Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (682.) 23 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r
SVENSK LÄRARETIDNING,
och den med sina händer arbetande
mannen söka undanrödja klasskillnad och
klassfördomar för att i deras ställe sätta ett
sant och fullt broderskap. Huru dessa
idéer på fredlig väg i vårt nuvarande
samhälle skola realiseras visar dels Edv.
Laurent i en artikel om föreningens uppgift och
sträfvanden, dels Fritiof Fröblom i en
historik öfver föreningens utveckling. För
öfrigt innehåller arbetet en hel del goda
uppsatser af såväl studenter som arbetare.
Särskildt må nämnas en afhandling om
»Studenter och arbetare i språklig
belysning» af professor Adolf Noreen, »Några
tankar rörande ålderdomsförsäkringsfrågan»
af tennarbetaren F. Schreuder, »Billiga
järnvägsresor» af Emil Svensén samt
»Hvarifrån kommer den onda åtskillnaden mellan
människa och människa?» af det för Svensk
Läraretidnings läsare väl kända märket O.
E. L. Många idéer och nyttiga lärdomar
i fråga om vår tids föreningslif kan man
hämta ur föreliggande arbete.
Franska b i/d-glosor med t ex tö f n i n gar. Att
användas vid den praktiska undervisningen.
Af Thor a Goldschmidt. Sthm, Samson &
Vallin (i distr.). Inb. 2 kr. 50 öre. -
Engelska bild-g/osor med textöfningar. Att
användas vid den praktiska undervisningen.
Af Kristine Tkaning. Sthm, Sam son &
Vallin (i distr.). Inb. 2 kr. 50 öre. -
Dessa båda arbeten synas vara af stort
värde vid studiet af nämda språk efter
.imitativa metoden såväl i skolor som vid
enskild undervisning. De äro synnerligen
praktiskt och åskådligt uppställda. Alla
slag af alldagliga föremål äro här afbildade,
och en bifogad ordlista upptager de
motsvarande orden. Eleven vänjes därigenom
från början att under lektionen uteslutande
använda det främmande språket. Lämpar
sig äfven väl till själfstudium.
Dansk och norsk grammatik af J. V.
Lindgren, lektor. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Inb, 2 kr. 50 öre. -
Genom denna lärobok har en brist i
vår litteratur blifvit fylld. De särskilda
uttalslärorna för såväl danskan som
norskan upptaga, som sig bör, större delen af
arbetet och äro grundligt och korrekt
utförda. Ljudbeteckningarna äro tydliga och
lättfattliga, hvarför arbetet bör blifva till
god hjälp vid undervisningen i dessa språk
såväl i läroverkens högsta klasser som ock
för alla dem, hvilka önska lära känna våra
skandinaviska grannspråk.
Konstväfnad i al/m ogest i l af Maria Collin.
Andra, omarbetade upplagan. Lund, Ph.
Lindstedts univ.-bokhandel. Pris 2 kr.-
Ett lärorikt och på sitt område gediget
arbete, mycket tydligt och lättfattligt. Med
ledning häraf bör hvar och en, som är
förtrogen med vanlig väfnad, kunna
tillägna sig konsten att förfärdiga dessa vackra
allmogeväfnader.
Tidskrifter.
V or Ungdom. 6:e häftet. (6 kr. pr årgång.)
- Verdandi 6:e häftet. (3 kr. 75 Öre pr
årgång.) - Tidning för trädgårdsodlare. N:r
1. (Pris pr årgång 2 kr. 50 öre.) -
Skogvaktaren. 4:e häftet. (2 kr. 20 öre pr
årgång.)___________________________________
Vetenskaplig undervisning
i barndomsskolor.
Öfver detta ämne höll folkskolläraren
M. Nelander föredrag vid ett af
Norrköpings folkskollärareförenings
sammanträden under förra året.
Talaren utgick från det gängse bruket
att kalla vissa barndomsskolor lärda skolor
och undervisningen i dern lärd ocH
vetenskaplig. Han frågade, om en sådan
uppfattning vore grundad i de verkliga
sakförhållandena. Denna fråga besvarade han
med nej. Metoden, som användes vid
undervisningen i de s. k. lärda skolorna, vore
icke vetenskaplig, hvarom en hvar genom
att åhöra lektioner i dessa skolor, kunde
öfvertyga sig. Så måste det också vara.
Någon vetenskaplig metod passar ej där.
Detsamma gäller lärostoffet och
läroböckerna. I barndomsskolan, den ena som den
andra, meddelas endast vetenskapens
resultat, ej lärd eller vetenskaplig
undervisning.
Talet om de olika riktningarna i
undervisningen inom barndomsskolan - en
elementär inom folkskolan, en med
läroinnehållet i begreppsmässigt och strängt
sammanhang, med grundliga definitioner och
systematiska indelningar inom den »lärda
skolan» - detta tal, som för ett tiotal år
sedan lät från slika håll höra sig hos oss
efter tyskt mönster, kan därför betecknas
såsom meningslöst.
