Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (691.) 27 mars 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:* 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
187:
Nytt i bokhandeln.
Öfningsbok i modersmålet af Gust. O.
Börjesson. Första kursen. Sthm, A. V. Carlsons
bokförlagsaktiebolag. 25 öre.
Karta of mr norra stjärnhimmeln, utarbetad
af N. V. E. Nordenmark. Med förklarande text.
Sthm, Albert Bonniers förlag. 2 kr.
En rysk lärarinnas lefnadsöden. Berättelse
ur ryska nutidslifvet af Ernst Skrill. Sthm,
A. V. Carlsons bokförlagsaktiebolag, l kr. 75
öre.
Predikan, hållen i Lutzen den 9 december
1894 vid det 300-åriga’Gustaf Adolfs-jubileet
af hof- och dompredikanten Faber. Sthm,
Nordin & Josephson. 50 öre.
Den bibliska profetian i ljuset af Jehovahs
testamente till ett ohörsamt Israel. Korta
anvisningar med hänsyn till tidsföljden af K. L.
Sthm, A. V. Carlsons bokförfagsaktiebolag.
75 öre.
Dödsfall.
A. P. Bengtsson f- I Göteborg afled
den 18 d:s pensionerade folkskolläraren
Anders Petter Bengtsson i en ålder af 69
år. B. var utexaminerad från Skara 1849
och hade i öfver 30 år tjänstgjort som
klockare, organist och folkskollärare i
Sand-hult, Älfsb., tills han 1882 tog afsked
med pension. Han var måhända den
förste lärare i vårt land, som i folkskolan
undervisade i bokföring och affärsskrifvelser
ty han började därmed redan i början af
1850-talet och under stort motstånd från
prästerskapets sida. Jämte sin läraretjänst
utöfvade han i sin krafts dagar en
betydande affärsverksamhet, som skaffade
honom en burgen ställning. Sina sista år
tillbragte B. i Göteborg, där han
vårhus-ägare. Han sörjes närmast af två barn.
Som enskild person var B. välvillig och
hjälpsam samt en stor vän till den yngre
läraregenerationen. Många äro också de
lärare, som sedan sin seminarietid i
Göteborg med tacksamhet erinra sig A. P.
Bengtssons gästfria hem. Frid öfver hans
minne! ’
M. Magnusson f- Den 13 d:s afled
i sitt hem klockaren, f. d. folkskolläraren
Magnus Magnusson i Bro, Vrml., i den
höga åldern af öfver 80 år. Från
läraresysslan afgick han med pension 1875,
men klockarebefattningen innehade han
ända till sin död. M. var begåfvad med
en ovanligt stark hälsa, som han fick
behålla ända till sista dagen af sin lefnad.
V. C. Roth f- Folkskollärarinnan i
Karlstad Vahlborg Charlotta Eoth afled den
21 d:s efter en kortare tids sjukdom. Hon
var född 1837 i Grums församling.
Föräldrarna flyttade under hennes barndom
in till Karlstad, hvarest dottern erhöll en
vårdad uppfostran. År 1874 antogs hon
till lärarinna vid landstingets
småskollärarinneseminarium, där hon tjänstgjorde,
till dess hon efter erhållen dispens 1879 blef
lärarinna vid Karlstads folkskolor. I det
uppväxande släktets uppfostran och
förädling utförde fröken Roth tyst och stilla
sin lifsgärning. Af skolbarn, kamrater och
förmän var hon värderad och afhållen.
Länge skall hon också hos dessa lefva i
tacksam hågkomst. Hvile hon i frid!
Fria ord.
Förvaltningsbidrag till sjukkassor.
Med anledning af en notis i n:r 11 af Sv.
Ltg af innehåll, att blott två
sjukhjälpsföre-ningar inom lärarekåren voro 1893
vederbörligen inregistrerade i och för åtnjutande af
förvaltningsbidrag af statsmedel, får
undertecknad härmed tillkännagifva, att
Sjukhjålpsföre-ningen för Lunds stifts lärare och lärarinnor
redan den 30 mars 1893 inregistrerades för
nämda ändamål. Detta på det att ingen af
Lunds stifts lärarekår må af nämda notis draga
den slutsatsen, att styrelsen för Lunds stifts
sjukhjälpsförening gjort sig skyldig till någon
försummelse i berörda afseende. Se för öfrigt
en notis i n:r 49 af Sv. Ltg 1893!
Lund den 18 mars 1895.
/. Fransen.
Notisen i fråga grundade sig på en till
riksdagens ledamöter utdelad, i
civildepartementet utarbetad redogörelse för
»Registrerade sjukkassors verksamhet år 1893».
I denna redogörelse, som omfattar
sammanlagdt 344 sjukkassor, saknas
ofvannämda förening. Anledningen härtill hafva
vi ej lyckats uppspåra.
Red. anm.
Utlandet.
Ytterligare en engelsk
folkskollärare hedersdoktor. Under förlidet
år meddelade denna tidning, att
presidenten i Englands allmänna lärareförening,
folkskolläraren E. Gray, blifvit högtidligen
promoverad till hedersdoktor - genom
hvilken handling ett betydelsefullt
erkännande gafs åt nämda förenings arbete i
folkbildningens tjänst. Ett icke mindre
betydelsefullt erkännande har nu gifvits
samma förening af Skottlands äldsta
universitet, S:t Andrew. Det har nämligen
beslutat, att föreningens numera
pensionerade sekreterare, f. d. folkskolläraren T.
