Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (701.) 5 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
Ty icke kan det väl vara så, att
vederbörande ogärna se inspektörerna utsträcka
sin personliga inverkan äfven till skolråden
och kyrkostämmorna? Icke kan väl sådant
höra till det nit, som från visst håll
betecknats såsom »öfverdrifvet»?
Angående planen för inspektionsresornas
ordnande i öfrigt saknas i de flesta
berättelserna alla upplysningar, ehuru denna
angelägenhet under de senaste åren varit
föremål för riksdagens och allmänhetens
synnerliga intresse. Följande yttrande
härom förtjänar att läsas:
I stället för att enligt gammal praxis
härstädes inspektera skolorna pastoratvis med
centralpunkt i prästgårdarna, hvilket föranleder
onödiga resor fram och åter, har jag alltid
under hvarje resa besökt de skolor, som legat
vid samma väg, utan afseende därpå om de
tillhört samma eller olika pastorat, på det att
tid måtte inbesparas och våglängden i
möjligaste mån förkortas. - - –
Jag vågar påstå, att, om det än för någon
folkskoleinspektör vore möjligt att utan hinder
af andra ämbeten eller göromål ordna sina
resor efter en på förhand af honom själf eller
öfverordnad myndighet uppgjord plan, det
åtminstone ej skulle blifva till skolväsendets
förmån, om än till någon ringa besparing för
statskassan. Ty då staten icke lämnar
ersättning för resor, som inspektören behöfver göra
för att deltaga i för skolärenden utlysta
kyrkostämmor, där han dock mången gång kan göra
mera gagn än genom många inspektioner till
sammans, så måste han vid eri bestämd tid
ställa sin inspektionsresa dit, där han på
samma gång kan bereda sig tillfälle att med sin
vidsträcktare insikt vid en utlyst kyrkostämma
öfva inflytande på en viktig skolfrågas
behandling och afgörande. Där ombyte af lärare
eller lärarinna skett, påkallas ofta inspektörens
närvaro strax i början för alt meddela den
nye läraren åtskilliga upplysningar, råd och
vinkar, som skolrådsordföranden möjligen ej
har hvarken tillfälle eller förmåga att meddela
rörande vissa lokala och säregna förhållanden,
hvarför han vid en sådan tid helst bör ställa
sin resa till denna skola framför andra.
(Joh. Odin.)
Ehuru här skenbart polemiseras emot
att »ordna resorna efter en på förhand
uppgjord plan», så antydes dock en ganska
beaktansvärd sådan, hvilken kunde
förtjäna att tagas i öfvervägande af andra
inspektörer.
Själfklart är, att om inspektören är
vuxen sin uppgift, så kan han bättre än
någon centralmyndighet planlägga
inspektionsresorna, d. v. s. bestämma de
grundsatser, efter hvilka de skola företagas, samt
efter de i oändlighet varierande
förhållandena tillämpa dem. Påtagligen är det just
detta, som ofvan citerade inspektör velat
betona, icke att resorna helst borde
företagas planlöst. Men det är just detta
senare, som ofta skett och sker, och som
framkallat kritiken. Stundom har ej
någon annan plan kunnat iakttagas än den,
&om antydes i ofvanstående ord »enligt
gammal praxis - med centralpunkt i
prästgårdarna» -. en grundsats, som just ej
kan sägas vara behärskad af viktigare
pedagogiska hänsyn.
Äfven i följande yttranden framskymtar,
att skolornas behof af tillsyn varit
bestämmande vid resornas planläggning:
I regel har en hel dag ägnats åt hvarje skola.
(P. O. Lundkvist.)
Mina besök hafva vanligen varit ordnade så,
att af de flyttande skolorna två besökts om
dagen, en på morgonen och en på
eftermiddagen. Vid de fasta folkskolorna har besöket
vanligen upptagit en hel dag, hvarunder dock
äfven därtill hörande småskola hunnit
inspekteras. (Fredrik Törnvall.)
Ett mindre antal inspektörer lämna några
uppgifter om, ’huru de utfört den del af
sitt uppdrag, som rättast skulle kunna
benämnas »skolbesök», vanligen dock kallad
»inspektion».
I regel har därvid tillgått sålunda. Efter att
hafva åhört lärarens undervisning antingen
efter dagens läsordning eller uti af mig
bestämda ämnen, hvarvid ofta tagits hänsyn till
någon förut genomgången större afdelning, har
jag ofta själf undervisat eller förhört dels för
att på detta sätt kunna bättre bedöma skolans
ståndpunkt, dels för att därunder gifva
läraren de. praktiska vinkar, hvartill hans lektion
eller andra omständigheter kunnat gifva
anledning. Efter att dels ur böckerna, dels af
läraren hafva erhållit kännedom om kurserna
och hvad däri genomgåtts, om materiel,
barnens skolgång, flit och uppförande m. m.
plägar jag till barnen yttra några lämpliga
förmanings-, varnings- och uppmuntringsord.
Under enskildt samtal med läraren meddelas de
råd, anvisningar och anmärkningar, hvartill
inspektionen gifvit anledning. Vid många
tillfällen hafva ock närboende lärare blifvit till
tankeutbyte tillkallade. (L. J. Leksell.)
