Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8. (686.) 20 februari 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
93
skoldistrikten skulle lämna något litet
bidrag äfven till slöjdlärarelönen, så tror jag
detta skulle innebära tillräcklig garanti mot
missbruk. Ty man kunde då vara
förvissad om, att, ifall man satte församlingens
bidrag t. ex. till 25 kr., då staten
bidrager med 75 kronor, icke en enda
församling skulle anordna undervisning i slöjd
för t. ex. endast 4 gossar, emedan nämda
utgift skulle synas församlingen allt för
stor.
Då således, såsom jag tillåtit mig
påpeka, de här ifrågasatta bestämmelserna
äro ganska otydliga, och då de helt visst
äro ägnade att vid tillämpningen skada
slöjdundervisningen, äfvensom att väcka
missnöje såväl hos församlingarna som
lärarne, så skulle jag för min del anse det
vara lämpligast, att man nu icke
brådskade med detta förslags antagande utan
toge sig en funderare under ytterligare ett
år. Under det året finge naturligtvis de
nuvarande bestämmelserna fortfarande gälla,
och ehuru de tarfva ändring, kan jag icke
se någon fara häri. Värre vore det, om
man nu skulle antaga bestämmelser, som
skulle visa sig högst menliga för
slöjdundervisningen.
Inför ett enhälligt statsutskotts-utlåtande
skall jag emellertid icke göra något
yrkande, men jag har ansett mig böra
framhålla dessa af mig befarade olägenheter,
på det att, då om ett eller annat år
härefter från landsbygden komma motioner
örn ändringar i dessa bestämmelser, det
då icke skall sägas, att man alldeles
förbisett dessa olägenheter vid
bestämmelsernas antagande.
(I detta yttrande instämde hrr Fridtjuv
Berg, E. Svensson från Karlskrona, M.
Alsterlund, J. Nordin i Hammerdal, G. E.
Johansson i Berga, L. P. Mallmin och J.
E. Nordin i Sättna.)
*
Under den fortsatta diskussionen
försvarades den k. propositionen af hr
O. Jonsson i Hof: »örn verkligen
svårighet möter att bringa upp elevantalet
till 10, kan man ju fylla ut klassen
genom att taga gossar i något yngre ålder
än ur de två klasser, som eljest bruka
deltaga i denna undervisning». »Man
bör utan några betänkligheter kunna
antaga förslaget såsom en bestämd och
gifven förbättring af nu gällande
bestämmelser.» »Det må vara framtiden
förbehållet, att, om man finner, att någon
förändring i den ena eller andra
riktningen bör vidtagas, man då gör de
ändringar, som kunna finnas behöfliga.»
För den k. propositionen talade vidare
lektor G. Elowson, hr Lasse Jönsson
(»det skulle bli en betydlig uppryckning,
om man lade slöjdundervisningen i
händerna på folk, som veta, att det skall
gå undan, och hade större
handtverks-skicklighet än pedagogerna») och hr Aug.
Peterson i Hasselstad.
Rent afslag yrkades däremot af hrr
E. Hammarlund (»vi böra till nästa år
afvakta ett nytt förslag, som bättre än
det föreliggande tillgodoser både statens
och den pedagogiska slöjdundervisningens
intressen»), J. A. Johansson i
Strömsberg (»genom antagande af utskottets
förslag skulle man strypa eller förkväfva
en hel del slöjdskolor på landet») samt
A. Olsson i Mårdäng.
Med den knappa majoriteten af 94
röster mot 89 godkändes utskottets
hemställan. Minoriteten röstade för rent
afslag. Det hade sålunda blott behöfts
att tre personer ändrat mening, för att
resultatet skulle blifvit ett annat.
Den k. propositionen är alltså nu lag,
och det gäller att ordna sig därefter.
Såsom af förestående framgår se vi oss
emellertid icke i stånd att på ett
tillfredsställande sätt visa, huru slöjden bör
ordnas i mindre lyckligt lottade skolor
eller i smärre skoldistrikt, för att
statsbidrag skall fortfarande utgå.
Majoritetens talare kunde ej heller anvisa någon
utväg.
Det vore önskligt, om någon, som har
erfarenhet på detta område, ville yttra
sig i ämnet, och angifva något sätt att
lösa frågan. Våra spalter stå med nöje
öppna härför.
