Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (684.) 6 februari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
Den nytta, som från uppfostrans och
undervisningens synpunkt åstadkommes
genom sådana Skolresor, är flerfaldig. De
ungas iakttagelseförmåga utvecklas, deras
sinne för naturen och det sköna utbildas.
De läras att reda sig under för dem nya
förhållanden, de få vänja sig vid några
dagars strapatser och att under dessa väl
sköta sin kropp (resorna böra nämligen
så mycket som möjligt blifva
fotvandringar).
Skolresorna bidraga till förökande och
förvärfvande af kunskaper om åtskilliga
föremål och förhållanden, som de resande
möta, t. ex. grufvor, fabriker, fästningar,
fyrinrättningar, fartyg, slussar o. d., hvilka
ofta omtalas vid undervisningen, men om
hvilka merendels ganska oklara
föreställningar råda. En trakts geologiska
egendomligheter, dess växt- och djurvärld, dess
monumentala byggnader och minnesmärken
kunna med fördel studeras under en
skolresa. Under utfärderna blifver samvaron
mellan lärare och lärjungar om möjligt
förtroligare än under det dagliga
skolarbetet, lärarens uppfostrande inverkan kan
här mera göra sig gällande. Den på
erfarenheten grundade kännedomen om
fäderneslandet skall i ganska betydlig grad
bidraga till väckande och höjande af
fosterlandskärleken. Den tid och de penningar,
som till en sådan resa åtgå, må anses
såsom väl använda, helst resan blir ett
uppfriskande nöje, som man efteråt gärna
erinrar sig. Såväl för flickskolornas som
folkskolornas och allmänna läroverkens
äldre lärjungar kunde dylika
sommar-vandringar blifva både nyttiga och
nöjsamma.
Men huru realisera förslaget om dessa
sommarresor? Lärare och lärarinnor
erbjuda sig att leda hvar sin flock af 10 ä
15 lärjungar. Åt obemedlade skaffas
tillgång, så att äfven de få vara med. Man
kunde möjligen utverka nedsatta
biljettpriser på järnvägarna och skaffa billiga
natthärbergen och måltider. Allt dylikt
ordnas i förväg, liksom resplanen
uppgöres i god tid, så att kostnaderna kunna
på förhand beräknas. Förstudier rörande
trakternas topografiska, historiska o. a.
förhållanden göras, på det så stor nytta
som möjligt må kunna dragas af resan,
hvilken lämpligen bör utsträckas till 2 å
5 dagar.
Såsom exempel på en längre skolresa
med utgångspunkt från Lund nämdes:
Lund-Kjäflinge (sockerbruk), Annelöf
(krutbruk), Landskrona (fästning), Hven (ruiner),
Helsingborg (»Kärnan», viadukt), Helsingör,
Kronborg (fästning), Sofiero och Kulla
Gunnarstorp (slott, herregårdar), Höganäs
(stenkolsgrufva), Mölle och Arild (fisklägen,
badorter), Kullen (berg, fyrinrättning),
Ljungbyhed,’ Klippan (pappersbruk),
Skäralid (Söderåsen), Odensjön, Trolleholm
(herregård), Rönneholm (torfströ fabrik),
Ringsjön, Stehag-Lund.
Under diskussionen, i hvilken utom
ordföranden deltogo professorerna F. Wulff]
Seved Ribbing och A. Kock, kapten C.
Norlander, folkskolläraren ’N. Lundahl,
docenten A. Stille, fröken A. Rönström,
fil. d:r C. Ljunggren och botpredikanten
F. Ekdahl, voro alla ense om
förträffligheten af dylika sommarvandringar och
delade inledarens åsikter härutinnan. Man
varnade för att söka hinna med för
mycket vare sig af kunskapsinhämtande eller
långa vägsträckor. Ett förträffligt
komplement till gymnastik och lekar vore dylika
resor, och i såväl moraliskt som
hygieniskt hänseende borde de blifva
välgörande. Den ekonomiska sidan af saken
blefve den svåraste att ordna. I stället
för premier af böcker kunde möjligen
understöd lämnas åt lärjungar till Skolresor.
Äfven kortare utfärder på några timmar
under terminen rekommenderades varmt
af flera talare. Sådana voro lätta att
åstadkomma och kunde blifva ganska
instruktiva. Här kunde alla lärjungar vara
med. Mera än hittills borde man som
åskådningsmateriel vid undervisningen
begagna sig af naturen, af museer,
märkliga byggnader, historiska minnesmärken
o. s. v.
Till sist uttalades den förhoppning, att
äfven genom föräldrars och målsmäns
intresse för denna sak det skulle bli möjligt
att kunna vid Lunds skolor anordna dylika
sommarvandringar.
Dödsfall.
J. Magnusson f. Den 17 januari afled
Norderöns (en ö i Storsjön) äldste invånare,
f. d. klockaren Jonas Magnusson, i en
ålder af 91 år, berättar Järntlandsposten.
Uttrycket »klockarfar skall allting bestyra»
kunde i fullaste bemärkelse tillämpas på
honom. I 30 år tjänstgjorde han som
klockare, i 50 år som vaccinatör,
därjämte var han sockenskrifvare och
stämningsman. Den ende på ön, som på sin
tid kunde skrifva, fick han upprätta
köpehandlingar, inlagor och bref samt var
dessutom smed, slöjdare och en tid lärare för
småbarnen på ön, hvarjämte han fuskade
i läkare-, djurläkare- och tandläkareyrkena
utan att begå några farligare misstag. Han
var äfven den förste; som på Norderön
började hålla sig en tidning. Klockaren
Magnusson förde ett lugnt och fridsamt
lif samt var mycket hjälpsam.
