- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
187

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (694.) 17 april 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 16

SVENSK LÄRARETIDNING,

187

och arbeten, som saknades i de resp.
museerna, Så kunde t. ex. den finska
filialstyrelsen för unionen åt de danska,
svenska och norska folkskolemuseerna anskaffa
sådana föremål, som äro särskildt
utmärkande för Finland. Genom att filialstyrelserna
i Sverige, Norge och Danmark förfore på
samma sätt och till det finska museet
anskaffade sådant, som särskildt rör djeras
resp. folkbildningsinstitutioner, skulle
|full-ständiga folkskolemuseer uppstå i all^i de
nordiska länderna.

*



Men äfven andra skäl tala för bildandet
af en nordisk lärareunion. Vi antaga att
vid något tillfälle i Finland någon fråga,
rörande folkbildningen ställts på dagordningen,
såsom fallet för närvarande är med t. ex.j
frågan om införandet af »skoltvång». Somj
bekant är skoltvång redan genomfördt i de
Öfriga nordiska länderna. Nu kunna visserligen
personer med statsanslag utsändas för att
närmare studera en sådan på dagordningen
stående fråga, men dylika resor taga
naturligtvis tid i anspråk, och de upplysningar,
som kunde erhållas genom en lärareunion,
skulle dock icke göra resor i pedagogiskt
syfte öfverflödiga. Det är emellertid
nyttigt att taga kännedom om åsikter,
uttalade från olika håll, och de uppgifter, som
erhöllos genom en lärareunion, kunde
åtminstone icke kallas ensidiga.

En nordisk lärareunion kunde i hög
grad underlätta uppgiften för skolmän/som
ämna besöka de andra nordiska länderna.
Dessa kunde vända sig till lärareunionen
i det land, om hvars skolförhållanden de
ville taga kännedom, och af unionen erhålla
viktiga upplysningar i och för deras
rese-plan. Under själfva resan kunde de äfven
genom unionen erhålla meddelanden
angående förhållanden, hvilka äro af vikt
för framgången af deras studier och
forskningar.

Sannolikt gifves det ännu flera skäl,
som kunde anföras för nyttan af en
nordisk lärareunion. De framträda dock
klarare, först sedan unionen en tid varit i
verksamhet.

Pedagogiska resor äro i hög grad
ägnade att stärka sambandet mellan lärarne
i de olika länderna. Finnar hafva flitigt
besökt folkhögskolorna i Danmark, Sverige
och Norge, och de hafva haft stor nytta af
dessa besök. Växelverkan skulle dock,
tror jag, blifva långt kraftigare, om en
nordisk lärareunion bragtes till stånd. Den
skulle utan tvifvel komma att blifva ett
förenande band mellan de särskilda
allmänna folkskollärareföreningarna i nämda
länder.

2.

I det föregående har jag sökt
ådagalägga, att bildandet af en nordisk lärareunion
är af behofvet påkallad. Jag öfvergår nu
till frågan, huru det under rådande
förhållanden vore möjligt att få en sådan
union till stånd. Häri ligga egentligen
svårigheterna vid frågans lösning.

Åstadkommandet af en nordisk
lärareunion har hittills varit en ren omöjlighet,
ty för att en sådan skall kunna bildas,

måste i alla de nordiska länderna finnas
allmänna folkskollärareföreningar. Danmark
och Sverige hafva visserligen ägt sådana
föreningar, men i Norge och Finland hafva
de först under de allra senaste åren sett
dagen. Det förhållandet, att i alla de
nordiska länderna nu existera allmänna
folkskollärareföreningar, gör det enligt min
tanke nu möjligt att förverkliga idén om
en nordisk lärareunion.

Instundande sommar hålles ett allmänt
nordiskt skolmöte. Jag tänker därför, att
detta mitt förslag, om det befinnes vara
vardt beaktande, kunde tagas under
öfvervägande t. ex. dagen innan nämda möte
sammanträder. Då firar nämligen allmänna
folkskollärareföreningen i Sverige en fest
till minne af sin 15-åriga tillvaro, och då
finnas sannolikt deltagare i sådan mängd
tillstädes, att saken kan tagas under
diskussion. Därvid skulle då framgå,
huruvida förslaget anses vara tidsenligt eller
om det bör genast begrafvas. Anses
förslaget icke böra få förfalla, så utse
allmänna folkskollärareföreningarna genom
sina representanter en kommitté, bestående
af fem ordinarie medlemmar och tre
suppleanter från hvar och en allmän
folkskollärareförening, hvilken kommitté ägde vidtaga
förberedande åtgärder, såsom uppgörande
af arbetsplan m. m. Den utsedda
kommittén skulle sammanträda omedelbart
efter det allmänna nordiska Skolmötets
afslutande för att börja sitt arbete.

