Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (697.) 8 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
narierna har k. m:t för innevarande
vårtermin anvisat följande belopp, nämligen:
vid seminariet i Stockholm 3,260 kr., i
Uppsala 2,800, i Linköping 3,375, i Skara 4,580,
i Falun 1,940, i Växjö 2,720, i Lund 4,580, i
Göteborg 3,300, i Kalmar 3,340, i Karlstad
3,220, i Hernösand 1,630 och i Umeå 2,755 kr.
Därjämte har k. m:t anvisat till
stipendier dels åt lappsk-talande elever vid
seminariet i Hernösand 450 kr., i Umeå 150
och vid småskoleseminariet i Mattisudden
2,200 kr., dels ock åt finsk talande elever
vid seminariet i Hernösand 600 kr., i Umeå
900 och vid småskoleseminariet i
Haparanda 3,350 kr.
Icke tillsatta i laga ordning*. Hos
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning hade skolrådet i Nysätra
församling af Uppsala län begärt pröfning af
läraren A. P. Lohrdéns pensionsrätt. Af
handlingarna inhämtades, att L. från den
4 februari 1865 till slutet af 1878
tjänstgjort vid Yxe folkskola i Linde
bergsförsamling, till hvilken befattning han dock
icke blifvit i författningsenlig ordning
antagen. Direktionen förklarade, att L. ägde
såsom ordinarie tjänsteår räkna allenast
de 16Va år, han tjänstgjort i Nysätra
församling.
I hos k. m:t häröfver anförda besvär
anhöll L. att få som ordinarie tjänsteår
räkna äfven de 14 år, han tjänstgjort vid
Yxe folkskola eller att, om direktionens
beslut funnes lagligen grundadt, honom
måtte af gunst och nåd medgifvas sådan
tjänsteårsberäkning.
I direktionens öfver besvären infordrade
utlåtande meddelades,
att Lohrdén blifvit vid sammanträde med
Linde bergsförsamlings skolråd den 4 febr.
1865 af brukspatronen Vedberg, som då
bekostade skolan, utnämd till lärare, samt att
församlingen efter skolväsendets utvidgning
1873 öfvertagit skolan och bibehållit läraren,
hvilken sålunda icke blifvit genom val tillsatt,
samt att tjänsten anmälts till delaktighet i
pensionsinrättningen från och med 1874 års
års början. Direktionen hemställde i
anledning häraf, att besvären måtte lämnas utan
afseende; men enär ifrågavarande skola i
afseende på undervisningen måste anses under
hela tiden hafva varit likställd med öfriga
folkskolor i distriktet samt enär tjänsten från och
med 1874 varit delaktig i pensionsinrättningen,
hemställde direktionen tillika, att k. m:t med
hänsyn till de förhållanden i delta fall, som
haft inflytande på lärarens antagande, måtte
på det sätt bifalla ansökningen, att L. måtte
få såsom ordinarie tjänsteår räkna tiden från
och med 1874 intill slutet af år 1878 samt
hans öfriga tjänstgöring vid samma skola,
såsom hade han tjänstgjort som extra lärare vid
folkskola.
K. m:t har den 10 sistlidna april gillat
direktionens föregående beslut samt i öfrigt
bifallit dess hemställan, i följd hvaraf
ärendet visats åter till direktionen, som
har att taga frågan om Lohrdéns
pensionsrätt i förnyadt öfvervägande*
- Folkskolläraren P. Viberg i Loshults
församling af Kristianstads län, som af
nämda församling å kyrkostämma den 18
oktober 1868 valts till lärare, utan att
tjänsten dessförinnan annonserats ledig,
hade hos k. m:t anhållit att få räkna
ordinarie tjänsteår från ofvannämda dag.
Direktionen öfver pensionsinrättningen an-
förde uti infordradt utlåtande, att
anledningen till uraktlåtenheten att annonsera
syntes hafva varit församlingens önskan
att med klockaretjänsten, hvilken redan
innehades af sökanden, förena
lärarebefattningen, samt att vederbörliga afgifter till
pensionsinrättningen under hela tiden
er-lagts, och hemställde, att k. m:t måtte
bifalla ansökningen. Till denna
hemställan har k. m:t den 4 sistlidna april
lämnat bifall.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Tönnersjö församlings
skolråd hade hos direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning anhållit om
beslut angående småskollärarinnan Johanna
Beata Johanssons rätt till understöd och vid
ansökningen fogat intyg om hennes
sjuklighet. Då emellertid läkarebetyget icke
innehölle, att sjukdomen vore obotlig, fann
direktionen sådan utredning icke vara
före-bragt, att det begärda understödet kunde
J. tillerkännas.
Besvär öfver direktionens beslut anfördes
hos k. m:t under åberopande af ett
besvären bilagdt nytt läkareintyg.
Uti infordradt utlåtande anförde
direktionen att, enligt dess uppfattning, det hos
k. m:t ingifna läkareintyget vore af den
beskaffenhet, att medelst detsamma jämte
hvad som förut i ärendet utredts det
numera kunde anses vara behörigen styrkt,
att J. genom obotlig sjukdom blifvit
ur-ståndsatt att vidare sköta sin tjänst.
K. m:t har den 4 sistlidna april med
afseende å det förändrade skick, hvari
ärendet sålunda kommit, återförvisat
detsamma till direktionen för förnyad
pröfning.
