- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
217

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (696.) 1 maj 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄKARETIDNING.

217

lärarne Flodmark och Lindblom samt fru
Jakobsson.

- Stockholms folksko /lärareförening hade
förliden lördag sitt aprilsammanträde, därvid hr
A. G. Tydén höll ett intressant och med lifligt
bifall mottaget föredrag om brukslifvet i
bergslagen förr och nu. Sedan därefter val af 10
ombud i S. A. F:s ombudsmöte ägt rum,
beslöts, att valet af centralstyrelseledamöter och
revisorer skulle uppskjutas till ett följande
sammanträde. Slutligen föredrogs ett af
särskilda kommitterade afgifvet betänkande i
frågan om anskaffande oaf eget hem för Stockholms
folkskollärarekår. Åt styrelsen uppdrogs att
utfärda listor för tecknande af bidrag till
bildande af en grundfond för ändamålet samt att
framdeles sammankalla dem, som å dessa listor
tecknat bidragen.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Ombudsmötet.
Följande val af ombud hafva ägt rum:

Stockholmskretsen: J. J. Dalström, Fridtjuv
Berg, E. Hammarlund, Alexander Jonsson, Leo
Karlsson, Axel Blomqvist (i Östermalm), Maria
Aspman, Anna Djurberg, Betty Hansson och
Amanda Danielsson.

Sydvästra Upplandskretsen: E. G. Vensell i
Vallby och G. G. Hellman i Långtora.
Suppleant: F. 0. Alin i Teda.

Afsägelse.

Undertecknad, som i tre år varit
revisor i Sveriges allmänna
folkskollärareförening, får härmed undanbedja sig
återval.

Stockholm den 27 april 1895.

And. Lindén.

Riksdagen.

Folkskolans hygien.

Den af representanten för Gestriklands
domsagas Östra tingslag hr And. Olsson
i Mårdäng väckta motionen »om
åtgärders vidtagande för af hjälpande af de
hygieniska missförhållandena vid
folk-och småskolorna i riket» är af följande
lydelse:

Hr G. Wallis hemställer i sin motion
n:r 172, väckt detta år inom riksdagens
andra kammare, »att riksdagen måtte i
skrifvelse till k. m:t anhålla, att
hälsovårdslära med särskild hänsyn till skolhygien
måtte som läroämne blifva införd vid
folkskollärare- och lärarinneseminarierna i
riket»; och han motiverar denna sin
hemställan å ena sidan därmed, att en del af
de i våra skolor rådande hygieniska
missförhållandena till väsentlig grad tydligen
beror därpå, att folkskollärarekårens
medlemmar oftast icke äga erforderliga
kunskaper i skolhygien, och å andra sidan,
att ett lefvande intresse och nit för en rätt
vård af denna hygien kan väckas oeh
underhållas endast genom erhållande af
undervisning i ämnet.

Som bevis för att missförhållanden råda
i hygieniskt hänseende inom en mängd
skolor i landet, åberopar motionären dels
en af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareföréning föranstaltad
hygienisk undersökning, dels folkskoleinspektö-

rernas år 1894 utgifna berättelser om
folkskolorna i riket för åren 1887-1892.

Då jag i likhet med- hr Wallis anser,
att något bör göras för afhjälpande af de
svåra missförhållanden i förevarande
hänseende, som obestridligen förefinnas i ett
stort antal skolor i landet, men är
tveksam, huruvida det af honom framställda
förslaget är å ena sidan det lämpligaste
och å andra sidan tillfyllestgörande, tillåter
jag mig fästa riksdagens uppmärksamhet
på ett annat förslag, som jag härmed vågar
framställa.

Utan att vilja bestrida, det icke
lärarekåren skulle ha nytta af kunskap i
skolhygien och i sin mån använda denna till
skolans bästa, kan det dock sättas i fråga,
om det åsyftade målet vinnes ensamt
därigenom. Läraren eller lärarinnan i en
skola står icke alltid i det förhållande till
vederbörande, att de fästa synnerligt
afseende vid deras framställningar, hvilka ej
så sällan tolkas såsom bevis på
»pjåskig-het», för stor anspråksfullhet o. s. v. Ej
heller äga de alltid det inflytande, som
erfordras för att inverka på likgiltiga
»skolans målsmän».

Dessa missförhållanden, som äro af
annan art, torde icke undanrödjas därmed,
att läraren blir mer sakkunnig i fråga om
skolhygien.

Af den här ofvan omnämda
redogörelsen framgår, att dylika framställningar från
lärares sida om åtgärders vidtagande i
anledning af så svåra missförhållanden, att
det måste väcka stor förvåning, att icke
vederbörande sjelfmant sökt att afhjälpa
dem, lämnats utan afseende. Och det är
fullt antagligt, att många lärare och
lärarinnor, som af erfarenhet lärt, huru litet
det lönar sig att hålla på och »tigga»
vederbörande om sådant, som icke i och för
undervisningen är oundgängligen
nödvändigt, därför uraktlåtit att göra
framställningar i detta hänseende.