Vid följande allmänna nordiska
skolmöte skulle den provisoriska styrelsen
framlägga sina förslag. Vid samma möte
skulle de nordiska allmänna
folkskollärareföreningarna välja till den ordinarie
styrelsen lika många medlemmar - från
hvar allmän folkskollärareförening skulle
väljas minst 5 ledamöter och 3
suppleanter, så att hela styrelsen för den
nordiska lärareunionen komme att bestå af
20 ordinarie medlemmar och 12
suppleanter.

#

Men på hvilket sätt skulle nu
styrelsen för Nordiska lärareunionen arbeta för
förverkligandet af sitt program?

Naturligtvis måste styrelsen hafva sitt
säte å någon ort. Men bör denna en
gång för alla fixeras eller är det
fördelaktigare att göra styrelsen i viss mån
ambulatorisk? Enligt min tanke borde
orten för Nordiska lärareunionens
centralstyrelse, i betraktande af att dennas
åtgöranden äro af synnerlig vikt och därför
af långt vidsträcktare betydelse än de
beslut, som fattas af unionsfilialerna, omväxla
för att förekomma möjlig själfrådighet.
Jag föreslår därför, att den ort, där det
nordiska skolmötet hålles, förblifver säte
för Nordiska Järareunionens styrelse ända
till följande möte. Den provisoriska
styrelsen skulle i enlighet härmed komma att
hafva sitt säte i Stockholm i fem års tid,
och därefter skulle styrelsen öfverflyttas
till Kristiania, ifall nästa skolmöte skall
hållas i sistnämda stad.

Styrelsen äger till sin sekreterare utse
antingen någon bland sina egna
medlemmar eller ock någon utom styrelsen

stående person. Denne bör dock tillhöra
någon nordisk allmän folkskollärareförening.
Sekreteraren deltager i omröstningar inom
styrelsen på samma sätt som dennas
öfriga medlemmar. Naturligtvis väljas
äfven vice ordförande och kassör, och böra
dessa vara bosatta å den ort, där
styrelsen har sitt säte.

Den på nyss angifvet sätt
organiserade centralstyrelsen för den nordiska
lärareunionen sänder, ifall centralstyrelsen
befinner sig t. ex. i Stockholm, till de
särskilda lokalstyrelserna i Danmark, Norge
och Finland frågor, som röra skolväsendet
i de nordiska länderna (jag har i förra
delen af denna uppsats exempelvis nämt
några sådana), alldeles på samma sätt som
allmänna folkskollärareföreningens
centralstyrelse i något visst land sänder ärenden
till sina filialföreningar.

Då t. ex. Nordiska lärareunionens
lokalstyrelse i Norge vill bringa någon fråga,
som enligt dess tanke rör samtliga de
nordiska länderna, under diskussion, insänder
den densamma till lärareunionens
centralstyrelse, hvilken afgör, huruvida den
skall upptagas till behandling eller icke.
I förra fallet låter centralstyrelsen
densamma afgå jämte sitt eget utlåtande till
alla filialföreningar och dessa insända inom
utsatt tid till centralstyrelsen sina beslut,
på grund af hvilka därpå det allmänna
gemensamma beslutet formuleras. Man
menar måhända, att det gifves allt för få
sådana pedagogiska frågor, som skulle röra
alla de nordiska länderna. . Enligt min
tanke äro de tillräckligt många, såsom inan
lätteligen kan finna af programmen för de
hittills hållna allmänna nordiska
skolmötena.

Till centralstyrelsens åligganden skulle
vidare höra att anskaffa redaktörer för den
nordiska pedagogiska tidskriften, att tillsätta
andra erforderliga utskott samt att, ifall
en sak är af den beskaffenhet, att den
påkallar utlåtande af samtliga landens
lärarekårer, hänskjuta den till centralstyrelserna för
de allmänna folkskollärareföreningarna, med
åliggande för dessa att underställa ärendet
samtliga filialföreningars behandling. Sedan
dessas svar inkommit, skulle de insändas
till nordiska lärareunionens lokalstyrelser,
hvilka åter i sin tur skulle draga försorg
om deras insändande till nordiska
lärareunionens centralstyrelse. Denna skulle
till sist på grund af de sålunda
inkomna svaren formulera besluten. En
lokalförening t. ex. kunde få en i dess
tanke angelägen sak underställd Nordiska
lärareunionens diskussion sålunda, att den
genom allmänna folkskollärareföreningens
centralstyrelses bemedling hänskjutes till
Nordiska lärareunionens centralstyrelse,
hvilken i sin tur sänder frågan till
unionens filialstyrelser. Dessa åter låta den
gå till de allmänna lärareföreningarnas
behandling o. s. v.

Om ifrågavarande centralstyrelse finner
sig vara inkompetent att afgifva utlåtande
i någon fråga, eller om något dess
åliggande bereder den större svårigheter, kan
den till sitt biträde kalla sakförståndiga eller
tillsätta särskilda utskott. Så t. ex. i och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free