Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (683.) 30 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
57
brister och ofullständigheter skola till en
början komma att vidlåda
folkskolestatistiken. Men äfven om nämda statistik
under de första ären väsentligen skulle
komma att inskränkas till ett mer eller
mindre fullständigt återgifvande af de i
folkskolestadgan § 67 omnämda
sammandragen, som upprättas af
folkskoleinspektörerna, samt de i § 68 af samma
stadga omtalade domkapitelsutlåtandena
häröfver, synes detta i allt fall vara en
vinst.
I den mån arbetet fortgår och
berättelser år efter år utgifvas för den
närmast förflutna tiden, skola nog så
småningom bristerna kunna afhjälpas, så att
vi inom kort få en folkskolestatistik, som
i möjligaste mån motsvarar tidens
fordringar och som behandlar samtliga de
i primäruppgifterna vidrörda
förhållandena - en del för hvarje år, andra
endast i fem- eller tioårsperioder.
På grund af det nu anförda föranlåtes
jag hemställa,
att riksdagen måtte i skrifvelse hos
k. m:t anhålla om vidtagande af
åtgärder, så att årligen från trycket
utkommer en statistik rörande
folkundervisningen i vårt land; att denna
statistik varder i möjligaste mån
ändamålsenlig och så fullständig, som de
tillgängliga primäruppgifterna medgifva
och omständigheterna i öfrigt
föranleda; samt att den regelbundet
föreligger färdig i tryck senast ett år efter
det primäruppgifterna inkommit till
ecklesiastikdepartementet.
Stockholm den 26 januari 1895.
Emil Hammarlund.
(I förestående motion har hr Fridtjuv
Berg instämt.)
Med ett 4O-tal
nya medlemmar har Stockholms
folkskollärareförening ökats på mindre än
en månad eller från den l januari detta
år. Detta tyder på ökad lifaktighet och
större intresse för kårens gemensamma
angelägenheter.
Undervisning i hushållsgöromål
anser hr A. F. Liljeholm böra allmännare
införas i folkskolan, för hvilket ändamål
han föreslår, att riksdagen måtte bevilja
3,000 kronor att användas till understöd
åt läroanstalter, som utbilda lärarinnor
i nämda ämne med särskildt afseende
fäst vid folkskolans flickor.
Endast l O skolmotioner
voro denna gång väckta vid motionstidens
utgång inom riksdagen. Två af dessa
äro emellertid snarare skattemotioner än
skolmotioner: de afse nämligen
borttagandet af den personliga
folkskoleafgiften. Af de återstående 8 gälla 4 de
allmänna läroverken och 4
folkundervisningen. Förteckning på samtliga
Skolmotionerna finnes längre fram i dagens
nummer.
Samaritkurser vid seminarierna.
Hr J. Andersson i Lysvik föreslår i
en inom andra kammaren väckt motion,
»att riksdagen för sin del ville besluta
införande af s. k. samaritkurser och
hälsovårdslära såsom läroämnen vid
rikets folkskoleseminarier samt för detta
ändamål för år 1896 anvisa erforderliga
medel».
Föreden 15 februari
böra de lärare och lärararinnor, som i
år önska komma i åtnjutande af
Jultomtens resestipendium för pedagogiska
studieresor, anmäla sig hos
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, adress Stockholm N. Se
vidare tillkännagifvandet i n:r 2 af denna
tidning!
Billigare resor.
En medlem af första kammaren, hr
P. M. Söderberg, har behjärtat det inom
lärarekåren ofta uttalade önskemålet, att
det måtte beredas tillfälle för lärare och
lärarinnor att genom resor lära känna
vårt land. Han föreslår nämligen, att
riksdagen måtte besluta, att lärare och
lärarinnor, som undervisa i geografi vid
med statsanslag understödda skolor, må,
vid under ferierna företagna resor i
ändamål att studera landet, å statens
järnvägar åtnjuta nedsättning i afgiften till
hälften af vanliga biljettpriset. Ifall detta
bifalles, skulle den ifrågasatta förmånen
komma så godt som alla lärare vid
folkskolan till godo.
Folkskoleinspektionen. Såsom
förut omtalats hafva biskop N. J. O. H.
Lindström och rektor G. L. Anjou på begäran
entledigats från
folkskoleinspektörsuppdraget. Deras efterträdare äro nu af k. m:t
utsedda.
Till folkskoleinspektör i Ljunits och
Herrestads, Färs samt Ingelstads kontrakt inom
Lunds stift är tills vidare från detta års
början intill utgången af 1898 förordnad
kyrkoherden i Löderups och Hörups
församlingar, prosten, teol. och fil. kand. J.