Utlandet.
En nation - en skola. Att tanken på
en för folkets alla lager gemensam bottenskola
hör till de befruktande tankarna hos den stora
tyska nationen, därom har professor Rein
nyligen lämnat oss visshet. Att äfven inom den
engelska nationen samma tanke börjar allmänt
omfattas, därpå gifves ett färskt bevis genom
följande utdrag af ett tal, som nyligen hölls af
ordföranden i den engelska regeringskbmmitté,
hvilken sedan början af sistlidet år arbetar
för afgifvande af förslag till
mellanskoleunder-visningens ordnande. Talaren sade sig grunda
sina uttalanden på de omfattande upplysningar,
kommittén inhämtat.
Det mest sunda och värdefulla i en skola
syntes honom vara, att ungdom af alla
samhällsklasser där komme tillsammans och
gemensamt erhölle undervisning. Så var bruket
i Skottland. I detta lands politiska och
sociala lif funnes - enligt hans mening - icke
något hälsosammare än den samhällsklassernas
blandning, hvilken ägde rum icke blott i
landsbygdens skolor utan äfven till stor
utsträckning i städernas. Hvarje samhällsklass hade
gagn af att dess medlemmar komnie i umgänge
med och kamratförhållande till medlemmar af
en annan klass. En följd af sådant umgänge
under skolåldern blefve mindre missförstånd
och klassfiendskap under senare år. Samhället
själft skulle komma att hvila på en bredare
och säkrare grund, om de, som i framtiden
komme att där intaga olika platser, hade fått
sin skoluppfostran tillsammans, och om samma
tillfälle till utbildning, som den rikes barn nu
åtnjuta, vore att tillgå äfven för de fattigas.
Riksstafningen i Preussen. För omkring
14 år sedan utfärdade undervisningsministern
von Puttkamer en förordning om partiell
staf-nings-reform, som skulle införas i Preussens
skolor och ämbetsverk. Nu medgifves
emellertid allmänt, att fastän så lång tid förflutit
sedan reformens införande, den icke trängt in
bland folket. Det anbefallda stafsättet brukas
ej af litterära personer och ej heller i vanlig
korrespondens. (Endast mycket få inom
handelsvärlden använda det. Indirekt har reformen
medfört en stor villervalla i fråga om stafning.
En tidning försäkrar på det bestämdaste, att
ett sådant kaos i stafsätt, som för närvarande
råder i Preussen, aldrig någonsin har existerat
i något annat land. Med anledning af denna
villervalla hafva preussiska lärare nyligen i en
petition vändt sig till undervisningsministern.
Och det anses mycket sannolikt, att åtgärder
tämligen snart komma att af regeringen
vidtagas mot den öfverklagade villervallan,
Folkskole-läkare. Folkskolestyrelsen i
Bradford (England) har för skolornas räkning
anställt särskild läkare, en medicine doktor
Kerr. Han skall hafva tillsyn öfver det, som
rör skolbarnens hälsa, samt gifva lärarne råd
och anvisningar härom. Nyligen har han för
lärarepersonalen hållit föredrag om
»Skolbarnens syn» och gifvit anvisningar till
förekommande af närsynthet. Lärarekårens
förtroendemän hafva i en särskild resolution uttalat
lärarnes stora tillfredsställelse med läkarens
åtgärder till skolans och barnens bästa.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med a f sändaren s namn och
adress, lämnas utan afseende.)
69. A. Å. Ja. Kyrkostämmoförordningen
bestämmer ju följande: »För öfrigt äger en hvar,
som det åstundar, att af protokollet taga
afskrift och att utan lösen få afskriftens
riktighet af ordföranden bestyrkt.»
70. J. O. B. K. rn:t måste afgifva ett svar
på den vid 1893 års riksdag beslutade
skrifvelsen angående höjning af pensionerna från
änke och pupillkassan. Innan detta svar
lämnats, är ej skäl att genom enskild motion bringa
saken ånyo på tal.
71. Ociss. i) Minst 10. 2) Minst 2x15.
72. D-m. 1) Nej. 2) Ja.
73. Tioårig prenumerant. Nej.
74. V. Blanketter härför finnas ej, utan
skrifver en hvar sin ansökan på sätt honom synes
lämpligast.
75. L....r. Bifallet.
76. Max... Förordningen är i detta fall
otydlig, och något prejudikat i ämnet har ännu
icke gifvits.
77. A. S-g. 1) Antagligen ej. 2) Många
sådana prejudikat finnas, t. ex. af den 5 nov.
1874, samt den 27 januari 1893 (sistnämda
utslag är återgifvet i denna tidning n:r 8 år 1893).
78. Aron. 1) Den, som erhållit högsta
röstetalet, är naturligtvis vald och får tillträda
platsen, därest jalet icke i laga ordning
öfver-klagas. 2) Öfverklagas valet och det styrkes,
att den valde samtidigt sökt två ordinarie
platser, blir valet alldeles säkert upphäfdt.
Domkapitlet förordnar då, att den valde skall
anses obehörig, nytt förslag skall upprättas och
nytt val anställas mellan de tre å det nya
förslaget uppförde. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
