Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (682.) 23 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
41
tankar, än en mera begränsad och
detaljerad framställning skulle ha gjort.
Säkert är, att åhörarnes intresse ej
slappades utan snarare ökades timme efter
timme, allt efter som tankeinnehållet blef
rikare.
Då jag talar om väckande tankar,
menar jag ej, att de i allmänhet voro nya
för svenska pedagoger, ehuru äfven
sådana förekommo, så väl exempelvis
uppfattningen af teckningsundervisningen, den
»utvecklande-framställande» metoden för
den historiska undervisningen m. m.
Tankarna voro i allmänhet väckande på
ett annat vis. Man har ryckts upp ur
dagens slit till sysselsättning med ideella
mål. Dessa mål, som under släpet hota
att träda i bakgrunden, hafva åter
blifvit fullt aktuella. Och det verkar
lifvande, ger säkerhet och tillförsikt, när
man ser, att de tankar, för hvilka man
här i vår lilla afkrok af världen arbetar,
tillhöra de befruktande tankarna hos en
stor nation i Europas hjärta samt där
värma till handling och egga till
hänförelse män, som gå i spetsen för den
andliga utvecklingen. Såsom sådana
punkter i framställningen, som vi
särskildt borde lägga på hjärtat, skulle jag
vilja framhålla följande fem:
1. Uppfostrans mål är danandet af en
sedlig personlighet och undervisningen
måste såsom en del af uppfostran medverka
till detta mål, ordnas med detta mål för
ögonen. Hur ofta får man ej hos oss
höra, att skolan endast har att meddela
insikter, att den etiska uppfostran ej
tillhör dess uppgifter. Det är ej många år,
sedan detta till och med offentligt
förkunnades i en af landets pedagogiska
tidskrifter af en svensk lärare.
2. De behjärtansvärda ord, talaren i
sin näst sista föreläsning yttrade om
folkskolan såsom en för alla stånd gemensam
bottenskola.
3. Den från religiös ståndpunkt uttalade
förkastelsedomen öfver katekesläsningen och
den dogmatiska undervisningen öfver
hufvud taget,
4. De klassiska språkens ställning och
betydelse. Särskildt torde det böra väcka
till eftertanke, att i Preussen
realgymna-sierna, som motsvara vår starkt
frekventerade klassiska B-linie, skola indragas. Men
framför allt torde man ha att öfverväga, om
verkligen hos oss samma skäl finnas som
i Tyskland för de klassiska språkens
bibehållande såsom skolämnen.
5. Önskvärdheten af att en pedagogisk
lärostol upprättas i Stockholm.
Kommer det att visa sig, att,
professor Reins föreläsningar påskyndat den
lyckliga lösningen af någon eller några
af dessa frågor, då är för visso vår
tacksamhetsskuld till honom och de män,
som bjudit honom hit, mycket stor. Men
vi äro ju ett trögt folk, vi behöfva många
kraftiga impulser, innan vi ryckas upp
ur vår makliga rö. Vi torde därför ha
skäl att med d:r Fehr tillropa professor
Rein: välkommen åter l
Otto Hoppe.
Skolstatistik.
Sveriges undervisningsanstalter år 1894,
Ur den vid riksdagens öppnande
afgifna »berättelsen om hvad i rikets
styrelse sedan sista riksdags sammanträde
sig tilldragit» återgifva vi som vanligt
åtskilliga officiella sifferuppgifter
angående vårt lands undervisningsanstalter.
Till jämförelse bifoga vi här och där
motsvarande siffror för närmast
föregående år.
Allmänna läroverken och pedagogierna.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde
antalet lärjungar vid början af 1894 års
hösttermin 14,860 (ökning under året 252).
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som
meddela undervisning utöfver folkskolans
ståndpunkt, uppgick höstterminen 1894 till
199 (ökning 17).
Under år 1894 hafva 651 lärjungar,
däraf 34 kvinnor, aflagt godkänd
mogenhetsexamen vid allmänna läroverk och
privata läroanstalter med dimissionsrätt
(minskning 85).
Seminarierna.
Elevernas antal utgjorde höstterminen
1894 vid rikets sju folkskollärareseminarier
616 och fem folkskollärarinneseminarier
483 eller tillsammans 1,099 (ökning 98).
Afgångsexamen undergingo sistlidna års
vårtermin 106 manliga och 104 kvinnliga,
eller tillsammans 210 elever (ökning 8).
Småskollärarinneexamen aflades samma
termin vid folkskollärarinneseminarierna af
84 elever, som genomgått första och andra
årens lärokurser (minskning 12).
