervisning under den nionde månaden
af året 1892 varder af församlingen till
Eriksson utbetald med ofvannämda belopp,
12 kr. 50 öre, frågan om återbärande af
större del af det utanordnade statsbidraget
än beloppet af det revisionen i
kammarrätten tillkommande anmärkningsarvode
må förfalla».
Samma dag afkunnades tvänne liknande
utslag angående folkskolläraren A. P.
Lohrdén i Nysätra församling, Uppsala län.
För 1891 hade L. icke fått någon som
helst ersättning för nionde läsmånaden och
för 1892 allenast 75 kr., ehuru
församlingen båda åren uppburit statsbidrag efter
700 kr. Efter det anmärkning häremot
gjorts i kammarrätten hade skolrådet
skyndat att till läraren utbetala resterande
ersättning (75 kr. för 1891 och 12 kr. 50
för 1892). På grund häraf har k. m:t
befriat församlingen från att återbära större
del af det utanordnade statsbidraget än
det revisionen tillkommande
anmärkningsarvodet (15 procent).
*
Genom förestående utslag är med all
önskvärd tydlighet uttaladt, att för lärare
eller lärarinna, som är berättigad till 700
kronors lön, skall
öfverläsningsersättning-en utgå med 87 kronor 50 öre pr
månad. Vissheten härom är en icke så
betydelselös nyårsgåfva- från regeringen
till Sveriges folkskollärarekår.
Det är att hoppas, att
folkskoleinspektörerna hädanefter skola på detta liksom
på andra områden tillse, att lärareper-
sonalen verkligen får, hvad densamma
rätteligen tillkommer, så att icke
kammarrätten behöfver ingripa för att stäfja
missbruk i afseende på statsbidraget.
I det ena af de här refererade fallen
anmärkte landskamreraren, på hvilkens
föredragning medlen utanordnats, att
skolrådets ansökningshandlingar angående
statsbidrag icke utmärkte, att läraren
undervisat öfver åtta månader, hvadan
han fritog sig från ersättningsskyldighet.
Men inspektören, som har till särskild
uppgift att granska ansökningarna
rörande statsbidrag, borde väl vetat, att
öfverläsning verkligen förekom. Då
inspektörsuppdraget här skötes sorn en bisyssla,
medgaf måhända icke tiden att så
noggrant som önskligt hade varit taga reda
på, huruvida lärarepersonalen hade utfått
sina löneförmåner.
Samhällets plikt mot
folkskolan.
Vid kyrkostämma med Norrköpings
församlingar sistlidna lördag, därvid
beslut fattades om uppförandet af tvänne
nya folkskolehus, förekommo ett par
märkligare uttalanden, som kunna äga
intresse för vidare kretsar. De visa,
hurusom den under senare tider
förfäktade uppfattningen af folkskolans
uppgift och af den egentliga arten af
kostnaderna för folkskoleväsendet håller på
att tränga in äfven inom samhållets
inflytelserikare kretsar.
Det ena uttalandet gjordes af
bankdirektör C. Eberstein l ett anförande,
hvari han förordade uppförandet af två
skolhus nu genast. Det hade af en
talare satts i fråga, huruvida man ej för
närvarande skulle kunna nöja sig med
uppförandet af allenast ett skolhus för
afhjälpande af de mest trängande
behof-ven. Man borde nämligen äfven tänka
på de skaltdragande och icke utan
viktiga skäl förorsaka, att skatterna för
hastigt sprunge i höjden. Häremot
invändes af hr Eberstein, hvilken sedan lång
tid tillbaka är ledamot af Norrköpings
skolråd och en af de inflytelserikaste af
samhällets medlemmar, att
»tidssträf-vandet ginge ut på att göra folkskolan
till bottenskola; och särskildt för dem,
som ville vara med härom, blefve det
en bjudande nödvändighet att anskaffa
tillräckligt antal undervisningslokaler, så
att den tanken icke af brist på dylika
doge bort». Folkskoleväsendets
tidsenliga ordnande vore ett samhälls behof af
den art, att det borde hafva företräde
framför flera andra dylika, hvilkas
tillgodoseende väl kunde anses mycket
önskvärdt men likväl utan större
olägen-het kunde uppskjutas.
Det andra uttalandet gjordes af
konsul A. Svartling, äfven han ledamot af
Norrköpings skolråd. Efter att hafva
anmärkt, att han betraktade utgifterna
för folkskolan såsom de mest produktiva,
tillade han, tydligen med anledning däraf,
att under diskussionen framhållits,
hurusom »offervilligheten» för folkskoleväsen-
det varit synnerligen stor i Norrköping,
»att offervilligheten vore det icke vardt
att så mycket rosa; det vore ju ett
absolut behof att anskaffa nya lokaler».
Detta yttrande från en man i hr A.
Svartlings ställning är synnerligen
an-märkningsvärdt, på samma gång det för
honom är högeligen hedrande. Det är,
som man vet, nämligen ganska vanligt,
såsom ju också skedde vid det här
ifrågavarande tillfället, att äfven de, som
ifra för folkskolans utveckling med den
fullaste uppriktighet, dock gärna beteckna
utgifterna därtill såsom ett bevis på
sär-skild offervillighet från samhällets sida,
hvilken förtjänar särskildt beröm, i
stället för att betrakta ifrågavarande utgifter
rätt och slätt såsom ett samhällsbehof
vid sidan af andra sådana, hvilket
den nutida sociala utvecklingen kräfver,
och hvilket därför rättvisligen bör, om
ock naturligtvis stegvis och under
hänsyn till föreliggande omständigheter, så
vidt möjligt tillgodoses. Det var därför
angenämt att erfara, att en man i hr
Svartlings samhällställning och med hans
inflytande i vidsträckta kretsar hyser en
så fördomsfri och om öppen blick
vittnande uppfattning.
Hr Svartling är som bekant en
framstående medlem af riksdagens andra
kammare och högt skattad af alla partier.
Flan har genom detta sitt uttalande visat
sig hafva betydligt djupare och riktigare
fattat den nutida folkskolans uppgift och
samhälleliga ställning än den medlem af
första kammaren, som vid fråga om
utgifter för sagda skola helt enkelt
hänvisade till debetsedlarna. De talade
tillräckligt tydligt, menade han, om -
offer.
Af det ofvan anförda framgår, att i
Norrköping har man i afseende på
folkskolans angelägenheter en noblare
uppfattning.
Nu är tiden inne
att på närmaste postanstalt verkställa
prenumeration å Svensk Läraretidning,
därest detta ej redan skett.
Om vikten af att hålla skoltidningar
gjorde Allbo-kretsen vid möte den 29
sistl. december följande enhälliga
uttalande:
Hvarje lärare, helst äfven skolråd, bör hålla
sig med ett eller flera pedagogiska organ och
främst bland dessa Svensk Läraretidning. Lärare,
som underlåter detta, kan omöjligen följa tned
sin tid utan förlorar snart allt intresse såväl för
sitt kall som för kårens angelägenheter.
Om skolrådets skyldigheter
sväfva många skolrådsledamöter i en
beklaglig okunnighet, l en församling, i
Helsingland hände nyligen, att vid
kyrkostämma begäran framställdes om
väljande af skolrådsledamot för en viss rote.
Under de senaste fem åren hade skolorna
i denna rote blott en enda gång haft
besök af en skolrådsledamot. Socknens
myndigaste man motsatte sig förslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0007.html
