Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (692.) 3 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r
och skolans vackra lärdomar stodo i allt för
slark kontrast till seder och bruk hos folket,
för att de på de unga skulle hafva en mera
djupgående verkan. Den pedagogiska
uppfattningen var ock den, att endast genom skräck
och fruktan kunde man uppfostra till lydnad
och dygd. Hvarje lördag hölls en allmän räfst,
hvarvid alla under veckan begångna förseelser
vederbörligen afstraffades. En dylik akt
inleddes vanligen med afsjungandet af en
psalmvers. Sådana straff utdelades icke allenast för
hvarjehanda förseelser. Ynglingarne ålades att
i stället för sitt modersmål använda latinet.
Då någon beträddes med försumlighet
härutinnan, dömdes han att erhålla ris hvarje dag
kl. 10 och kl. 5, till dess han kunde bevisa,
att en kamrat gjort sig skyldig till samma
förseelse. Att elt så barbariskt handhafvande af
skolans disciplin skulle medföra antingen
förslappning och liknöjdhet eller lismande
kryperi och ett starkt utveckladt skvallersystem,
kan icke förvåna.
Man måste med afsky vända sig bort från
dessa bilder af ungdomens torterande, som nu
lyckligtvis äro ett minne blott. Men omslaget
har såsom alltid framkallat den motsatta
ytterligheten. I våra dagar har man yrkat på
borttagandet af all kroppslig "aga ur skolan. Alla
erfarna och tänkande pedagoger äro dock ense
därom, att kroppsagans bibehållande såsom
ett yttersta medel för vissa individers skull är
en oundgänglig nödvändighet. Följden af den
motsatta öfverdriften visar sig allt för tydligt
i den allmänt öfverklagade karaktärs- och
sedeslösheten hos det nu uppväxande släktet.
Man må därför hoppas, att de mindre goda
följderna af vare sig den ena eller andra
ytterligheten skola framalstra en uppfattning, som
gifver skolan den auktoritet, hon så väl
behöfver, om hennes uppfostrande verksamhet
skall kunna med verklig framgång bedrifvas.
Det synnerligen intressanta föredraget
mottogs med starkt bifall.
Undervisningen i zoologi ur
djur-Skyddsvänlig* synpunkt var
diskussionsämnet vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde förliden lördag.
Öfverläggningen inleddes af hr Axel
Blomqvist.
Talaren framhöll såsom en hufvudsynpunkt
vid undervisningen om djuren, att därvid borde
företrädesvis meddelas en verklig insikt om
djurens lif och om människans plikter mot
djuren. Lefvande skildringar ur djurens lif
vore både roande och tankeväckande.
Undervisningen borde därför åtminstone icke i främsta
rummet syssla med systematiska kännetecken,
om tänder och klor m. m. d. eller med
indelningar utan i stället med djurens vanor och
behof, med undanrödjande af oriktiga
föreställningar i afseende på deras behandlingssätt och
bibringandet af sådana föreställningar om
djurvärlden, som grunda sig på senare tiders
forskningar i naturalhistoria och jämförande
psykologi. Djurens habituella egenskaper, ej deras
anatomi, borde ställas främst vid
undervisningen. Talet om djurens instinkt kan numera
ej tillmätas samma vikt som förr. Insikten
därom, att djuren i mycket handla enligt
medveten tanke, är en viktig förutsättning för att
vid undervisningen låta djurskyddssaken
komma till sin rätt. På detta sätt alstrades
medkänsla för djuren, hvilken ock gåfve sig uttryck
i medkänsla för likar, helst mot alla svagare
sådana. Ett allmännare inseende af
djurskyddets vikt ur uppfostrans synpunkt hade ock på
senare tider visat sig. Icke mindre än öfver
300 af Stockholms lärare och lärarinnor hade
ingått som medlemmar i allmänna
djurskyddsföreningen.