Om det skulle visa sig, att de under
debatten uttalade farhågorna äro lätta
att öfvervinna, skulle ingen högre än vi
däröfver känna tillfredsställelse.
Lärarebrist
synes råda på ett och annat ställe i vårt
land. I slutet på 1880-talet rådde
däremot öfverflöd på lärarekrafter. Att
särskildt detta år tillgången på lediga
lärarekrafter skulle i hög grad anlitas var
att motse på grund af den nya
förordningen angående statsbidrag till vikarie
för sjuk lärare.
En ovanligt stor tillökning i
medlemsantalet
kan Sveriges allmänna
folkskollärareförening uppvisa för det gångna året.
Föreningen hade nämligen vid 1894 års slut
icke mindre än 4J57 medlemmar,
utvisade en tillökning under året af 432.
Denna tillökning är den största, som
förekommit allt sedan är 1882. God
utsikt finnes alltså, att föreningen under
sitt femtonde verksamhetsår skall uppnå
medlemssiffran 5,000.
79 sökande
hafva inom den fastställda
ansökningstiden anmält sig till erhållande af
reseunderstöd från det till
centralstyrelsens för Sveriges allmänna
folkskollärareförening förfogande ställda anslaget
från tidningen »Jultomten» å 1,200
kronor. Förra året utgjorde ansökningarnas
antal 36.
Sökandena utgöras denna gång af l
folkskoleinspektör, 65 folkskollärare (af
hvilka 4 förste lärare och l
seminarie-öfningslärare),4 folkskollärarinnor., 3
småskollärare och 6 småskollärarinnor.
32 af sökandena hafva begärt anslag
för resor inom landet, 13 för resor i
Sverige och andra skandinaviska länder,
17 för resor i Norge eller Danmark eller
i båda dessa land samt 17 för resor i
andra europeiska land. Summan af de
sökta resebidragen utgör mer än 17,000
kronor.
Handlingarna äro för närvarande
under cirkulation bland centralstyrelsens
ledamöter.
Hälsolära
såsom undervisningsämne i våra skolor
har länge varit ifrågasatt och tilldragit
sig allt större uppmärksamhet. I
åtskilliga gynnsammare ställda folkskolor äro
ju ock i undervisningsplanen för den
högsta klassen antydningar gjorda i den
riktningen, att i samband med
undervisningen om människokroppens byggnad
skall äfven meddelas något om dess vård.
En dylik undervisning är ingalunda
någon lätt uppgift och försvåras dessutom
däraf, att de undervisande själfva mera
sällan varit i tillfälle inhämta en
grundlig kunskap i ämnet. Det är därför med
tillfredsställelse vi nu kunna meddela,
att ett populärt arbete i hälsolära snart
kommer att föreligga. Det utgöres af
de föreläsningar, som den kände
fysiologen professor R. Tigerstedt på
föranstaltande af styrelsen för pedagogiska
lärokursen härstädes hållit under år 1893.
På samma gång vi rekommendera detta
arbete, hänvisa vi de intresserade till
den utförliga annonsen å sista sidan i
dagens nummer.
Fullt hus
är det nu å Halls uppfostringsanstalt för
vanartade gossar. Fattigvårdsstyrelsen
i Eskilstuna hade anhållit, att en
vanartig gosse måtte på stadens bekostnad
få intagas å anstalten. Koloniens
styrelse förklarade emellertid, att gossen
i fråga icke kunde mottagas, förrän någon
ledighet uppstode och han uppnått den
för inträde bestämda minimiåldern af
10 år. Fattigvårdsstyrelsen anhöll då,
att k. m:t måtte tillåta, det gossen,
oaktadt sin ungdom, finge utöfver det
bestämda maximiantalet af 175 elever tills
vidare intagas å Hall som extra elev,
men k. m:t har icke funnit skäl att
bifalla denna ansökan.
Det kan under sådana förhållanden
komma att inträffa, hvad redan vid ett
par föregående tillfällen ägt rum, att
vanartade gossar af vederbörande
domstolar dömas att intagas å allmän
uppfostringsanstalt men i brist på
utrymme å sådan få tills vidare gå lösa, till
ohjälplig skada icke allenast för sig
själfva utan ock för andra, hvilka under
tiden af dem blifva förda in på brottets
väg. Här föreligger en angelägenhet,
hvilken såväl statsmakterna som andra
vederbörande myndigheter hade skäl att
ägna en grundligare uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0097.html
