Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (679.) 3 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
pings folkskolas lärarepersonal - väcktes
fråga om Skaratraktens
folkskollärareförenings sammanslagning med Lidköpings
kretsförening till en enda förening. Efter en
kortare diskussion, hvarunder samtliga
talare gillade frågans syfte, beslöts enhälligt
att hemställa till »Folkskoleföreningen i
Lidköpings-kretsen» om bifall till en dylik
sammanslagning. Denna hemställan blef
vid möte med sistnämda förening i
Lidköping den 20 oktober enhälligt bifallen.
Vid möte därsammastädes den 18
december emellan de båda ifrågavarande
föreningarna konstituerade sig den nya
föreningen, i det att stadgar antogos och
styrelse valdes. Denna utgöres af
Öfverläraren J. G. Söderberg i Lidköping
(ordförande), komministern i Skara,
rege-mentpastor V. Holmström (vice ordförande)
och folkskolläraren O. Hellner i Lidköping
(sekreterare).
Föreningen kommer att hafva tvänne
ordinarie möten om året, ett i medlet af
februari och ett i början af september.
Föreningen beslöt att ingå som krets af
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Biskop Lindström om skolan.
I sitt nyligen utfärdade herdabref till
Växjö stifts prästerskap yttrar biskop N.
J. O. H. Lindström (som bekant
folkskoleinspektör till förra årets slut) följande om
skolan:
Ungdomen, hemmen - för icke tanken
härpå af sig själf öfver till tanken på skolan, de
ungas fostrarinna, hemmens hjälp och stöd?
Skolan, den högre icke mindre än den lägre,
är byggd på kyrkans mark och under dess
murars skygd; korsets tecken på tornspirans
spets visar ock för skolan, hvar vägen går
uppåt. Ehuru den protestantiska jkyrkan, som
vill fostra till frihet, icke är rädd för att se
skolan på ett fritt och själfständigt sätt verka
för fyllandet af sin uppgift, är hon dock viss
om, att uppgiften aldrig kan lösas utom så,
att kristendomen får genomtränga allt äfven i
skolan. På denna åskådning har allt hittills
skollagstiftningen i vårt land hvilat, i följd
häraf har sambandet mellan kyrka och skola
alltid varit innerligt. Pastor är skolrådets
själf-skrifne ordförande, och biskopen har sig såsom
ämbetsplikt ålagdt att vara styresman och
utöfva väktarekall äfven på skolans område.
Om den, som nu tillträder biskopsämbetet i
Växiö stift, känner en särskild räddhåga inför
denna del af sin ämbetsgärning, förundrar sig
säkerligen ingen däröfver. Hans föregående
verksamhet har visserligen varit förlagd också till
skolan och det i mer än ett afseende, men när
det gäller den lärda skolan,
elementarläroverken, står han utan all erfarenhet. Icke är det
dock närmast det, som åligger mig såsom den
hvilken skall hafva öfverinseende öfver skolans
verksamhet, hvilket ingifver mig fruktan. Jag
hyser nämligen den vissa tillförsikten, liksom
jag nu anhåller därom, att lärarne vid stiftets
elementarläroverk skola göra mig denna del
af ämbetsbördan jämförelsevis lätt. Men det
kommer mig ju såsom biskop ock till-att säga
mitt ord, när det gäller de många frågor, som
nu stå på dagordningen, då det från så många
håll och icke utan skäl yrkas på
genomgripande förändringar i elementarläroverkens
organisation. ,
Om ett lefvande intresse for dessa frågor
gjorde tillfyllest, hade jag härvid ej mycket
att grufva mig för, men här kräfves en
erfarenhet, scm helt brister mig. För sent är ju
likväl aldrig att lära, och om kärlek till vårt
lands undervisningsanstalter kan något hjälpa
till, att det lärandet icke går allt för långsamt,
kan jag våga hoppas, att anledningarna till
missnöje från skolans sida icke skola blifva
allt för stora. Inbördes förtroende och
broderlig samverkan skola med Guds hjälp göra vårt
gemensamma arbete i skolans tjänst till ett
välsignadt arbete. Låten mig få hvila vid detta
hopp!
Den, som ännu icke uerkställt
prenumeration på Suensk Läraretidning
för 1895, bör ofördröjligen vända sig
till närmaste postanstalt
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Söderhamn: Största uppmärksamheten
ägnades frågan om innanläsning.
Folkskoleinspektören Wockatz, som var närvarande, ansåg att
detta ämne näst kristendomen vore det
viktigaste i folkskolans första och andra årsklasser.
