Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (698.) 15 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
SVENSK LÄBARETIDNING.
N:r 20
lämna hjälp. Af sådana förteckningar
upptager t. ex. en lämpliga böcker för gossar,
en annan för flickor, en annan för ungdom.
Dessutom har biblioteket låtit upprätta en
särskild bokkatalog, afsedd för ungdom.
Denna katalog är dels utgifven ensam, dels
upptagen i lärarnes handbok.
De böcker, läraren utvalt, nedpackas i
en låda, förfärdigad särskildt för
bokutlåning genom skolans medverkan, och
sändas till skolan. Med lådan följer en
blankett, å hvilken läraren skall föra åtskilliga
anteckningar om utlåningen. Böckerna
återfordras först efter 8 veckor. Några lärare
utlämna boklån en gång i veckan, andra
åter hvarje dag.
Många intressanta iakttagelser om
böckernas bruk i barnens hem ha genom
lärarne meddelats. Så t. ex. hade en fader,
ölutkörare, funnit barnböcker så intressanta,
att han tagit sig för att läsa dem högt för
hela familjen. En liten gosse bad en dag
om ursäkt för att han icke kunde
återlämna en lånad bok förr än påföljande
dag. Hans moder önskade nämligen sluta
den, och i går hade hon varit upptagen
af tvätt.
Under tiden mellan den l september
1893 och den l februari 1894 hade
genom 84 lärare uti 30 särskilda skolor från
biblioteket lånats 7,423 volymer, hvilka
lästs af 14,092 barn. Af dessa böcker
hafva 5 % hänförts till »hvarjehanda»,
O,B % till samhällslära, 16,1 % till
naturlära, 0,c, % till konst, 5,3 % till vitterhet,
3^4 % till prosadikter, 35,1 % till
barnberättelser, 15 % till historia, 14,3 % till
geografi och 3,5 % till biografi.
Upplysningsvis bör nämnas, att barnen
äfven i skolan få icke så obetydligt af
extra läsning. I hvarje klass plägar läsas
2 å 3 böcker utom dem, som äro
obligatoriska. Denna extra läsning är dock af
en något »tyngre» och mera undervisande
karaktär, än som för hemläsning är
lämpligt.
I afsikt att hjälpa och tjäna skolan har
biblioteket vidtagit ännu en annan åtgärd.
De offentliga biblioteken hålla i allmänhet
elt stort antal illustrerade tidningar och
tidskrifter men förvara endast ett
fullständigt exemplar af hvarje. På grund häraf
äga de alltid ett stort upplag af
illustrationer. Biblioteket i Milwaukee utväljer de
bästa och uppfordrar dem på lämpligt
papper af lika storlek samt ordnar dem i
serier med 25-50 i hvarje. Dessa serier
förvaras i portföljer och utlånas till lärarne
i stadens skolor. En serie innehåller
bilder af djur, en annan af engelska
domkyrkor, en tredje af
världsutställningsbyggnader o. s. v. Under 15 å 20
minuter i hvarje vecka sätter en lärare sina
lärjungar i tillfälle att njuta af sådana
bilder, som få cirkulera i klassen. Sedan
ett barn under några minuter betraktat en
bild, utbytes den mot en annan, sedan
mot en tredje o. s. v.
Ifrågavarande bilder kunde nog tjäna
att illustrera t. ex. en geografilektion, men
de hafva icke detta syfte. Deras främsta
och viktigaste uppgift är att odla barnens
estetiska känsla och sålunda gifva dem
förmåga att njuta af en vacker tafla och
af vackra föremål i allmänhet.
Åskådandet af dessa bilder tillgodoser den hittills
fullständigt förbisedda sidan af uppfostran
- utvecklandet af sinnet för det sköna.
De flesta af skolbarnen hafva aldrig förut
sett och komma kanske aldrig i tillfälle
att på annan väg få se så goda bilder.
Och synes det alltså vara skäl underkasta
sig besväret att sätta icke blott goda
böcker utan äfven goda taflor i barnens
händer.
Med omsorg undvikes att göra taflornas
studerande till ett vanligt skolarbete.
Bilderna få själfva berätta, hvad de hafva att
säga. Inga beskrifningar eller förklaringar
om dem lämnas, såvida icke barnen af
egen fri drift begära sådana.
Sätt sådana bilder, slutar Peekham, i
barnens händer och lägg märke till med
hvilken glädje de mottaga och betrakta
dem, och du skall måhända erinra dig
Spinozas ord: »Glädjen är för människan
ett medel för höjning och fullkomning.»
