- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
156

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (691.) 27 mars 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

SVENSK LÄRARETIDNING,

N:r 13

»Mindre dogmatisk - mera
etisk.»

Den af föreningen »Svenska folkskolans
vänners» förvaltningsutskott till allmän
diskussion utsända frågan:

Hvilka syften kunna förena sig om yrkandet
på mindre dogmatisk och mera etisk
kristendomsundervisning ?

förekom förliden lördag till fortsatt
behandling inom Stockholms lokalförening
af »Svenska folkskolans vänner». Denna
gång inleddes diskussionen af
folkskolläraren P. E. Persson.

Då man - yttrade talaren - skall bedöma
människors syften, är man i hög grad utsatt
för faran att begå misstag. Vill man
undersöka syftet med ett framställde yrkande, bör
man taga reda på, hvilken betydelse
frambtäl-laren lagt i detsamma. Tillägger man det
efter egen uppfattning en annan betydelse och
därefter bedömer framställarens syften, då är
man inne på villovägar.

Anledningen till frågans framställande har,
enligt frågeställarens egen utsago, varit den
af 1888 ars allmänna folkskolläraremöte
antagna resolutionen rörande
kristendomsundervisningen. Hvilken betydelse lade man då i
uttrycken dogmatisk och etisk? Biskop
Mar-tensen bestämmer dogmatiken såsom den
vetenskapliga framställningen och
grundläggningen af de kristliga troslärorna i deras inre
sammanhang. Enligt den vid 1888 års möte
förda diskussionen menade man med
dogmatisk icke själfva trosinnehållet utan den
teologiskt vetenskapliga formuleringen däraf.
Beträffande religiös och etisk - dessa begrepp
kunna nämligen här icke åtskiljas och
åtskildes icke heller då - syntes man därmed mena
framställningen af Kristus själf; man borde
genom användningen af bibeln själf göra
religionsundervisningen lefvande och lifgifvande.
Utgår man från denna betydelse af de
omtvistade orden, så kan man icke mena, att
yrkandet innebär: låt barnen veta mindre om
hvad Gud gjort men mera om hvad han
fordrar; utan: lägg ej hufvudvikten på
formuleringen utan på saken i Under sådant
förhållande kan en rätt kristen vara med om
yrkandet: mindre dogmatisk, mera religiös och etisk.
Och man behöfver icke i den antagna
resolutionen finna ett bekännelse- eller
kristendoms-fientligt syfte. Man bör därjämte erinra sig,
att vid antagandet af nämda resolution voro
icke mindre än omkring 1,500 personer
närvarande, däribland många präster och andra
teologiskt bildade, de öfriga lärare och
lärarinnor.

Förr ansågs tillägnelsen af strängt
formulerade lärosatser såsom hufvudsak. Ännu är
nog ej faran häraf förbi. Mången menar, att
tillägnandet af lärosatser och dessas
förstånds-mässiga utredning genom ofta torra
katekisa-tioner icke blott förslösar en dyrbar tid utan
rent ’af motverkar det mål, till hvilket man
syftar. Dessa kunna sålunda instämma i
yrkandet.

Olika uppfattningar om lärosatser, på hvilka
ingens lif och salighet bero, leda lätt till strider,
som ofta bli mer personliga än sakliga, och
därvid bibelordet får tjäna som medel att
förfäkta egna förutfattade meningar och nedslå
motståndarens. De, som ej vilja vara med om
en dylik söndring, kunna i den kristliga
kärlekens namn vara med om samma yrkande.

Enligt pedagogiken bör undervisningen
lämpas efter barnens mottagningsförmåga och
utveckling. För de bibliska berättelserna ligger
barnets sinne öppet. Genom dem ingjutas hos
barnen delar af trosläran. För den stränga
formuleringen är tillägnelseförmågan icke lika
stor. Mycket passar endast för den mognare
åldern. Det kan därför ej vara likgiltigt när
och i hvilken ordning de strängare
formulerade lärosatserna föreläggas. Sålunda måste
man äfven från pedagogisk synpunkt kunna
framställa yrkandet: mindre dogmatisk, mera
religiös och etisk.

Diskussionen blef denna gång^särdeles
liflig och långvarig.

Rektor Fr. Lundgren förklarade genast, att
ingenting hvarken i frågan eller i hans vid
förra mötet hållna inledningsanförande
motiverade nuvarande inledares tal om 1888 års
mötesresolution. Här vore blott fråga om
principer. Under diskussionens gång erinrade sam*
me talare om det latinska ordspråket: Den,
som talar och lär distinkt, han talar och lär
väl. För den åsikten, att lärosatserna ej skola
bestämdt formuleras, ville tal:n betacka sig.
Kyrkan bör bestämma, hvad hennes barn skola
lära. En hel och full kristendomskunskap bör
gifva hela trosläran och för densamma bör
gälla kyrkans formulering.

Hr P. E. Persson framhöll, att ban aldrig
uttalat satsen: bort med all dogmatik; han
blott ville, att på densamma ej skulle läggas
största vikten.

Folkskollärarne H. Danielsson och Axel
Blomqvist talade i samma syfte som aftonens
inledare. Vi böra se till, huru vi fullgöra vårt
kall, om vi ej gifva de unga plantorna sådan
näring, som de ej förmå tillgodogöra sig, och
om vi ej förelägga för mycket till utanläsning.
Af den senare talaren framhölls med skärpa,
att då de omtvistade orden hade en mera
strängt vetenskaplig: betydelse och en allmänt
använd populär sådan, måste man vid frågans
utredning taga hänsyn till den betydelse, i
hvilken orden allmänneligen begagnades. Gjorde
man det, skulle man finna, att den framställda
fordran på mindre dogmatisk, mera religiös
och etisk hade sitt berättigande.