Därjämte framhölls som synnerligen önskvärdt,
att för småskolans mindre begåfvade barn en
särskild afdelning inrättades med tre i stället
för två års undervisningstid. Oärlighet och
oskick, som yppats bland barnen, ansåg man
kraftigt motarbetas genom att i tidningarna
offentliggöra samma upprop som föregående år.
I fråga om förbättrad ventilation i skolsalarna
beslöt man inhämta stadsläkarens yttrande.
Slutligen uppdrogs åt en kommitté att föreslå
lämpliga flaggdagar för skolan.
_ _ Prenumeration på Suensk
Läraretidning mottages fortfarande. Anmäl
Eder på närmaste postanstalt!
Litteratur.
Tegnér och Fritiofs saga. En studie af
P. G. Lyth. Norrköping, M. V. Vallberg
(i distr.). Pris 3 kr. - Fritiofs saga har
framkallat en vacker samling tolkningar
både inom och utom Skandinavien. Vi
svenskar se i henne vårt lands förnämsta
nationaldikt, som på en gång mäktigt
anslår vårt estetiska, fosterländska och
religiösa sinne.
Förf:s tolkning af Tegnér är alldeles
motsatt den hittills vanliga. I sin
subjektiva uppfattning har han farit rätt illa med
Tegnér och Fritiofssagans personligheter.
Arbetet vimlar af fiosofiska termer, men
trots dessa är bristen på klarhet
genomgående. Förf. utgår från det ohållbara
och obevisade påståendet, att Tegnér i
Fritiof gifvit sin egen bild, hvadan man
i bedömandet af Fritiofs karaktär skulle
få en fast utgångspunkt för kunskapen om
Tegnérs personlighet. Lika litet kan förf.
anföra verkliga bevis för sina påståenden
om symbolerna i Fritiofs saga.
Oaktadt den flit och möda, som äro
nedlagda på utarbetandet af föreliggande studie,
torde innehållet böra närmare pröfvas,
innan man därpå grundar sin uppfattning af
Tegnér och hans Fritiofs saga.
G. T-.
Lärokurs i linearritning af John Ekström
har på begäran öfversatts till finska
språket för att kunna användas äfven i de
finska skolor, i hvilka svenskan icke är
undervisningsspråk. Bokens finska titel
lyder fullständigt sålunda:
Wilvainpurus-tuksen alkeet kausanopetuslaitoksille.
Tek-nyt John Ekström, piirustuksenopettaja.
Soumeksi toimitti A. Kohonen.
massa 1894.
Tukhol-
Rekuirera profnummer af Suensk
Läraretidning för utdelning till lärare,
lärarinnor och sholuänner! Fås gratis
och porto f ritt.
Dödsfall.
V. Tempelman t- Den 22 sistlidna
december afled härstädes efter en kortare
sjukdom f. d. protokollssekreteraren i
justitiedepartementet Viktor Per Georg
Tempelman i en ålder af 75 år. Jämte sin
ämbetsmannabefattning innehade T. en
mängd både kommunala och enskilda
förtroendeuppdrag. Vid sin död var han
fortfarande ledamot af Klara församlings
kyrko-och skolråd, hvilken förtroendepost han
beklädt sedan öfver 40 år tillbaka. Det
var den tilltagande åldern och den något
minskade arbetsförmågan, som nödgade
honom att för ett par år sedan afgå från
ordförandeplatsen i såväl
folkskoleöfverstyrelsen som i kyrkofullmäktige. Nästan
under hela den tid, dessa institutioner ägt
bestånd eller sedan år 1861, har han varit
kallad till ledamot i desamma och har
därigenom under en lång tid utöfvat ett
ej ringa inflytande på utvecklingen af
hufvudstadens folkskoleväsen.
Äfven om T. icke kan sägas i egentlig
mening hafva varit skolman, skall det dock
alltid erkännas, att han med både intresse
och välvilja följde skolans utveckling och
verksamhet framför allt på
slöjdundervisningens område. Vid skolafslutningarna
kunde man nästan vara säker på att få
se honom infinna sig i den lokal, där
slöjdalstren voro framlagda, för att taga
en öfverblick af de under terminen
förfärdigade arbetena. Sällan försummade
han vid dessa tillfällen att äfven besöka
en eller annan skolafdelning för att åhöra
examen. Han var också städse
välkommen, ty han visade alltid en förekommande
vänlighet och hade oftast ett vänligt ord
för både lärare och barn. Då hans stoft
förliden torsdag i Klara kyrka högtidligen
invigdes till grafvens rö, märktes bland de
talrikt församlade äfven församlingens
lärare och lärarinnor, hvilka genom en
begraf-ningskrans hedrat minnet af den
bortgångne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