E. Heller, skall på grund af sina
framgångsrika sträfvanden för genomgripande
reformer på skollagstiftningens område
tilldelas värdigheten af juris doktor.
Ingen af rikets undervisningsministrar
kan, skrifver »The Schoolmaster»,
berömma sig af att i så hög grad som H. hafva
främjat upplysningen inom de breda
samhällslagren. Det var han, som började ett
mångårigt, ännu ej fullständigt afslutadt
korståg mot den i engelska skollagen till
för blott några få år sedan förhärskande
principen, att storleken af en skolas
statsbidrag bestämmes på grund af det
resultat, som framlägges och upptaxeras på
examensdagen.
Då han år 1873 lämnade en
fördelaktig lärareanställning »för att helt ägna sin
tid och sin energi åt
föreningsverksamheten», syntes det för vanliga Ögon
hopplöst, att nämda princip skulle af
vederbörande öfvergifvas. För den affärsmässigt
resonnerande engelska allmänheten var det
en naturlig och sund princip. Icke ens
af sina egna yrkeskamrater kunde han
påräkna allmänt understöd. Kretsarna voro
tvehågsna. Den konferens, som begärde
hela hans tid och kraft, kunde ej ena sig
om att höja årsafgiften till ett de
beräknade utgifterna motsvarande belopp.
Enskilda föreningsmedlemmar måste ikläda
sig ansvaret för hans första
sekreterareårslön.
Men han trodde utan att se. Och nu
- nästan hela folket är enigt att förkasta
examenstyranniet. Hans djärfvaste
förhoppningar hafva förverkligats. Höljd af ära
och gråa hår får han nu i lugn och rö
glädja sig öfver allmänhetens och
myndigheternas förändrade uppfattning om
uppfostran.
Naglar oeh nerver. En läkare i Paris,
d:r Bertillon, har ägnat ett särskildt studium
åt barn, som haft den obehagliga vanan att
afbita sina naglar. I en skola fann haf), att
ända till 20 % af barnen hade denna vana,
hvilken han funnit allmännast förvärfvas under
åldern 12-14 år. Hans undersökningar
utvisade, att nagelbitande barn voro i allmänhet
underlägsna de Öfriga barnen både i fråga om
förståndets och sedlighetskänslans utveckling.
I nämda vana ser d:r B. ett tecken på en
nervernas degeneration och förordar därför; att
barn med sådan vana skola erhålla särskild
dietisk och allmänt stärkande behandling.
D:r B:s uppfattning bör tydligen ej för
hastigt biträdas. I allmänhet äro människor allt
för villiga att draga allmänna slutsatser ur få
och enstaka fakta. Men han Öppnar
åtminstone för dem, hvilkas uppgift det är att vaka
öfver barnens väl, ett icke ointressant fält för
iakttagelse.
Obligatorisk folkundervisning i
Ryssland. Från ryska undervisningsministeriet har
tillkännagifvits, att fri och obligatorisk
undervisning skall försöksvis införas uti
guvernementen Charkov, Poltava, Kursk och Voronesj.
Lärare och inspektörer från nämda
guverhe-ment och från Kievs distrikt hafva anmodats
att i Petersburg sammanträda till en konferens
om denna undervisning och därmed i samband
stående frågor.
Sedan flera år tillbaka har ryska
undervisningsministeriet ägnat särskild uppmärksamhet
åt frågan om fri och obligatorisk
folkundervisning. Professor Larkoffski, en af Rysslands
mest framstående skolmän, har på regeringens
uppdrag studerat denna fråga i Frankrike.
Andra från regeringen utsända hafva tagit
kännedom om det svenska folkskoleväsendet. De
berättelser, som med anledning af dessa
uppdrag afgifvits, anses hafva mäktigt medverkat
till förut nämda för Rysslands framtid utan
tvifvel synnerligen betydelsefulla
regeringsåtgärd. Meningen lär vara, att den anbefallda
skolreformen skall börja genomföras under
skolåret 1895-1896.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
173. Bkt, 1) Nej, icke i regeln. Men om
särskilda omständigheter föreligga, kan k. m:t,
medgifva undantag. (Se ett utslag i denna
tidning mr 3!) 2) Skadar ju aldrig att förse
sig med dylikt protokoll, ehuru det ej torde
vara nödvändigt.
174. L-IL Den nya kungörelsen är mycket
otydlig, men meningen i förevarande fall är
väl den, att hvarje slöjdafdelning skall
omfatta minst 15 gossar, som skola undervisas
minst 4i timmar i veckan »under hela den för
folkskolan bestämda årliga lästiden».
175. E-26-E. Nej, icke om tillräckligt
många sökande finnas kvar.
176.o 46 år. 1) Ja. 2) Nej. 3) Beror helt
och hållet på öfverenskommelse. 4) Nej ; dito»
5) Skoldistriktet kan för ett dylikt
medgifvande uppställa hvilka villkor det behagar.
177. Karl. 1) Ja. 2) Ja. Se Folkskolestadgan,
6:e upplagan, sid. 117-118! 3) Ja. 4)
Skolrådet. 5) Nej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
