Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (690.) 20 mars 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄKARETIDNING.
143
Nyare undervisningsmateriel.
2. Samling* af fysikaliska apparater.
Den grundsatsen, att man vid
undervisningen om naturföreteelserna bör utgå
från experiment och iakttagelse, har så
småningom trängt sig igenom äfven på
folkskolans område. Den har funnit
uttryck uti de läroböcker, hvilka numera
användas i folkskolan, och gifvit
undervisningen en annan prägel. Till följd
häraf har behofvet af för sådan
undervisning lämpad materiel gjort sig allt mera
gällande.
För att tillmötesgå detta behof har också
ecklesiastikdepartementet under en följd af
år tillhandahållit folkskolorna en samling
af fysikaliska apparater. Materiel af detta
slag ställer sig dock alltid jämförelsevis
dyr. För att den skulle kunna vinna
någon spridning hafva därför de skolor,
hvilka anskaffat densamma, endast behöft
vidkännas en del af kostnaden; den
återstående delen har bestridts med
statsmedel.
De apparater, hvilka först höllos
folkskolorna tillhanda, infördes till större delen
från Tyskland. Det visade sig dock snart,
att de i flera afseenden lämnade mycket
öfrigt att önska. Genom leverantörens,
Svanström & k:i, försorg har därför hela
samlingen småningom omarbetats i syfte
att med bibehållande af nödig prisbillighet
göra apparaterna så solida och instruktiva
som möjligt. Med fullt skäl torde ock
kunna sägas, att samlingen i sitt
nuvarande skick tillfredsställer äfven högt ställda
anspråk i berörda hänseende.
För att ytterligare underlätta
anskaffandet har samlingen fördelats i fyra serier,
hvilka få köpas hvar för sig. Serien a)
är afsedd för läran om ljud, ljus och
värme, serien b) för läran om fasta
kroppars jämvikt och rörelse, serien c) för
läran om flytande och gasformiga kroppars
jämvikt och rörelse, serien d) för läran
om magnetism och elektricitet.
Klart är emellertid, att de olika
förhållanden, under hvilka de särskilda skolorna,
arbeta, skola medföra en rätt stor olikhet
i behofvet af och förmågan att anskaffa
föreliggande undervisningsmateriel. Sålunda
finnes det ett stort antal skolor, i hvilka
endast meddelas en s. k, inledningskurs i
läran om naturföreteelserna (»valda
företeelser»). Dessa skolor hafva tydligen ej
bruk för hela den omnämda samlingen.
Men då inledningskursen berör flera olika
områden inom läran om naturföreteelserna,
behöfvas för densamma apparater, hvilka
ingå i samtliga förutvarande fyra serier.
För sådana skolor har därför anordnats
en femte serie e), omfattande
apparater för inledningskursen / nät ur/är an.
Denna serie innehåller ett urval af
sådana i de fyra föregående serierna
befintliga apparater, hvilka "tjäna att
åskådliggöra de företeelser, som vanligen
behandlas i den s. k. inledningskursen. Den
omfattar följande apparater: sänklod, våg
med tillhörande viktsats, kula med ring
(utvisande fasta kroppars utvidgning vid
uppvärmning), apparat att visa värmets
ledning, termometer, ångmaskinsmodell,
stämgaffel, två slags elektriska pendlar,
tvänne glasstänger, tvänne lackstänger,
elektrofor samt plan spegel (äfven
användbar som vinkelspegel) med tafla. De
skolor, hvilka äro berättigade till bidrag af
statsmedel, erhålla denna serie till ett pris
af 30 kronor.
Andra skolor däremot äro mera lyckligt
lottade. De hafva längre undervisningstid
och kunna därför tränga djupare in i
ämnet; de äga ock större tillgångar och äro
på grund däraf i tillfälle att anskaffa
rikligare materiel. Med hänsyn till dessa
skolor har det visat sig önskvärdt, att den
ursprungliga samlingen fullständigades och
utvidgades. Sedan förlidet år har därför
å den af ecklesiastikdepartementet utgifna
förteckningen öfver undervisningsmateriel
upptagits en ytterligare serie f),
innehållande
kompletteringar till föregående serier.
De apparater, hvilka hittills upptagits i
denna serie äro: monokord, mikroskop,
magdeburger-klot, induktionsapparat,
elektrisk motor, glödlampa och galvaniskt
element.
Monokordet utgöres af tvänne
metallstänger, parallellt spända på en med skala
försedd resonanslåda. Apparaten tjänar
att utvisa, hvilket inflytande en strängs
spänning och längd utöfvar på den ton,
som strängen frambringar. Den gifver ock
ledning för beräkning af de olika tonernas
svängningstal.