Vid seminariet i Mattisudden i
Jockmocks församling för lappska
småskollä-rares och -lärarinnors bildande voro
höstterminen 1894 intagna 23 elever, 8
manliga och 15 kvinnliga. Vid seminariet i
Haparanda för finska småskollärares och
-lärarinnors bildande voro samma termin
l intagna 28 elever, 8 manliga och 20
kvinnliga.
Vid 14 af landsting underhållna
småskollärare- och -lärarinneseminarier hafva
under år 1894 tillsammans 367 elever
undergått den genom k. kungörelsen den
5 juni 1885 föreskrifna afgångspröfning
(ökning 81).
Enahanda pröfning har med särskildt
tillstånd blifvit anställd vid af enskilda
inrättade småskollärareseminarier med
tillsammans 191 elever (ökning 17).
Undervisning i slöjd har under sistlidna
år begynt vid folkskoliärareseminarierna i
Uppsala, Växjö och Göteborg och är
därmed införd vid samtliga folkskollärare- och
folkskollärarinneseminarierna.
Enligt meddeladt uppdrag har
byråchefen för den inom ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande
folkundervisningen under år 1894
inspekterat folkskoliärareseminarierna i Lund,
Växjö, Uppsala och Göteborg samt
folkskollärarinneseminarierna i Kalmar och
Falun.
Folk- och småskolorna.
Enligt de - jämlikt föreskriften i
folkskolestadgan den 20 januari 1882 § 67,
sådan den lyder i k. kungörelsen den 5
augusti 1892, samt k. cirkulären den 24
november 1882 och den 6 oktober 1893
- af folkskoleinspektörerna och
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
insända uppgifter angående
folkundervisningen funnos år 1893 i rikets 2,380
skoldistrikt följande antal folkunder visning s
-anstalter:
Fasta: Flyttande: Summa:
Högre folkskolor......... 12 - 12
Folkskolor.................. 3,879 742 4,621
Mindre folkskolor ...... 789 562 1,351
Småskolor.................. 3,241 1,664 4,905
Summä~7)921 2^68~1Ö^89T
De fasta skolornas antal har ökats med
138, medan de flyttande minskats med
48, hvadan tillökningen af skolor i det
hela utgör 90 (föregående år 97).
Vid skolorna voro anställda följande
antal lärare och lärarinnor:
[-Lära-Lärare:-]
{+Lära-
Lärare:+} rinnor: Summa:
Vid högre folkskolorna 13 - 13
» folkskolorna ......... 4,538 1,874 6,412
» mindre folkskolorna 24A 1,109 1,353
» småskolorna ......... 362 5,308 5,670
S~umma 5,157 8,291 13,448
Härtill komma 373 lärare (hvaraf 9 vid
de högre folkskolorna) och 472 lärarinnor
(hvaraf 2 vid de högre) eller tillsammans
845, som undervisat endast i
öfningsäm-nen eller handaslöjder.
Antalet lärare i Jäsämnena har under
året ökats med endast 37, under det
lärarinnekåren vunnit en förstärkning på icke
mindre än 201. Lärarekrafternas antal
har alltså i det hela ökats med 238 (året
förut 220).
Antalet barn af 7 - 14 års ålder
utgjorde vid 1893 års slut 785,967, hvaraf
399,027 gossar och 386,940 flickor. Bland
dessa hade
under året undervisats på något af
nedan angifna sätt ............. _ ....... 726,774
under året ej åtnjutit sådan under-
visning ....... . ............................... 50,863
hvarjämte uppgifter saknas om ......... 8,330
Summa 785,967
(Antalet barn, om hvilka uppgifter
saknas, har dess bättre nedgått med icke
mindre än 835.)
Bland de vid årets slut befintliga
barnen af 7 - 14 års ålder undervisades
under året i sina egna distrikts
fasta folkskolor .................. 339,627
flyttande folkskolor ........... 60,841
fasta mindre folkskolor.. ...... .. 30,987
flyttande mindre folkskolor ... 28,387
fasta småskolor .................. 119,856
flyttande småskolor ............ 68,705
folkskolor, mindre folkskolor
och småskolor utorn sina
egna distrikt ................ .. 16,367 664,770
högre folkskolor ....... _ ........ . ............. 233
allmänna läroverk och fackskolor ...... 12,077
skolor för abnorma barn .................. 810
enskilda skolor .............................. 16,875
hemmen ....................... ................ 32,009
Summa 726,774
Bland de vid årets slut befintliga barn
af 7-14 års ålder, hvilka under året ej
åtnjutit undervisning på något af ofvan
angifna sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
