Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (681.) 16 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÅEAEETIDNING.
31
inspektörs uttalade önskan, utarbetat en
förteckning öfver de vanligaste i häradet
förekommande läroböcker m. m. Denna förteckning
har i dagarna blifvit utsänd till respektiva
skolråd att tjäna till ledning vid inköp af böcker.
Man vill på detta sätt motarbeta allt för täta
och obetänksamma ombyten.
- Blott tre månaders undervisning om året
åtnjuta barnen i Asa församlings folkskola,
Kron. Folkskoleinspektören hade anmärkt detta
missförhållande samt föreslagit, att ena
skolhuset måtte tillbyggas och folkskolan flytta på
två i stället för tre rotar, i hvilket fall hvarje
barn skulle erhålla minst fyra månaders
undervisning årligen. En kommitté tillsattes att
behandla frågan. Den uppgjorde ritning och
kostnadsförslag, som slutade på omkring 1,250
kronor. Ärendet har nyligen förevarit å
kyrkostämman, som sagt nej till de föreslagna
förbättringarna.
- Tjugufem år har förste läraren vid Klara
folkskola härstädes Sv. Aug. Kinnvall innehaft
sin nuvarande befattning. Med anledning däraf
hade skolans lärarepersonal sistlidna måndag
för honom anordnat ett festligt samkväm. Till
detta hade dessutom såsom gäster inbjudits 11
vid skolan anställda lärare och lärarinnor: hr
J., Hamnér, fruarna Sofi Nilsson och
Karolina Gysler samt fröknarna Louise Eklund,
Sofie Ericsson, Lotten Eriksson, Agnes
Hell-sten, Justine Hedlund, Helena Höökenberg,
Hilda Rundblad och Anna Tingberg, hvilka
samtliga under 25 år och därutöfver arbetat
i denna skola. Under den angenämaste
stämning omväxlade tal, musik och sång. Bland
andra uppträdde äfven den kände sångaren
Sven Scholander, hvilken under några år
tjänstgjort såsom teckningslärare vid Klara
folkskola.
- En folkhögskola i Älfsborgs län kommer,
såsom vi förut meddelat, att nästa höst öppnas
å Restad vid foten af Halleberg nära Göta älfs
utlopp ur Vänern. Till glädje för länets
folkhögskolevänner har nämligen läraren vid
Värmlands läns folkhögskola fil. kand. S. Velin
förklarat sig villig att på egen bekostnad och
risk upprätta och underhålla en dylik skola.
Vid det möte, som af länets
folkhögskoleförbund hölls i Vänersborg den 4 d:s, beslöts
enhälligt att till den blifvande folkhögskolan
öfverlämna de! medel, 778 kr., hvilka på enskild
väg för ändamålet insamlats. Vid samma
tillfälle utsågs en organisationskommitté af 15
personer, bland hvilka märkas direktör Otto
Salomon på Nääs, folkskoleinspektören Z.
Chris-tiernsson å Mjöbäck, kontraktsprosten K, L.
Johansson i St. Mellby, kyrkoherden C. T.
Kellgren och döfstumskoleföreståndaren F.
Nordin i Vänersborg.
- Studiekurser inom godtemplarorden ämnar
man i enlighet med storlogens i somras
fattade beslut anordna. Enligt det af särskilda
kommitterade uppgjorda förslaget till
studieplan skola kurserna blifva treåriga och
omfatta två linjer. Den första linjen skall afse
fackinsikter på nykterhetsområdet och meddela
nykterhetssakens teori ur fysiologisk,
ekonomisk och moralisk synpunkt, nykterhetssakens
historia, godtemplarordens konstitution och
principer. Den andra linjen skall innehålla
mera allmänbildande ämnen, såsom
hälsovårdslära, kommunal- och statskunskap,
modersmålets behandling i tal och skrift, kännedom
om fäderneslandets bästa litteratur, svensk och
allmän historia samt jord- och folkbeskrifning.