Måhända äro sådana förhållanden i föga
mindre skala än okunnighet i ämnet orsak
till den dåliga hygienen.

Lärarekårens ställning borde vara sådan,
att dess medlemmar icke behöfde »tigga»
sig till hvad för skolans behof är
nödvändigt, men då »skolans målsmän» i många
fall äro sådana, att de icke göra mera för
skolan, än hvad de äro »nödde och tvungne»
till, finnes ju ingen annan utväg. Att
genom meddelad undervisning i
hälsovårdslära, särskildt med hänsyn till skolhygien,
hvarigenom staten, åtminstone indirekt,
pålägger lärarekåren en skyldighet, som enligt
mitt förmenande skall för många medföra
endast obehag, ity att de otvifvelaktigt
få ännu mera att för skolans bästa göra
framställningar om, synes mig icke fullt
lämpligt.

Från småskolans synpunkt är det
framställda förslaget äfven otillfredsställande,
enär den därigenom icke kan komma i
åtnjutande af den vård, som skulle komma
folkskolorna till del. Och dock lär
behofvet icke vara mindre beträffande den
förra än de senare.

Då enligt mitt förmenande de
öfverkla-gade missförhållandenas existens beror där-

på, att de myndigheter och personer, hvilka
enligt gällande hälsovårdsstadga ha sig
anförtrodt att vårda hygienen inom alla
områden, icke alltid och allestädes fullgjort
sina skyldigheter, och jag håller före, att
t.- ex. provinsialläkarne äro både kompe*
tenta och pliktiga att gripa in på detta
område, synes mig det åsyftade målet
säkrast vinnas, om riksdagen fäster k. m:ts
uppmärksamhet på förhållandena, och k.
m:t, om så anses nödvändigt, meddelar
lämpliga föreskrifter utöfver dem, som
redan finnas.

Om landsortskommunernas
»hälsovårds-nämder» erhålla en kraftig påminnelse om
hvad dem enligt hälsovårdsstadgan åligger,
torde det ej heller skada utan tvärtom
gagna saken.

På grund af hvad här blifvit anfördt,
får jag vördsamt föreslå,

att riksdagen måtte i skrifvelse till
k. m:t anhålla om åtgärders vidtagande
för afhjälpande af de hygieniska
missförhållandena vid folk- och småskolorna
i riket.

Folkskolestatistiken.

Första kammarens tillfälliga utskott n:r
2 har på det sätt tillstyrkt E.
Hammarlunds motion,

att riksdagen måtte i skrifvelse till k. m:t
anhålla om vidtagande af den åtgärd, som kan
finnas erforderlig, på det årligen en officiell
statistisk berättelse om folkundervisningen^ i
vårt land må varda offentliggjord och från
trycket utgifven före utgången af det
kalenderår, som närmast efterföljer det, hvarunder
primäruppgifterna till ecklesiastikdepartementet
bort inkomma.

Andra kammaren önskar i enlighet med
motionärens förslag, att den årliga
folkskolestatistiken må varda offentliggjord
senast ett år efter det primäruppgifterna
inkommit till ecklesiastikdepartementet, d.
v. s. i regeln fem månader tidigare än
första kammarens utskott ifrågasatt.

Blindundervisningens ordnande.

Öfver k. m:ts förut i denna tidning
refererade propositioner dels angående
godkännande af grunder för
blindundervisningens ordnande, dels ock om anslag till
förskola för blinda i Växjö samt till
uppförande af en byggnad för förskola för Minda
å Tomteboda m. m. hade sammansatta
stats-och lagutskottet afgifvit följande utlåtande:

Det sammansatta stats- och lagutskottet, till
hvars förberedande behandling k. m:ts
omförmälda framställningar blifvit öfverlämnade, har
vid granskning af de till riksdagens
godkännande framlagda grunder för
blindundervisningens ordnande funnit några af dessa beröra
förhållanden af den natur, att de böra på den
allmänna lagstiftningens väg regleras.
Utskottet tillåter sig erinra, hurusom en med den nu
föreliggande väsentligen likartad angelägenhet,
nämligen döfstumundervisningen i riket, blifvit
ordnad genom en af konung och riksdag
gemensamt stiftad lag. Men hänsyn härtill och
då frågan om blindundervisningens ordnande
synes böra på enahanda sätt behandlas, har
utskottet icke kunnat tillstyrka ett
godkännande af allmänna grunder för samma
undervisning i den form k. m:t nu föreslagit utan
ansett riksdagen böra, med afslag å k. m:ts
härom gjorda framställning, anhålla, att k. m-.t
måtte låta utarbeta och för nästkommande års
riksdag framlägga förslag till lag angående
blindundervisningen i- riket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free