Småskollärarinnornas rättsliga
Ställning. Till svar på k. m:ts remiss
i anledning af styrelsens för
folkskolläraremötet i Göteborg hemställan i fråga om
beredande af en mera tryggad ställning för
lärarepersonalen vid mindre folkskolor och
småskolor har Karlstads domkapitel
förklarat sig anse, att ingen annan ändring
i gällande folkskolestadga är för
ändamålet behöflig, än att den ömsesidiga
uppsägningstiden, hvarom talas i
folkskolestadgans § 24 mom. 3, blefve genom lag
bestämd, och att denna tid lämpligast
borde bestämmas till 6 månader.
Olikheten mellan katekesen och
kyrkohandboken. Skara domkapitel har
i sitt utlåtande yttrat ungefär följande:
Det torde icke kunna bestridas, att det ur
såväl religiös som pedagogisk synpunkt ligger
stor vikt däruppå, att full samstämmighet
råder mellan de lärostycken, som i föreskrifven
form läsas dels i skolan, dels vid den allmänna
gudstjänsten, och att därför sådan
samstämmighet, där den saknas, bör åstadkommas.
Då emellertid därför erforderlig ändring i
gällande katekesutveckling icke torde kunna
omedelbart verkställas, anser dock domkapitlet
högeligen önskvärdt, att intill dess sådant skett
skolråden bemyndigas att vid
kristendomsundervisningen använda kyrkohandbokens ord vid
framställningen af sådana lärostycken, i
afseende å hvilka katekesens och handbokens
ordalydelse äro olika.
Samverkan mellan arbetsgifvare
OCh Skolan. Allmänna folkskolestyrelsen
i Göteborg har utsändt följande cirkulär:
Till hrr arbetsgifvare i Göteborg.
Då minderåriga gossar (eller flickor), som
genomgått folkskolans lärokurs, söka
arbets-anställning, skulle det ulan tvifvel lända till
ömsesidig båtnad, om mellan arbetsgifvarne
och skolan en samverkan bragtes till stånd.
Genom en sådan samverkan skulle
arbetsgifvarne vinna fördelen af att erhålla
tillförlitliga upplysningar om de arbetssökande och
sättas i tillfälle att välja de för sina syften
lämpligaste. Fördelen å andra sidan för skolan
och dess förhållande till hemmen, om de
arbetssökande gossarne (eller flickorna) i mån
af goda vitsord från skolan komme i
åtnjutande af rekommendation till arbetsanställning,
är äfven uppenbar.
Folkskolestyrelsen tillåter sig på grund häraf
hemställa:
att hrr arbetsgifvare vid anställande af
minderåriga i arbete ville hänvända sig till
vederbörande öfverlärare för inhämtande af närmare
upplysningar om de sökande och därvid
meddela uppgift angående arbetsanställningens
beskaffenhet samt hvad af de sökande
företrädesvis fordras; äfvensom
att afgångsbetygen från folkskolan måtte
uppmärksammas och uppvisande af desamma
fordras, då plats sökes af minderåriga.
Till tjänst för de hrr arbetsgifvare, som vilja
begagna sig af ofvan berörda tillfälle att erhålla
upplysningar om platssökande minderåriga, med
delas här nedan uppgift på öfverlärarne i
stadens folkskoledistrikt äfvensom ställe och tid
för deras expedition.
Synens och känselns betydelse för
ljudriktigt tal. Öfver detta ämne höll
döfstumläraren L. Malmlundh ett föredrag
vid Lunds kretsförenings sammanträde den
30 sistlidna april.
Föredraget gick ut på att påvisa den
betydelse, som kännedomen om det synliga och
kännbara i talet eller kunskapen om
talverktygens olika funktioner vid de särskilda ljuden
i språket äger för hvarje människa, som vill
vinnlägga sig om att tala väl och i synnerhet
för hvarje lärare, som skall lära andra att tala
väl. Man ej blott kan, man måste begagna
sig af den hjälp, synen och känseln erbjuda,
för att uppfattandet och återgifvandet af talet
skall blifva skarpt och säkert. Hörseln är
nämligen i många fall dels till följd af medfödda
fel, dels till följd af bristande öfning
otillräcklig för uppfattning och kontrollering af talet,
och ljudminnet är i allmänhet mindre
tillförlitligt.
Föredraganden hänvisade till talskolor för
döfva, i hvilka man utan hörseln och blott
med tillhjälp af synen och känseln hos
eleverna framarbetar ett tal, som icke blott kan
förstås utan ofta till och med läit förstås. Kan
man hos döfva genom dessa hjälpmedel
åstadkomma ett sådant resultat, huru mycket skall
man icke då kunna vinna genom deras
användning i skolor för fullsinnade.
Sedan talaren med ledning af en af honom
själf i stor skala ritad plansch gjort en
kortare framställning af talorganens byggnad och
indelning, öfvergick han till en redogörelse för
tungans, läpparnas och käkarnas ställningar
vid de olika själfljuden i vårt språk. Denna
redogörelse resulterade i ett synnerligen
åskådligt schema öfvrer själfljuden. Under
hänvisning till detta vokalschema och med
tillämpning på en del synnerligen vanliga felaktigheter
mot uttalet påvisades, huru enkelt det i själfva
verket är att upptäcka orsaken till felen och
att på rent mekanisk väg rätta desamma.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare- och
organisttjänsterna i Fellingsbro, Öreb.: 1) P. Ferien i
Hernösand, 2) A. Blix i Hammerdal, 3) O. V.
En-derberg i Dalhem. (29 sökande.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