Mikroskopet är försedt med tvänne
objektiv, pincett, ett par preparat (loppa och
tvärsnitt af vedstam) samt tvänne
preparatglas. För det svagare objektivet är
yt-förstoringen omkring 36, för det starkare
omkring 225.
Magdeburger-klotet är en bi-apparat till
den i serien c) befintliga luftpumpen och
afser att tydligt påvisa luftens tryck.
Induktionsapparater, är en s. k.
Ruhm-korffs gnistinduktor. I förbindelse med
ett galvaniskt element frambringar den en
ganska , kraftig induktionsström, medelst
hvilken starka fysiologiska verkningar kunna
åstadkommas. Anskaffar man till
apparaten s. k. Geisslerska rör, kunna äfven
synnerligen vackra ljus verkningar
framkallas.
Elektricitetens användning såsom
drifkraft åskådliggöres medelst den elektriska
motorn. Denna utgöres af tvänne
hufvuddelar: en elektromagnet med sitt ankare
(kraftmaskinen) och en liten modell till
ånghammare (arbetsmaskinen). Apparaten
är så afpassad, att den i serien d)
ingående elektromagneten kan användas till
densamma. Leder man strömmen från ett
galvaniskt element till elektromagneten,
sättes dess ankare i kretsrörelse, och denna
rörelse öfverföres medelst remskifva,
svänghjul och vef till hammaren, så att denna
rör sig upp och ner.
För att få den lilla lampan i glödning
erfordras tvänne sådana galvaniska
element som det, hvilket förut finnes i sam-
lingen, hvarför ett ytterligare sådant
upptagits i serien.
Denna kompletteringsserie kommer att
efter hand fortsättas.
Riksdagen.
En förbättrad folkskolestatistik.
Andra kammarens första tillfälliga
utskott har nu afgifvit utlåtande öfver hr
E. Hammarlunds motion om åtgärders
vidtagande för erhållande af en
förbättrad folkskolestatistik. Efter en
redogörelse för motionen (se denna tidning n:r
5!) yttrar utskottet:
Utskottet delar motionärens uppfattning
angående den stora betydelsen af en god
folkskolestatistik samt angående vikten
däraf, att denna regelbundet framföres så nära
intill den innevarande tiden som möjligt.
Utskottet måste därför äfven beteckna det
nuvarande tillståndet hos oss, sådant som
motionären framhållit det, såsom ett
missförhållande, hvilket kräfver snar rättelse,
för hvars vinnande utskottet anser
riksdagen böra påkalla k. m:ts
uppmärksamhet och åtgärder.
Beträffande sättet att afhjälpa det
påpekade missförhållandet tror utskottet, i
likhet med motionären, på grund af
riksdagens uttalande 1893, att det knappast är
att förvänta, att riksdagen skulle finnas
benägen att genom ökadt anslag för
ändamålet förstärka arbetskrafterna inom
ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning,
hvilket icke heller synes vara af nöden
påkalladt, så länge arbetet där inskränkes
till de nu anvisade områdena, d. v. s.
allmänna läroverken och folkskolorna.
Med hänsyn därtill att det är af
synnerlig vikt, att man så fort som möjligt sättes
i tillfälle att, med tillhjälp af statistiskt
material, genom jämförelse mellan
förhållandena vid en nära liggande tidpunkt samt
vid andra, mer eller mindre aflägsna
tidpunkter, få en säker uppfattning af
folkskolornas utvecklingsgång under en längre
eller kortare följd af år samt af de
därunder vunna resultaten, anser utskottet, att
den af motionären anvisade utvägen att
ofördröjligen utarbeta och offentliggöra
berättelsen för det senaste året, hvarför
primäruppgifter föreligga, förtjänar synnerligt
afseende. Till utskottets kännedom har
äfven kommit, att man inom
ecklesiastikdepartementet på senaste tiden blifvit
betänkt på att beträda denna väg, så att
det statistiska arbetet där under de
närmaste åren komme att vid hvarje tid afse
utarbetandet och offentliggörandet dels af
berättelsen för det närmast liggande året,
dels ock af de ännu icke fullbordade
berättelserna för de föregående åren, till
dess den sålunda uppkomna luckan
blifvit fylld.
Utskottet vågar visserligen icke göra sig
några synnerligen stora förhoppningar
beträffande tidpunkten, då folkskolestatistiken på
detta sätt skulle blifva fullständigt framförd
till den innevarande tiden, allra helst i
betraktande af den missräkning, som den af
departementschefen vid 1893 års riksdag fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
