Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. (680.) 9 januari 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
15
nastikens betydelse ej fattas. Bristen på
redskap är af mindre betydelse. De
viktigaste gymnastikredskapen - ribbstol och
i bom - böra utan några nämnvärda
kostnader kunna uppsättas i hvarje skola.
Ribbstolen kan i nödfall inskränkas till
ett par ribbor nära golfvet och ett par
högre upp. Med ett så enkelt hjälpmedel
kunna en mångfald rörelser utföras.
Värre än bristen på redskap är frånvaron
af en ; del yttre betingelser, för att
gymnastiken skall gagna, såsom frisk luft,
tillräcklig föda o. d. Gymnastik i en osund
lokal äfvensom gymnastik med »skrikande
mage» är till .större skada än gagn. Den
bästa gymnastikplatsen är ute i fria luften,
och då så ske kan, bör gymnastiken
utföras ute. En bom kunde ju lätt uppsättas
ute för ringa kostnad.
I en folkskola kunna alla eleverna
sammanhållas i en gymnastikafdelning. Man
behöfver ej frukta att utföra samma
rörelser med barn af olika utvecklingsgrader,
ty de mera utvecklade utföra rörelserna
mera fullkomligt, hvarigenom ock
rörelsernas verkan blifver kraftigare, och de
mindre utvecklade så, att, verkan blir
svagare. För barn under manbarhetsåldern
passa ock samma rörelser för båda könen.
För flickor öfver 12 ä 14 år böra starkare
haf- och språngrörelser undvikas.
. Kvinnokönet är ej mindre i behof af
gymnastik än det manliga - snarare
tvärtom, då kvinnan i regeln för ett mera
stillasittande lif.
Minimitiden för gymnastiken i folkskolan
bör vara 3/4 timme om dagen.
Gymnastiken bör, ej som läroämne ställas
bredvid öfriga ämnen utan såsom en motvikt.
Den bokliga undervisningen är en sida af
uppfostran, den kroppsliga utbildningen
genom gymnastik en annan.
Lekens betydelse är - om den än måste
sättas efter gymnastikens - mycket stor,
något som erkännes af alla gymnaster.
För att verka eggande och lifvande kan
och bör man stundom anordna täflingar.
Men en täflan, där t. ex. af 100 barn 4
utses att täfla, är en absurditet. De 96
kunna ej hafva nytta af att blott se på,
och de 4 blifva vanligen Öfveransträngda.
Täflingar böra anordnas så, att alla
kunna vara med, hvilket kan ske genom
att sätta enhet mot enhet, t. ex. skola mot
skola eller klass mot klass. Och vid
täf-lingars bedömande äfvensom vid betygs
sättande i allmänhet bör afseende fästas
ej blott vid det vunna resultatet utan ock
vid fliten och intresset.
it Dyrbarare gymnastikdräkter böra
undvikas. Genom för stora pretentioner i detta
som i andra afseenden skämmer man bort
saken. Gymnastik kan utföras lika bra i
träskor (?) som med gymnastikskor och i
gymnastikdräkter. Man har blott att se
till, att kläderna på intet ställe af kroppen
äro hårdt åtsittande. Genom strumpeband
o. d. kunna farliga åderbråck lätt uppstå
vid starka rörelser.
t Öfveransträngning och ensidighet böra
sorgfälligt undvikas. Då ett muskelparti
utvecklas på den öfriga kroppens
bekostnad, stores harmonien och skadas det hela.
Atleter och akrobater dö i allmänhet en
för tidig död till följd af tuberkelsjukdomar,
hjärtfel o. d.
*
Föredraget bar i sin helhet vittne om,
att kapten Norlander är en varm vän ej
blott af gymnastiken och
gymnastikundervisningen utan ock af folkskolan och dess
lärarekår. I gymnastiken ser han ett
medel att höja hela vårt folks andliga och
kroppsliga hälsa och därmed äfven dess
lycka och välstånd. &
Den, som ännu icke verkställt
prenumeration på Suensk Läraretidning
för 1895, bör ofördröj ligen oända sig
till närmaste postanstalt.
FÖR DAGEN.
Huru ordna föreningsarbetet?
Den bekymmersammaste fråga, som i
år förelåg centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareföréning till
afgörande, var den, huru centralstyrelsens
eget arbete under det ingångna året samt
för framtiden skulle på lämpligt sätt
kunna ordnas.
Anledningen till frågans framkomst är
på sätt och vis glädjande. Den ligger
nämligen i föreningens starka utveckling
så i yttre som inre hänseende, hvilken
utveckling medfört och kommer att
medföra en allt jämt växande tillökning i
centralstyrelsens arbete.