Endast i ett ämne skulle man kunna
tala om vetenskaplig undervisning redan i
barndomsskolan. Detta ämne vore
matematiken. Redan de första grunderna i
detta ämne äro, där de meddelas
grundligt och i sträng ordning, vetenskapliga.
En god och allsidig undervisning i detta
ämne, hvilken skulle kunna kallas
vetenskaplig, vore det lämpligaste medlet att
begynnelsevis föra barnet in i det abstrakta
och noggranna tänkandets värld.
Pestalozzi, den utmärkte kännaren af barnets
själskrafter och föreställningsvärld,
framhåller upprepade gånger i sina skrifter,
att räkneundervisningen eller matematiken
i allmänhet, särskildt är ägnad, att, där
den rätt bedrifves, tjäna såsom medel till
att reda den stora mängdens tankegång,
gifva klarare begrepp och säkrare
uppfattningsförmåga, samt att denna undervisning
i sådant afseende är af den största
betydelse.
Man skulle möjligen vilja anmärka, att
hufvudvikten ligger ej därpå, att
förståndsverksamheten utbildas, utan på hjärtats
förädling.
Min mening är också - fortsatte
talaren - att människans innersta, den
mänskliga personlighetens rot, ligger i viljelifvet.
Otvifvelaktigt är döt därifrån den religiösa
och sedliga afgörelsen utgår. Men hvilken
den växelverkan är, som förefinnes mellan
människans"vilje-, känslo-och tankelif, och
af hvilken betydelse denna växelverkan är
för hennes karaktärsdaning och för
gestaltningen af hennes religiösa och sedliga lif,
är ingalunda ännu till fullo utforskadt.
Måhända är denna långt betydelsefullare,
än man anar. Med all säkerhet kan
emellertid påstås, att den grad af verklig
klarhet och ordning, som förefinnes inom en
människas tankevärld, har ett ofantligt
inflytande på hela hennes lif. Och i alla
händelser kan det utan fara för något som
helst misslag fasthållas, att under för öfrigt
lika omständigheter - d. v. s. med en
lika renad och stärkt vilja och förädladt
känslolif - den, som därtill äger en väl
ordnad och redig tankevärld, skall vara i
stånd att lefva ett långt fullare, rikare,
bättre, ja sant gudfruktigare lif än den,
hvars tankevärld icke känner några fasta
regler för sin tankeverksamhet och på
grund däraf ej heller alltid för sin
praktiska verksamhet. Den, som lärt sig något
inse, af hvilken betydelse ett strängt och
lagbundet sammanhang inom tankens värld
är, skall bestämdt under för öfrigt lika
omständigheter, ordna sina handlingar och
sitt lif på ett annat och bättre sätt än
den, det ej gjort. Månne icke
erfarenheten till fullo bekräftar detta påstående?
Vi behöfva ju blott uppmärksamt blicka
omkring oss för att på alla mänskliga
lifs-områden, snart sagdt dagligen och
stundligen, finna exempel härpå.
Den meningen, att intelligensutbildning
och öfning icke vore af stor betydelse,
åtminstone för den stora mängden, tydde på
tillbakagång inom pedagogiken. Det rätta
vore, att alla gåfvor och krafter hos
barnet utbildades med de rätta medlen,
använda på det rätta sättet och på den rätta
tiden. Brådmogen förståndsodling vore
förkastlig, men ej mindre förkastligt vore det,
om undervisaren ständigt låge öfver
lärjungen med maningar, tillsägelser och
förmaningar i afsikt att redan hos barnet få
fram ett moget genomreflekteradt viljelif.
Lika fördärfligt vore ett onaturligt
uppjagande af känslo- och fantasilifvet.
Undervisaren och uppfostraren,
mannen af folket har - yttrade talaren
slutligen - att söka sig till den rätta vägen
för barnets utveckling, beträda och följa
den. Detta kraf kan med fog ställas på
honom. Af honom väntar man, att han
utan alla sidoblickar med folkttianne^s
insikter och härpå grundade själfständighet
för den sunda uppfostrans talan samt ej
faller undan för påtryckningar vare sig
från höger eller vänster.
Han bör hafva sin ståndpunkt öfver
partierna, vinnläggande sig att med lugn
säkerhet utveckla och dana hela den unga
människan samt låta henne växa fram ur
barnet. Undervisaren har närmast att väl
tillse, att jordmånen är passande för den
säd, han vill så däri, samt omsorgsfullt
och med trohet utså säden. Att verka
groningen och växten får han öfverlämna
åt mäktigare händer, alldeles såsom
mannen, som omtalas i evangelium.
Folkhögskolan
inför världsbladet Times.
Vid det möte, som sistlidna augusti
hölls i Oxford af »University extension de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
