Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (681.) 16 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
29
Gåfvor af skolbarnen
notificeras icke i denna tidning, hvarom
vi ånyo anse oss böra upplysa.
Mot dogmatiserandet
uppträdde pedagogie professor Rein i
sina föreläsningar härstädes. Han
citerade därvid följande märkliga yttrande
af en af vårt århundrades störste
teologer, professor Richard Rothe i
Heidelberg :
Människorna måtte af naturen vara i
besittning af mycken religiositet, eftersom den
dogmatiska undervisningen ännu ej förmått att
utrota den.
I Tyskland har man, tillade professor
Rein,, en djupare uppfattning af
religionen än den, som kan erhållas genom
dogmer.
Den årliga lärotidens längd.
En och annan inspektör lär, enligt
hvad det uppgifves, fordra, att läsningen
ovillkorligen skall pågå minst 34V2 x 6
dagar = 207 dagar om året i skolor, där
undervisning meddelas äfven om
lörda-| garna, och minst -34?Va x 5 - 172 å 173
dagar, där lördagen är fri. Med
anledning häraf må påpekas, att under de 8
kalendermånader eller 341/? veckor, som
folkskolans lärotid skall omfatta, väl så
godt som alltid inträffa åtskilliga extra
helgdagar (Maria bebådelsedag,
Annandag påsk, Annandag pingst o. s. v.),
hvadan åtminstone endast undantagsvis
förenämda dagantal kan uppnås. Gifvet
är nämligen, att helgdagarna ej skola
läsas igen. Huruvida äfven andra
lof-dagar skola läsas igen beror på, huru
det för distriktet gällande reglementet är
affattadt. Om t. ex. reglementet
bestämmer, att vårterminen pågår 15 januari
-15 juni och höstterminen 8 september
-8 december, behöfver någon extra
läsning utanför dessa tider ej äga rum,
därest nämligen icke lof meddelats på
grund af lärarens förhinder, hvilket lof
i regeln bör ersättas.
Sjunde nordiska skolmötet. Danska
bestyreisen, som ursprungligen bestod af
13 medlemmar, är nu kompletterad, så
att den utgöres af följande 17 personer:
skoledirektörerna Karl Theisen (ordförande)
o-ch N. Bache, skolinspektörerna A. Hoffman
(kassör) och Joakim Larsen,
seminaneföre-ståndarne R. J. Holm och Fr. Thomassen
(sekreterare), folkhögskoleföreståndaren Ludvig
Schröder, skolföreståndaren S. L. Tuxen,
skolföreståndarinnan Katrine Lönborg,
skolinspek-trisen Henriette Petersen, vice inspektrisen
Ottilie Lagoni, förste läraren P. A. Holm,
folkskollärarne Vald. Kyhl och Emil Sauter,
professorerna C. Kryger och Henrik Smith samt
statsrevisor Harald Holm.
Föreläsningskurser för
arbetsklassen. K. m:t har af anslaget för nämda
ändamål för år 1895 tilldelat:
Arbetareinstitutet i Stockholm 2,700 kronor,
Stockholms arbetareförening 1,500, Stockholms
borgareskoia 500, Haninge-Dalarö
föreläsningsförening 200, Uppsala arbetareinstitut 1,000,
Linköpings föreläsningsanstalt för arbetare 600,
Norrköpings arbetareinstitut 1,800, Åtvids
föreläsningsförening 200, Kalmar
föreläsningsförening 600, Malmö föreläsningsförening 2,700,
Lunds arbetareinstitut 500, Helsingborgs
föreläsningsförening 300, Ystads föreläsningsanstalt
500, Svalöfs föreläsningsförening 400,
Halmstads föreläsningsförening 1,000, Göteborgs
arbetareinstitut 2,700, Uddevalla
arbetareföre-läsningsförening 400, Vänersborgs
arbetareinstitut 500, Trollhättans arbetareförening 500,
Örebro föreläsningsförening 800, Gäfle
arbetareinstitut 1,800, Söderhamns arbetareinstitut 1,000,
Skönvik-Östrands aftonskoleförening 600,
Torsåkers aftonskoleförening 400, Gudmundrå
före-läsningsförening 700, Hammar-Nylands
undervisningsförening 600 samt Luleå tekniska
afton-och söndagsskola 500 kr.
Anslaget, som från och med detta år
utgår med 25,000 kr., har denna gång
fördelats på 27 dylika anstalter, däraf 8 å
landsbygden. I fjor tilldelades
statsunderstöd åt 21 anstalter, däraf 7 å
landsbygden. Det är, som synes, hufvudsakligast
i Västernorrlands län, som dylika
föreläsningskurser börjat anordnas å landsbygden.
Statsbidrag1, oaktadt afvikelser
från reglementet. Skolrådet i
Gudmundrå församling anhöll hos länsstyrelsen
i Västernorrlands län att för år 1894
utbekomma statsbidrag till belopp af 1,200
kr. för högre folkskolan i församlingen.