År 1881 bestod föreningen af 1,556
medlemmar, fördelade i 66 kretsar. Nu
uppgår medlemmarnas antal till omkring
4,700 och kretsarnas till öfver 170. År
1881 omfattade centralstyrelsens
års-meddelande (katalogen inberäknad)
sammanlagdt 41 sidor. För 1894 har
årsskriften (utgörande 4 häften, hvaraf ett
ännu ej fullt färdigtryckt) svällt ut till
sammanlagdt 475 sidor. År 1881 kunde
centralstyrelsens årsberättelse samt
redogörelsen för föreningsärendena och deras
behandling rymmas på 8 sidor. Senaste
år kräfdes för samma ändarnål 60 sidor.
På samma sätt i flera andra afseenden.
Om allt detta vore ingenting annat än
godt att säga, om de arbetskrafter, som
centralstyrelsen för ärendenas skötande
äger till sitt förfogande, räckte till härför.
För lärareföreningar med stora
ekonomiska resurser, exempelvis Englands
allmänna lärareförening, hafva de häraf
följande svårigheterna varit jämförelsevis
lätta att öfvervinna. Dessa föreningar
hafva (i likhet med mera verksamma
organisationer äfven i vårt land, särskildt
nykterhetsföreningarna) kunnat skaffa sig
förtroendemän, hvilka varit i tillfälle att
uteslutande eller så godt som uteslutande
ägna sig åt föreningsarbetet.
En dylik utväg har icke stått Sveriges
allmänna folkskollärareförening till buds,
och den kan af lätt insedda skäl icke
på långliga tider ens sättas i fråga. De
personer, som fått förtroendet att
inväljas i centralstyrelsen, måste sköta sitt
arbete där vid sidan af sina egentliga
sysselsättningar, och för dem alla har
uppdraget därför varit förenadt med
personlig uppoffring.
I främsta rummet har så naturligtvis
varit förhållandet med den
förtroendeman, på hvilken det hufvudsakliga arbetet
helt naturligt fallit, nämligen sekreteraren,
Så snart centralstyrelse valet för 1894
var afslutadt och det därigenom blifvit
bestämdt, hvilka personer som skulle
utse sekreterare för 1895, meddelade
ock den hittillsvarande sekreteraren, hr
Fridtjuv Berg, att han icke vore i
tillfälle att mottaga återval. De växande
göromålen hade under de senare åren så
uppslukat hans tid och krafter och för
honom inneburit så stora personliga och
ekonomiska uppoffringar, att det nu vore
honom alldeles omöjligt att med dem
fortfara. För den händelse svårigheter skulle
möta för centralstyrelsen att bland sina
öfriga nuvarande medlemmar finna
någon, som för mer än ett år kunde
Öfvertaga sekreteraregöro målen, vore han villig
att med första undanbedja sig återval,
på det att inväljandet af någon ny
medlem, som för befattningen kunde vara
lämplig, måtte blifva i möjligaste mån
underlättadt.
Under de långvariga öfverläggningar,
som af hr Bergs afsägelse föranleddes,
visade det sig, att för närvarande ingen
af centralstyrelsens öfriga medlemmar
hade tid och tillfälle att öfvertaga
sekre-teraregöromålen ens för ett år. Flera
olika förslag till en lösning af den svåra
frågan framställdes men befunnos af ett
eller annat skäl oantagliga. Något måste
emellertid göras, och slutligen enades
man därför örn att från
sekreterarebefattningen afskilja alla göromål, som icke
på grund af sin natur nödvändigt måste
dit hänföras.
Sekreteraren skulle fortfarande hafva
att redigera och utgifva föreningens
årsskrift, att emottaga och vårda alla till
centralstyrelsen ingående handlingar, att
i verkställande utskottet föredraga
inkomna ärenden samt att om dessa
korrespondera med de i landsorten
bosatta styrelsemedlernmarne.
Däremot skulle all korrespondens
angående kretsars bildande,
medlemsförteckningarna, försändelserna af blanketter,
stadgar o. d. för tillfället uppdragas åt
kassaförvaltaren. För protokolisföringeri
skulle särskildt biträde anlitas, och
ärendenas beredning för årssammanträdet och
årsskriften skulle fördelas mellan
Centralstyrelsens samtliga medlemmar. För
möjliggörande af denna senare
fordelning skulle hemställas till kretsarna, att
de hädanefter måtte insända ett särskildt
protokollsutdrag för hvart och ett af de
till allmän behandling utsända
öfverlägg-ningsämnena. Handhavandet af
föreningens bokförlag, distributionen af
småskrifterna och därmed sammanhängande
saker uppdrogs åt en särskild ledamot
af centralstyrelsen, hr J. J. Dalström.
Kassaförvaltaren, som samtidigt med
sekreteraren undanbedt sjg återval, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 03:53:46 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1895/0019.html