I den efterföljande både långa och lifliga
diskussionen deltogo jämte inledaren hrr
And. Lindén j Hj. Berg, S. L. Zandell och
E. Nätterqvist samt fröken Maria Rydberg.
Allmänt erkändes vikten af djurskyddets
tillgodoseende vid undervisningen, dock
betonades från flera håll faran af att allt.
för mycket anslå känslolifvet på bekostnadj
af verkliga kunskapers meddelande. Om
djurens själslif hade man nog ännu ganska
liten kunskap, åtminstone om man
undantager de allra högsta arterna. En riktig
uppfattning af djurens byggnad, t. ex. om
beskaffenheten af tänder och klor, vore en
förutsättning, ur hvilken man kunde sluta
sig till djurens lefnadssätt. En verklig
kunskap om djurens organisation vore ett
bättre stöd för en rätt uppfattning om
djuren än de lösa och dunkla föreställningarna
om deras själslif. Skildringar i form af
berättelser ur djurens lif förekomme ju
rätt mycket i de använda läseböckerna
och inginge dessutom i
åskådningsöfning-arna. På ett högre stadium borde
inhämtas något nytt, och detta skulle vara
frågan om sambandet mellan djurkroppens
byggnad och djurets lefnadssätt. På detta
sätt kunde kännedomen om djurvärlden
blifva en verklig kunskap. Djurskyddet, i
och för sig berättigadt, hade ofta slagit
öfver i barnsligt pjunk. Det kunde
dessutom uppvisas exempel på skärande
kontraster mellan personers föregifna
djurskyddsvänlighet och deras sätt att behandla
djuren.
Föreningen beslöt att låta vid den förda
öfverläggningen bero.
Folkskolebiblioteksfrågan i Malmö.
Möte mellan folkskoleinspektören och
lärarekåren vid Malmö folk- och småskolor
hölls sistlidna torsdag. Diskussionen om
ett blifvande folkskolebibliotek upptog
större delen af den tid, under hvilken
sammanträdet ägde rum. Kommittén, som för
ändamålet tillsatts, hade inkommit med
förslag till frågans realiserande, ett förslag,
som i detalj af kommitterade försvarades.
De ansågo, »att biblioteken borde vara ett
medel i lärarens hand att uppmuntra och
belöna flitiga barn». En talare påpekade,
att fasthållandet af denna grundsats
in-droge ett olämpligt aristokratiskt moment
i denna angelägenhet. Han ansåg ett dylikt
tillvägagående leda till en obefogad
premie-ring. Just de lata och håglösa barnen,
de sämst lottade, borde bibliotekets
förmåner komma till godo. På fleras
yrkanden ströks också ordet flitiga ur förslaget.
Anmärkning gjordes äfven mot förste
lärarnes själfskrifvenhet som bibliotekarier
och mot småskolepersonalens deltagande i
valet af inköpsnämd, då boklånen
uteslutande afsåge folkskoleklassernas lärjungar.
I enlighet med kommitterades förslag
beslöts, att en petition till skolrådet skall
in-gifves om erhållande af 1,000 kr. vid
bibliotekets bildande och därefter ett årligt
bidrag af 250 kr. Man borde ej vädja
till allmänheten med begäran om bidrag
och böcker, såsom af några talare
föreslagits.
Sj ukhjälpsföreningen för Lunds
stifts lärare och lärarinnor.
Föreningens räkenskaper för år 1894 hafva
den 30 sistlidna mars blifvit granskade af
de utsedda revisorerna. Inkomsterna under
året, innefattande årsafgifter af 77
medlemmar, inträdesafgifter, räntor m. m. samt
statens förvaltningsbidrag (62 kr. 50 öre),
uppgå till 557 kr. 12 öre. Utgifterna,
sjukhjälp till 8 medlemmar för
sammanlagdt 477 dagar (364 kr. 12 öre),
begraf-ningshjälp (100 kr.) samt diverse poster
enligt räkningar, utgöra 481 kr. 70 öre.
