Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (696.) 1 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
S VENSK LAE ARET) NING.
215
dessa läroanstalter. Möjligt är, att en
och annan lärare i pedagogik meddelat
någon liten undervisning i skolhälsovård,
men därom har hittills föga förnummits.
Att denna kunskap är en nödvändig
beståndsdel af pedagogiken, af lärarens
yrkesbildning, är uppenbart, och den
skulle naturligtvis vara detta, äfven om
de nu rådande förhållandena med
afseende å lokaler, möbler, Ventilering o. s.
v. vid de svenska folk- och småskolorna
vore de allra bästa.
Talet om Skolhygienen såsom en ny
börda kunna vi således icke godkänna.
Så läoge läraren skall sköta skolan, så
måste det äfven blifva han, som i första
hand får hafva bekymmer om
skolhälsovården, och så vida man erkänner, att
seminarierna skola meddela förberedande
lärarebildning, så måste man ock på
deras läroplan bereda något rum för en
grundläggande kurs i denna del af
upp-fostringsvetenskapen.
Inbjudning
till deltagande i årets sommarkurser i
Uppsala har nu utfärdats och återfinnes
längre fram i dagens nummer. Söm
synes lofva kurserna att blifva i hög
grad intressanta.
Att samtidigt söka tvänne
folkskolläraretjänster
är som vi veta i lag förbjudet. Icke
desto mindre inträffar det stundom att
så sker, och följden blir förlusten af
båda platserna. Så har
folkskollärarinne-valet i Vårvik å Dalsland nyligen blifvit
af domkapitlet upphäfdt på den grund,
att den valda lärarinnan samtidigt var
sökande äfven till en annan tjänst.
Penningar, som gifva ränta.
»De penningar, som utgifvas för
skolväsendet, äro icke bortkastade. De
komma igen med ränta. För det
uppväxande släktet kan icke göras för mycket.»
Så afslöt visitator, biskop M. Johansson
(skolläraresonen från Småland) det
anförande, hvarmed han vid
visitations-stämman i Nora, Vnrl., den 21 april
uttalade sin tillfredsställelse öfver de
uppoffringar Nora och Skogs församlingar
de senare åren underkastat sig för sitt
skolväsendes förbättring.
Utsikterna
för en lösning vid innevarande riksdag
af det gamla önskemålet: förbättring i
pensionsvillkoren i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa äro ganska mörka. På
grund af de sjunkande räntesatserna
hafva nämligen inom statsutskottet åtskilliga
betänkligheter yppats, i följd hvaraf
utskottet afstyrkt den kungl, propositionen.
Då delägarne själfva under åren 1876
-93 i pensionsafgifter inbetalt till
kassan icke mindre än 1,374,082 kr.
(medeltal 76,338 kr. om året), men till
del-ägarnes änkor och barn under samma
tid endast utbetalts 577,202 kr.
(medeltal 32,067 kr. om. året), synes det emel-
lertid från delägarnes synpunkt vara en
mycket billig fordran, att
pensionsbeloppet höjes från 20 till 25 procent.
Skolhygienen inför läkarne. Vid
Svenska läkaresällskapets sammanträde den
23 april lämnade professor Wallis uli ett
längre föredrag en redogörelse för det af
honom på uppdrag af Sveriges allmänna
folkskollärareförening utarbetade arbetet
»Hälsovårdsförhållanden vid svenska
folk-och småskolor». Efter föredraget följde
ett kortare meningsbyte mellan professor
Linroth och hr Wallis. Antagligen
kommer ärendet längre fram att upptagas till
diskussion inom sällskapet.
Statsbidraget för
fortsättningsskolan. Skolrådet i Östersund anhöll
hos länsstyrelsen i Jämtlands län om
utbekommande af 33 kr. 33 öre såsom
statsbidrag till aflönande af lärare vid en
fortsättningsskola under år 1894.
Länsstyrelsen resolverade,
att som undervisningen vid berörda
fortsättningsskola pågått endast under 80 timmar,
men det enligt k. kungörelserna den 11 sept.
1877 och den 29 april 1886 för utbekommande
af dylikt anslag vore stadgadt, att årliga
undervisningstiden skulle uppgå till minst 180
timmar, funne länsstyrelsen ansökningen icke
böra till någon sin vidare åtgärd föranleda.
K. m:t har den 10 sistl. april ej funnit
skäl att i länsstyrelsens öfverklagade
resolution göra ändring.