T. Malm samt till folkskoleinspektör under
samma tid i domprosteriet samt
Norrköpings kontrakt af Linköpings stift
komministern i Vists församling K. V. Larsson.
Den förre erhåller ett årligt arvode af 500
kr., den senare 300 kr.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Enligt hvad det förspörjes,
lär regeringen snart komma att för
riksdagen framlägga en proposition angående
sådan ändring i § 10 af reglementet för
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, att
äfven de lärare, som på grund af lokala
förhållanden i vissa trakter af vårt land
undervisa kortare tid än de lagstadgade 8
månaderna om året, dock må få räkna sin
årliga tjänstgöring som fullt tjänsteår och
ej som nu behöfva göra beräkningen efter
antalet veckor, under hvilka läsning i
skolan pågått. Som bekant väcktes vid fjor-
årets riksdag motioner i detta ämne af
representanter från Dalarne.
Prof kan få anordnas äfven efter
förslagets upprättande. (Prejudikat.)
Å kyrkostämma den 3 sistl, juni med
Enångers församling förrättades val för
återbesättande af förenade folkskollärare-,
klockare- och organistbefattningarna i
församlingen, därvid den i första
förslagsrummet uppförde J. A. Östman från
Ramsjö erhöll röstmajoritet. L. Nordlöw m. fi.
klagade hos domkapitlet i Uppsala, därvid
anförande,
att på grund af föreskriften i gällande
folkskolestadga förslag till folkskollärarebefattning,
där prof förelades sökande, skulle upprättas
först sedan den för profs afläggande bestämda
tid gått till ända, vid hvilket förhållande
kyrkorådets och skolrådets tillvägagående att
samtidigt med förslagets upprättande förelägga de
tre föreslagna läseprof, genom hvilket
förfarande de åtta återstående sökandena blifvit
hindrade att prof aflägga, och kyrkorådet och
skolrådet således icke vid förslagets upprättande
blifvit i tillfälle att anställa jämförelse mellan
alla de sökande på grund af deras vid prof
ådagalagda kunskaper, skicklighet och
lämplighet för platsen, vore olagligt; hvartill kommer,
dels att de för de tre föreslagna ursprungligen
utsatta profdagarna blifvit af skolrådets
ordförande ändrade, dels ock att vid valet, som
till en början blifvit bestämdt att förrättas den
10 juni men sedermera af skolrådets
ordförande blifvit utan kyrkorådets och skolrådets
hörande kungjordt att äga rum redan den 3
i samma månad, begåtts olagligheter, i ty att
bland annat den därvid använda vallängden
icke varit behörigen justerad samt att
ordföranden icke själf åtecknat de aflämnade
röstsedlarna de olika fyrktalen utan låtit en annan
person verkställa denna påteckning; på grund
hvaraf yrkades, att det upprättade förslaget och
det hållna valet måtte varda af domkapitlet
upphäfda.
Genom utslag den 10 sistl. september
förklarade domkapitlet,
att som på grund af stadgandet i § 19 mom.
5 i folkskolestadgan, att skolrådet, där det så
nödigt funne, ägde förelägga sökande till
folkskollärarebefattning läseprof, det icke kunde
åligga skolrådet såsom en skyldighet att, innan
förslag upprättades, förelägga sökande sådant
prof, men det å andra sidan icke kunde vara
skolrådet förment att, på sätt som i förevarande
fall skett, sedan förslaget upprättats, lämna
de föreslagna tillfälle att läseprof aflägga;
ty och som i afseende på sättet och
ordningen för profvens afläggande icke funnes något
stadgadt och det hållna valet blifvit lagligen
kungjordt samt hvad af klagandena i öfrigt
anförts i afseende å förmenta oiagligheter vid
valet blifvit dels nöjaktigt förklaradt och dels
icke i någon mån styrkt; alltså funne
domkapitlet skäligt lämna de anförda besvären utan
afseende.
Besvären fullföljdes hos k. m:t, som
den 31 sistl. december ej funnit skäl att
i domkapitlets utslag göra ändring.
Huruvida det kunde anses lagligt att
efter förslagets upprättande låta de
föreslagna aflägga prof, har hittills varit något
ovisst. Såsom synes af denna tidning
n:r 16 förra året har Lunds domkapitel i
ett liknande fall upphäft ett
folkskollärareval.
Efter afkunnandet af förestående utslag
torde nog den hittills ganska allmänt
förekommande anordningen att blott låta de
å förslaget uppförda pröfva, blifva ännu
mera vanlig. Men månne det då icke vore
skäl att rent af ändra folkskolestadgan till
öfverensstämmelse härmed?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