Odalbondens skolmästare/
^f sandig backe står det hus,
som lånats mig en tid.
Där skådar fritt jag dagens ljus
och kämpar ut min strid.
Må ho, som vill, löpa bygden kring :
vare vida berest, den det kan!
Men jag står helst uti barnens ring,
ej min egen men socknens man.
Mig vinkar icke ärans namn
med grannlåtssmyckadt bröst.
Min skörd ej fyller ladans famn
och gulnar ej hvar höst.
I skolan behärskar jag hundrade ben
och väl hundrade armar därtill;
och röras de nyckfullt, min arm är ej sen
att föra ut, hvad jag vill.
Jag vill ej rörligt ha initt lopp
kring socknen tit an rö.
Den Jästa skolan är mill hopp,
om jag än trångt får bo.
Hon närer mig utur sinad barm
och ur brunnen, mig socknen gaf.
Hon håller mig lätt, och hon håller mig vann
under juli i skolstugan kvaf.
J?f buller älskar /äg och bång,
när det skall vara tyst.
Men - hvar finns spår af läxan lång ?
Man hör ej knäpp, ej knyst.
Så går efter schemat stund för stund,
och terminen tar ändtligen slut.
Tänk, om vid examen jag seglar på grund
i bäcken, som vill sina ut!
Så vandrar jag en bortglömd stig,’
man tror, jag gör ej stort.
Och mina bröder likna mig
en hvar uppå sin ort.
.
Vi koka för landet en vetandets saft;
att smälta den ofta är svårt.
Vi lära det räkna och stafva med kraft,
och kuggas det - felet är vårt.
* En anspråks- och harmlös skämtdikt, som
ju äfven kan anses som ett försök att uttrycka
en lägre, föråldrad uppfattning af lärarekallet.
Förf.
Hvar gärning vänner har för sig,
men min försmå man vill.
För den skull mången gifver mig
knappt rätt att vara till.
De myndiga herrar med skri och med dån
argt kif vas om skatter och tull;
tyst pluggar magistern med bondens son
och plöjer i stenblandad mull.
Mig mycken lärdom ej är tung;
lätt bär jag hvad är mitt.
Hur skall med mager penningpung
mitt lif från sorg bli fritt P
De lärde, de rike ej slipa sitt vett
hos mig, för dem ej nog god.
Min slipsten dock väts med mitt anletes svett
och vef vas med hurtigt mod.
Ej ständigt går i sköld a mm jag;
när det sig faller så,
jag vandrar till kamraters Ing
med bästa rocken på.
Med få ord talas vid mötet ej
för bättring i skolans sak,
med kraft stiger struparnas ja eller nej
från tättJy lia a bänkar mot tak.
Och om till kamp man uppbåd ger
för all god ordnings vård,
där vanart reser sitt baner,
nog vankas dufning hård.
För älskade friden i skolans famn,
för ungdomens ans till strid!
Och känner ej världen vårt dunkla namn,
(fen har likväl gagn af vår id.
Så kvad er trumpet vid rykande spis
i den kalla vinterkväll
den gamle skolman på eget vis
med gumman sin i sitt tjäll.
Han sitter och täljer de tjogtals fel,
som barnen med pennan ha gjort.
Det arbetet hugnar för ingen del
men skall ej dö ut så fort.
J. J-n.
Pensionsbref,
utfärdade under april månad.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
1.749. E. Fromm, Ångarn, Sthm.
525 kr., fr. l juli 1895.
1.750. L. Lundh, Reng, Mim.
525 kr., fr. l juli 1895.
1.751. P. Larsson, Sjörup, Mim.
478 kr, fr. l juli 1895.
1.752. A. J. Lundell, Synnerby, Skbg.
525 kr., fr. l mars 1895.
1.753. A. Tydén, Mönsterås landsförs:g, Kalm.
525 kr., fr. l juji 1895.
1.754. C. P. Mellander, Årstad, Hall.
600 kr., fr. l sept. 1895.
Understödsbref,
utfärdade under april månad.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
123. Elna Svensdottcr, Laholms landsförs:g
75 kr., fr. l jan. 1895.
124. Kristina Agrell, Ö. Tomarp, Krist.
85 kr., fr. l maj 1895.
125. Kjersti Eisfcldt, Malmö.
100 kr., fr. l aug. 1894.
Breflåda.
240. Flyttande lärare. Ordinarie lärare, som
flyttar den l juli, skall på hvartdera stället
hafva ett halft års lön, oafsedt lästiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