Särskildt har jag ansett det viktigt att,
genom att själf undervisa barnen i ett eller
annat ämne, förtydliga de råd och anvisningar
jag gifvit. (N. Thielers.)
Jag har dels låtit vederbörande lärare och
lärarinnor undervisa och med anledning af
deras lektioner gifvit råd och anvisningar, dels
har jag förtydligat dessa genom egen
undervisning. Såsom förut framhållits, saknades
med få undantag, åtminstone i de mindre
folkskolorna, ordnad årskurs- och klassindelning.
För åstadkommande af ändring härutinnan
genomgick jag vid mitt första besök i skolorna
normalplanen med hvarje lärare (lärarinna),
hvarförutom jag ock var dem behjälplig i
öfrigt vid skolans anordning i enlighet med dessa
föreskrifter. Då jag andra gången genomreste
området och fann, att åtskilligt af hvad jag
förut genomgått dock var dunkelt,
sammankallade jag lärarepersonalen distriktvis till
någon folkskola, vid det tillfälle då inspektion
därstädes förrättades, hvarvid skolrådets
ordförande och många dess ledamöter i regel voro
närvarande. Därvid hölls alltid en a två
lektioner af mig, hvarförutom ock någon eller
några af lärarepersonalen fingo undervisa.
Sedan förekom samtal öfver lektionerna,
genomgående på nytt af normalplanen i hvad den
gällde sådana skolor, vid hvilka de närvarande
voro anställda. (P. O. Lundkvist.)
Stundom har läraren eller lärarinnan fått
undervisa enligt läsordningen för dagen, men
stundom hafva föregående dags läxor fått
genomgås. Emellanåt har jag själf undervisat
barnen dels för att pröfva deras ståndpunkt
och dels för att lämna metodiska anvisningar.
Under barnens rastestunder hafva
anteckningsböckerna genomgåtts jämte barnens skrifböcker,
och har jag därvid enskildt till läraren eller
lärarinnan framställt mina iakttagelser och
anmärkningar samt lämnat de råd och
anvisningar, hvartill jag funnit mig befogad. I vissa
fall har jag vid inspektionens slut funnit mig
böra rikta några förmanings- eller
uppmuntringsord till barnen. Efter tagen kännedom
om förhållandena på någon plats har jag, om
tillfälle därtill gifvits, rådgjort med någon
ledamot af skolrådet eller tillsyningsman särskildt
i fråga om barnens skolgång, materielen och
skolhusbyggnaderna. (Fredrik Törnvall.)
Det nu anförda är nästan allt, hvad man
får veta om det sätt, hvarpå inspektörerna
undersökt tillståndet i skolorna, gifvit råd
och anvisningar äfvensom samlat
materialet till sina berättelser.
Enligt upplysningar, som utan svårighet
kunna inhämtas på andra vägar, hör
emellertid så pass stor grundlighet, som
framträder i de anförda utdragen, snarare till
undantagen än till regeln. Häri ligger väl
ock med all sannolikhet orsaken till, att
de allra flesta inspektörerna iakttaga en
så fullständig tystnad om förfaringssättet
vid sina skolbesök.
Mycket sällan synes inspektörerna hafva
gjort bruk af instruktionens medgifvande
att »kalla lärare och lärarinnor från
närgränsande skolor för rådplägning angående
frågor, som röra undervisningen, ordningen
och tukten i skolorna, samt till afhörande
af undervisningsprof af lärare och
lärarinnor, som han därom anmodar».
Dessa officiella läraremöten skulle
otvifvelaktigt kunna blifva en mäktig hafstång
till undervisningens höjande, om
förutsättningen för dem funnes, nämligen
förtroendefullt samarbete mellan inspektör och
lärare. Men detta samarbete finnes i regeln
ej nu och kan ej finnas, förrän vi erhålla
en verkligt sakkunnig inspektion af
personer, som på allvar hängifvet sig åt sitt kall.
Nu fatta lärarne oftast sitt deltagande uti
ifrågavarande möten samt afläggandet af
undervisningsprof där såsom ett extra
arbete utfördt på befallning. Instruktionens
bestämmelse härom är ju ock, som bekant,
följden af en uppseendeväckande process
mellan några lärare och en inspektör.
Där inspektören emellertid på allvar är
med i lärarnes eget frivilliga föreningslif,
där är det honom icke svårt att på
officiella eller icke officiella möten med
framgång få till stånd »rådplägning angående
frågor, som röra undervisningen, ordningen
och tukten i skolorna».
Berättelserna innehålla några få
vittnesbörd, att en och annan inspektör insett
detta. Ett par inspektörer omtala, att de
bevistat lärareföreningarnas möten så ofta
tillfällen gifvits, och en af dem tillägger:
Det har varit en synnerlig tillfredsställelse
att iakttaga den reda, ordning och grundlighet
samt den hänsynsfullhet och formella färdighet,
hvarmed ett aktningsvärdt flertal bland
lärarekåren vid dessa möten behandlat pedagogiska
frågor.
En annan inspektör berättar, att han
till och med bildat en större lärareförening
och flera gånger hållit föredrag och
lektioner vid föreningsmöten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