Folkskoleinspektören anmärkte, att vid
inspektion den 19 febr. 1894 några
afvikelser befunnits äga rum från det för
skolan fastställda reglemente, och att vid
inspektion den 4 sistl. december
reglementet funnits vara iakttaget med det
undantag beträffande undervisningstiden, att
slöjdundervisningen var förlagd utom
de 30 timmar, utöfver hvilka
undervisningen i veckan vid skolan enligt
reglementet icke finge utsträckas.
Med erinran att församlingen ingått till
k. m;t med framställning om utsträckning
af undervisningen med omkring 3 timmar
i veckan för undervisning i slöjd utöfver
reglementets 30 timmar, anhöll
länsstyrelsen, att, enär af ett möjligen blifvande
bifall till denna framställning icke följde,
att skolrådet för år 1894, hvarunder
reglementet icke i allo följts, borde komma
i åtnjutande af anslaget i fråga, k. m:t
täcktes meddela beslut, huruvida under
nu nämda förhållanden anslaget till
församlingen finge utbetalas eller icke.
K. m:t har den 20 sistl. december
förklarat ofvan anmärkta omständighet icke
utgöra hinder för utbetalande till
Gudmundrå församling af anslaget för år 1894
till högre folkskolan i samma församling.
Statsbidraget för
slöjdundervisningen. Kyrkhults församling begärde
hos länsstyrelsen i Blekinge län att för
uppehållande af undervisning i slöjd för
gossar under tiden fr. o. m. den l april
1894 till årets slut vid en församlingens
skola utbekomma statsbidrag med 56 kr.
25 öre. Som undervisningen i slöjd vid
omförmälda skola under året ej
meddelades under åtta månader, vägrade
länsstyrelsen utanordna ifrågavarande bidrag.
Under förmälan att anledningen därtill,
att slöjdundervisning icke meddelades under
åtta månader af året, varit den, att
lämplig lokal icke varit för ändamålet
tillgänglig förr än den l april, anhöll skolrådet
hos k. m:t, att det sökta statsbidraget
måtte församlingen tillerkännas.
K. m:t har med afseende å hvad i
ärendet förekommit medgifvit, att bidrag
till ifrågavarande slöjdundervisning må
utgå med så stort belopp, som, efter
beräkning af 75 kr. för en undervisningstid af
åtta månader för år, motsvarar den tid,
hvarunder slöjdundervisningen i skolan
under året pågått, i följd hvaraf
länsstyrelsen äger att utan hinder af sitt förra
beslut taga ärendet under förnyad
handläggning.
Dispens. Fil. kand. Johan Alfred
Eng-blom, som allt sedan vårterminen 1890
tjänstgjort såsom vikarierande adjunkt vid
folkskollärareseminariet i Karlstad, har af
k. m:t förklarats behörig att söka och
erhålla adjunktsbefattningar vid
folkskollärareseminarierna i riket utan hinder däraf,
att han icke genomgått föreskrifven
prof-årskurs.
- På gjord ansökan har k. m:t
medgifvit, att privatläraren Böbert Alexander
Cederqvist - som aflagt mogenhetsexamen
vid allmänna läroverket i Örebro, därefter
åtskilliga terminer studerat vid universitetet
i Uppsala samt under åren 1887-93
varit anställd dels som lärare, dels som
föreståndare vid enskild skola och öfver
sin tjänstgöring erhållit goda vitsord -
må anses behörig att söka och innehafva
ordinarie lärarebefattning vid folkskola och
högre folkskola under villkor, att han vid
folkskolläraresemmariet i Göteborg å tid,
då afgångsexamen därstädes vid
innevarande läsårs slut förrättas, vid anställdt
förhör visar sig äga erforderliga kunskaper
i pedagogik och metodik samt aflägger
praktiskt undervisningsprof, som
godkän-nes0
Föreläsningar i botanik.
Innevarande termin kommer docenten vid
Stockholms högskola d:r Gunnar Andersson att
torsdagarna kl. 8,15 e. m. å Stockholms
arbetareförenings lokal hålla en serie fullt
populära men på samma gång strängt
vetenskapliga föreläsningar öfver »växtens
byggnad och lif». Föreläsaren, som genom
sina vetenskapliga relationer äger möjlighet
att till dessa föreläsningar anskaffa det
bästa åskådningsmaterial, som står att
erhålla här, kommer att i stort sedt
behandla just de delar af botaniken, hvilka
ingå och med hvarje dag mer och mer
komma att ingå i undervisningen i
naturkunnighet, speciellt botanik vid våra skolor.
Under denna termin kommer sålunda att
efter en kort historisk återblick att
genomgås växtcellen såväl i dess enklare
som i dess specialicerade former, vidare
kommer redogörelse att lämnas för hvad
vi känna om de olika lifsyttringarna hos
dessa celler och de väfnader och lefvande
väsenden, som af dem äro uppbyggda.
Sedan sålunda det allmänna grundlaget är
lagdt, är planen att under en följande
termin lämna en framställning af olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