Engelska språket blir valfritt ämne å denna
linje. De, som genomgått fullständig årskurs,
äga att undergå pröfning och däröfver erhålla
intyg. Studierna skola bedrifvas i studiecirklar
under direkt ledning men äfven efter
anvisningar genom brefväxling med
studieföreståndaren och genom själfstudium. Förslaget skall
underkastas kritik i logerna, hvarefter definitivt
beslut skall fattas af nästa storlogemöte.
Prenumeration på Suensk
Läraretidning mottages fortfarande. Anmäl
Eder på närmaste postanstalt!
Professor Reins besök i Stockholm.
Pedagogie professorn i Jena W. Rein
(hvars porträtt och biografi meddelades i
denna tidnings sista nummer för förra året)
anlände till Stockholm den 3 dennes.
Redan följande dag började han sin
före-läsningsserie; Denna utgjordes af sex
föreläsningar. Ahörareantalet steg ofta öfver
men säkerligen aldrig under siffran 150.
Folkskolan var vid föreläsningarna
representerad genom ett 20-tal lärare och
lärarinnor, däraf ett par lärare från
landsorten.
#
För att visa sin tacksamhet för
professor Rein samt bereda åhörarne tillfälle till
personlig bekantskap med den älskvärde
föreläsaren samlades man till gemensam
fest å Hushållsskolan, Jakobsbergsgatan 15,
sistlidna onsdags afton.
I denna fest deltogo bland andra
kansliråden Gustrin och Kastman samt
representanter för hufvudstadens allmänna och
privata läroverk, folkskolan och den
pedagogiska pressen.
Efter supén togs ordet af kanslirådet
Gustrin.
Tal:n tackade professor Rein för att han
kommit hit samt för de höga och värmande
tankar han meddelat. Det var honom särskildt
kärt att i föreläsaren finna en medlärjunge
till hans egen store mästare Ziller, och ban
önskade, att sedan professor Rein som
föreläsare brutit väg, flera i samma anda måtte
komma hit, helst dock professor Rein själf.
Det behöfdes en sådan välkänd pedagog som
professor R. för att här hos oss gifva den
pedagogiska vetenskapen högre kurs.
Därefter erhölls ordet af
skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström (»Uffe»),
som på sitt vanliga, på en gång djupt
allvarliga och fint skämtsamma sätt yttrade:
Herr professor! Man har velat, att också en
kvinna skulle frambära till Er ett tack, ty som
Ni väl märkt, har det bland Edra åhörare
funnits många lärarinnor, och de hafva varit fullt
ut lika intresserade som herrarne; dessutom
har man kanske velat, att Ni skulle få ett
djupt intryck af, huru förskräckligt
emanciperade de svenska damerna äro! Detta hedrande
uppdrag har jag mottagit endast med fruktan
och bäfvan - icke för Er, hr professor, ty Ni
har ju alltid med det vänligaste tålamod
fördragit vår dåliga tyska, men för de många här
närvarande språklärarne, för hvilkas kritik man
högst ogärna utsätter sig. Dock vill jag icke
häraf låta afhålla mig från att i lärarinnornas
namn tacka Er för allt, hvad Ni under dessa
dagar gifvit oss.
Jag minns, att när jag var barn, hade jag
den föreställningen att Luther var svensk, och
jag förmodar, att tyska barn ofta ha svårt att
icke tänka sig vår Gustaf Adolf som en tysk.
Nu vill jag visserligen icke gå så långt som
ratt jämföra Er med dessa båda män, dock i
ett fall liknar Ni dem - däri, att Ni alls icke
har förefallit oss som en främling. Ja, ibland
ha vi rent af tyckt, att Ni talat svenska.