Till 1895 äger föreningen en behållning
af 633 kr. 67 öre. Revisorerna hafva
funnit räkenskaperna rätt och väl förda,
utgiftsposterna försedda med behöriga
verifikationer och föreningens kassa i
betryggande skick, hvarför de tillstyrka full
ansvarsfrihet för styrelsen.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till organist- och
klockarebefatt-ningarna i Karlskoga, Öreb.: 1) J. A.
Bergqvist i Norrtälje, 2) Fr. Nilsson i Skabersjö,
3) O. E. Brostedt i Kärna. (22 sökande.)
- Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsterna i Öggestorp, Jönk.: 1) H. A.
Pettersson i Forserum, 2) G. A. Lönnkvist i
Ingatorp, 3) vik. på platsen O. Thorén.
- Till en folkskolläraretjänst i Östersund:
1) A. Tengström i Domsjö, 2) K. F. Andersson
i Sunne, 3) e. o. på platsen J. A. Hydén. (12
sökande.)
- Till en folkskolläraretjänst i Flen, Södm.:
1) A. M. Carlsson i Fryksände, 2) Elin
Carlsson i Vingåker, 3) Anna Sandberg i Hällefors.
- Till en folkskolläraretjänst i Bergsjö, Gflb.:
1) J. E. Ljungner i Munka Ljungby, 2) J. R.
Julin i Bergsjö, 3) A. F. A. Colldén i
Njurunda.
- Till en folkskollärarinnetjänst i
Östersund: 1) Matilda Staaff i Lycksele, 2) e. o. på
platsen Hulda Ljungberg, 3) Charlotta Lene i
Torrom. (5 sökande.)
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Ornö, Sthm: vik. därstädes G.
Kindberg.
- Till lärare vid Hagaby folkskola,
Glanshammar, Öreb.: förre vik. på platsen August
Hector med 3,433 röster af 78 röstande.
(Nuvarande vik. därstädes August Liljefors erhöll
2,224 röster af 24 röstande. Vid förra valet,
som upphäfts, erhöll Hector 1,053 och
Liljefors 1,105 röster.)
- Till lärare vid Forsbacka folkskola, Torpa,
Vstm.: K. G. Holmgren i Rö med 586 röster.
(A. Dalborg i Fasterna erhöll 252 röster.)
- Till folkskollärare i Alsen, JmtL: t. f.
läraren därstädes P. Andersson med 1,298 röster.
(Agnes Göransson i Berg erhöll 732 röster.)
- Till folkskollärarinna i Gäfle: e. o.
lärarinnan därstädes Olivia Pettersson med 3,341
röster. (Alma Lindahl i Uppsala erhöll 3,095
röster.)
- Till lärarinna i Ramstads folkskola,
Gamleby, Kalm.: Ida Carlsson i Sandhem, Skbg.
- Till folkskollärarinna i V. Vingåker, Södm.:
Adelaide Blomkvist i Trollhättan.
- Till småskollärarinna i Eksjö: Eva
Bran-del i Hvetlanda.
- Till småskollärarinna i Engelholm: Hilma
Nilsson i Höganäs.
- Till småskollärarinna i Värnamo
lands-förs-.g, Jönk.: Hilma Nyberg i Slätthög.
- Till vik. småskollärarinna i Ytter-Jårna,
Sthm: Ida Sandberg i Linköping.
Ecklesiastikdepartementet förestås under
konungens bortovaro af statsrådet Vikblad.
- Till ordförande i Falu lärareförening är för
innevarande år vald förste läraren E.
Eriksson och till sekreterare hr G. V. Ekelund.
- För medborgerlig förtjänst har klockaren
och organisten Karl Fredrik Nyholm i Götlunda,
Öreb., af k. m:t tilldelats silfvermedaljen af
åttonde storleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