Dispensärenden. Hos k. m:t hafva
följande lärarinnor anhållit att, oaktadt de
icke tjänstgjort vid något statens
seminarium, blifva förklarade behöriga att söka
och innehafva ordinarie
lärarinnebefattningar med adjunkts tjänstgöring vid
statens folkskollärarinneseminarier:
fröken Anna Augusta Sofia Djurberg, som
1878 aflagt afgångsexamen vid högre
lärarinneseminariet och därefter under åren 1878-86
tjänstgjort som lärarinna vid Vallinska
flickskolan härstädes samt från sistnämda tid och
allt fortfarande innehar anställning vid
Stockholms folkskolor;
fröken Anna Löfgren, som 1893 aflagt
afgångsexamen vid högre lärarinneseminariet
samt dels förut och dels efteråt i sammanlagdt
sju år tjänstgjort vid högre läroverk för flickor
i Mariestad, Uppsala och Karlskrona;
fröknarna Anna Vilhelmina Linder och Marie
Louise Heléne Charlotte Gagner, hvilka båda
1892 aflagt afgångsexamen vid högre
lärarinneseminariet samt under läsåret 1892-93
genomgått seminariets fjärde afdelning för utbildande
af facklärarinnor, hvarefter den förstnämda
tjänstgjort dels vid statens normalskola för
flickor och dels vid Lyceum för flickor
härstädes samt den sistnämda likaledes dels vid
nämda normalskola och dels vid ett par andra
härvarande högre flickskolor.
K. m:t har funnit skäligt att till
samtliga dessa ansökningar lämna bifall.
- K. m:t har på gjord ansökan medgifvit,
att småskollärarinnan Maria Kristina
Ericson, som under 12 år tjänstgjort såsom
lärarinna vid Halls mindre folkskola i Tierps
församling och under närmare en termin
såsom vikarie bestridt undervisningen vid
en folkskola i nämda församling samt för
denna sin verksamhet erhållit goda
vitsord, må, därest omförmälda mindre folk-
skola framdeles förändras till egentlig
folkskola, anmäla sig såsom sökande till
folk-skollärarinnebefattning vid densamma, utan
hinder däraf att hon icke aflagt examen
vid folkskollärarinneseminarium.
- Däremot har k. rn:t afslagit en af
småskolläraren i Locknevi församling Erik
Gustaf Herman Thurnell gjord anhållan
om rättighet att, i händelse den mindre
folkskola, vid hvilken han för närvarande
är anställd såsom lärare, förändrades till
egentlig folkskola, söka och innehafva
befattningen såsom ordinarie lärare vid samma
skola, mot villkor att han vid ett statens
folkskollärareseminarium aflade godkändt
praktiskt undervisningsprof.
- Likaledes har k. m:t afslagit en
ansökan af småskollärarinnan i Eftra
församling Kristina Larsson om tillstånd att
inför vederbörande folkskoleinspektör
undergå sådan pröfning, som omförmäles i
k. kungörelsen den 5 juni 1885, ehuru
hon blifvit först efter den 11 jan. 1878
anställd vid småskola.
Pensionsärenden. K. m:t har
afslagit en af Grönby församling, Mim., gjord
ansökning, att folkskolläraren Nils Teodor
Ohlsson, som 1856 aflagt
folkskollärareexamen och från oktober månad 1864
tjänstgjort såsom lärare vid Hönsinge
folkskola inom Grönby församling men först
den 13 september 1887 blifvit i laga
ordning vald till ordinarie lärare vid skolan,
måtte tillåtas att såsom ordinarie tjänsteår
räkna jämväl den tid han varit anställd
vid skolan, innan tjänsten blef såsom
ordinarie folkskolläraretjänst upptagen, eller
från oktober 1864 till slutet af år 1887.
- Sedan direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning pröfvat
folkskolläraren i Tvings församling Olof
Lund-bladhs pensionsrätt och därvid, enär det
icke visats, att L. blifvit genom obotlig
sjukdom urståndsatt att vidare sköta sin
tjänst, samt han ej heller innehade det
antal tjänsteår, som erfordrades för att
utan dylik anledning folkskollärare skulle
äga att komma i åtnjutande af pension,
förklarat pension icke kunna L.
tillerkännas, så har skolrådet hos k. m:t anhållit,
att k. m:t måtte i nåder tilldela
Lund-bladh ett så stort årligt understöd ur
pensionsinrättningen, att L. däraf kunde hafva
sitt nödtorftiga uppehälle. K. m:t har den
4 april funnit ifrågavarande ansökning icke
kunna bifallas.
Hos orätt myndighet. Åtskilliga
röstberättigade medlemmar af Ragunda
församling i Jämtland besvärade sig först hos
länsstyrelsen och därefter hos k. mit
öfver ett den l april 1894 fattadt
kyrkostämmobeslut, enligt hvilket afslogs såväl
ett yrkande om förvärfvandet för
församlingens räkning af en del
skolhusbyggnader, hvilka uppförts på enskilda byars
bekostnad, som ett annat yrkande om
förändring af en gammal donationsskola till
en vanlig folkskola. Länsstyrelsen
fastställde kyrkostämmobeslutet i dess förra
del samt förklarade i afseende på dess
senare del, att besvären däröfver bort in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