Ni har själf så vackert sagt, att kärleken till
barnen är ett föreningsband mellan alla olika
nationer, och denna kärlek hafva vi ju sett
stråla ur Edra ögon. Äfven de tankar Ni
framställt, hafva icke förefallit oss främmande, ty
liknande idéer röra sig också hos oss, om de
än icke här framträdt i så bestämdt utpräglad
form eller sammanbundits till ett så fast
system som i Edert hemland. Det
undervisningsideal, som Ni med så mycken talang och
värma framhållit, är också vårt; också vi sträfva
efter en äkta mänsklig bildning, som mer går
på djupet än på bredden, också vi söka att
häfda sammanhanget mellan nationens lif och
skolan samt mellan de olika
undervisningsämnena inbördes; också vi vilja sätta intresset
som undervisningens högsta mål.
Det kall, åt hvilket vi ägnat oss, har
visserligen ett stort och högt mål, men - Ni vet
det väl, hr professor! -det hvardagliga arbetet
är fullt af mödor och försakelser, och ofta
skördar man endast otack, där man kanske med
rätta hade kunnat vänta någon tacksamhet.
Ofta är det också svårt att hålla modet uppe
och icke svikta i sin tro. Därför tacka vi Er,
att Ni genom Edra föreläsningar icke blott
riktat vårt vetande utan värmt vår hänförelse
och stärkt vår tro. Tack vare Er, kunna vi
nu efter dessa innehållsrika feriedagar
upplifvade och vederkvickta återgå till vårt arbete.
På dessa bägge tal svarade professor
Rein.
Han hade icke i hela sitt lif mötts af två sådana
öfverraskningar som nu. Ett tal från
representanten för ett kultusministerium och ett annat -.
och ett älskvärdt sådant - från en dam! Han
var glad öfver att hafva blifvit hitkallad och
hoppades, att hans resa skulle hafva till följd
mera förståelse mellan de svenska och tyska
uppfostrarne. Om han inte precis ville på sig
själf tillämpa orden: ingen profet i sitt
fädernesland, kände han sig efter det mottagande
han rönt i Sverige mer säker i sin
verksamhet, än han någonsin gjort. Detta vore mer
än ersättning för resans besvärligheter.
D:r Lagerstedt talade för hedersgästens
fru, som tillåtit sin man att midt i
vintern företaga en så lång resa till den
isiga Norden.
Professor Rein anhöll som svar härå
att å sin hustrus vägnar få inbjuda alla
närvarande till Jena och utbad sig de
närvarandes namnteckning för att dymedelst
för henne presentera sina svenska vänner.
Kanslirådet Gustrin tackade till sist
rektor Schwartz och d:r Lagerstedt för det
de hitkallat professor Rein och för alla
deras bemödanden att få dessa föreläsningar
till stånd.
Omedelbart efter den sista föreläsningen
erhöll professor Rein ett nytt erkännande
från åhörarnes sida, i det pastor primarius
Fr. Fehr tolkade de närvarandes känslor.
i
j Han tackade föreläsaren för att denne ur
sitt rika vetande gifvit så många värdefulla
! skatter, och det med en den personliga
upp-i fattningens värma, med en lefvande
åskådlig-I het och vältalighet, som vi svenskar på detta
område icke varit vana att möta. Visserligen
hade han icke i alla punkter lyckats öfvertyga
oss, men hvad som icke var mindre värdefullt,
han hade inkastat i åhörarnes sinnen ett
kraftigt tankeferment, uppryckt oss ur vår slöa
likgiltighet och innerligen värmt oss. Han hade
hos oss i högsta grad lyckats väcka, hvad som
vore pedagogikens högsta mål, nämligen
intresse. För allt detla tackade tal:n föreläsaren
och i synnerhet därför, att han i dessa
föreläsningar så kraftigt och varmt hållit idealismens
fana högt. I åhörarnes tacksamma afsked låge
för visso äfven ett gladt: välkommen åter!
Då professor Rein samma afton anträdde
sin hemresa, följdes han till stationen af
många åhörare, som ännu en gång ville
se , den värderade föreläsaren. Rektor
Schwartz utbragte i afskedets stund ett
hoch för professor Rein och ett:
välkommen åter!
__ _ Den, som ännu icke verkställt
prenumeration på Suensk Läraretidning
för 1895, bör ofördröjligen uända sig
till närmaste postanstalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