Rektor Lundgren uttryckte sin förundran
däröfver, att i denna församling funnes
personer, som ej hölle på det bestämda, det
distinkta, utan som indroge i diskussionen det,
som mera hörde till känslolifvet.

Folkskolläraren L. S. Zandell samto
lärarinnorna Kristina Svensk och Olivia Åberg
talade om det onda, som rör sig i tiden, och om
den anryckande antikrist. Man borde hafva
sin ställning klar och ej gifva handräckning
åt dem, som vilja hafva bort dogmerna,
hvilket vore detsamma som att afskaffa Guds ord,
alldenstund dogmerna innehållas däruti. De,
som i själfva verket ville hafva kristendomen
ur vägen, kunde mycket väl till en början
vara med qm en minskning af dogmerna.

Till sist förklarade rektor Lundgren, att det
var ovärdigt af ett läraremöte, en stor
lärareförsamling att antaga en resolution af så
sväfvande innehåll och som sedan kunde
användas som bevismaterial, då man ville hafva
bort dogmatiken eller en verklig
kristendomsundervisning.

Under diskussionen framställdes intet
förslag till uttalande, och ingen yrkade
bifall till det vid föregående sammanträde
af rektor L. framställda, i n:r 10 af denna
tidning återgifna resolutionsförslaget.
Beslutet inskränkte sig ock därtill, att frågan
nu skulle anses slutbehandlad.

Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Färnebo, Vrml.: Den vid förra mötet tillsatta
kommittén med uppgift att utreda frågan om
ett ungdomsbibliotek hade nu inkommit med
förslag till stadgar för ett dylikt bibliotek m. m.
Enligt detta förslag skulle ungdomsbiblioteket,
fördeladt i serier, cirkulera mellan
församlingens skolor. En af lärarne skulle som
bibliotekarie verkställa inköp af .böcker enligt
skolrådets förslag. Kommitterade hemställde, att
skolrådet måtte hos kyrkostämman anhålla om
beviljande af 700 kr. till planens realiserande.
- Lärarepersonalen erhöll rätt att utan
igen-läsningsskyldighet erhålla 4 dagars lof årligen
till besök i andra skolor. Eldning och
städning i skolorna skall hädanefter verkställas
genom skolrådets försorg (förut har detta skett
genom barnen). __________________

Litteratur.

Handledning i djurskydds/ära för hemmet
och skolan af Axel Blomqvist,
sekreterare i Svenska allmänna
djurskyddsföreningen. Stockholm, G. E. Fritzes k.
hofbokhandel. Pris 75 öre.

Djurskyddsfrågan har under senare åren
tilldragit sig berättigad uppmärksamsamhet
icke allenast såsom en allmän humanitär
fråga utan särskildt såsom en
barnauppfostran ganska nära berörande
angelägenhet. K. m:t har ock velat särskildt
framhålla denna sida af saken, dä genom
cirkulär af den A november 1892
skolföreståndares och lärares uppmärksamhet
riktats på angelägenheten däraf, att
ungdomen erhåller en rätt insikt om människans
förhållande till djurvärlden, på det
ungdomens medkänsla för djuren må väckas
och all onödig grymhet mot dem undvikas.
Det tillhör sålunda det unga släktets
uppfostrare att ställa sin undervisning om den
lefvande naturen och särskildt om
djurvärlden så, att barmhärtighetskänslan
väckes till lif. En utvecklad medkänsla för
de lefvande varelserna utgör också alltid
ett kännetecken på mildhet i karaktären
och kan icke förfela att taga sig uttryck i
förhållandet till medmänniskor.

Sedan uti föreliggande arbete lämnats
en öfversikt af djurskyddsfrågans betydelse
från olika synpunkter, behandlas de
särskilda arterna af husdjur i afseende på deras
egenskaper, jård och skötsel samt slakt.
Det närmare 140 sidor stora arbetet
afslutas med några anvisningar om
behandlingen af sådana djur, som äro föremål
för jakt och fiske samt om transport af
djur. Utarbetandet af det hela har skett
dels med ledning af tillgänglig litteratur i
ämnet och dels efter råd och anvisningar
af såväl vetenskapsmän som erfarna
djurägare och djurvänner. Professor John
Vennerholm vid veterinärinstitutet
härstädes har i ett förord rekommenderat
arbetet till dem, som hafva sig ledningen af
det uppväxande släktet anförtrodd. Han
anser, att det bör »vinna beaktande af
alla dem, som fatta och erkänna vikten
däraf, att den yngre generationen icke
växer upp med falska föreställningar om
särskildt husdjurens kraf och betydelse i
varelsekedjan». Jämte det vi instämma
häri, må det tilläggas, att boken genom
sin åskådliga framställning äfven är
lämplig såsom läsning för det unga släktet
och borde sålunda icke saknas i något
hem, där barn uppfostras.

Genom ecklesiastikdepartementets försorg
kommer ett exemplar af arbetet att
tillställas hvarje lärare och lärarinna i vårt
lands folk- och småskolor och har det för
sådant ändamål måst utgifvas i en ganska
stor upplaga. Till bestridande af en del
af kostnaderna hafva ekonomiska bidrag
lämnats dels af »Lars Hiertas Minne» och
dels af Svenska allmänna kvinnoföreningen
till djurens skydd. Boken kostar 75 öre,
men då 6 exemplar på en gång rekvireras,
erhålles den till ett pris af 50 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free