- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
283

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (701.) 5 juni 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 23

SVENSK LÄRARETIDNING.

283

sen räknar f. n. 16 medlemmar Till
ordförande valdes hr Gotthard Forsell, till
sekreterare hr E. Berg, och till
kassaförvaltare hr A. Franzén, alla lärare i
Älfdalen. Enhälligt invaldes som
hedersledamöter kontraktsprosten C. V. Söderström
och hr L. Hård, hvilka båda gjort sig
kända såsom lifligt intresserade för
folkskolans och lärarekårens bästa.

Ombudsmötet.
Till ombud hafva valts:

Östra Gestriklands-kretsen: O. Boden o och
Hedvig Vesterlund i Gäfle samt P. O.
Åkerlund i Hille.

Franö-kretsen: M. Tennman i Sandö och
Märta Hedlund i Gumås. Suppleant: Karin
Åkermark i Frånö.

Lödöse-Torskogs-kretsen: S. J. G. Rhedin
med fru i Älfängen. Suppleanter: P. E.
Nyström i Västerlanda och G. A. Jacobsson i
Hjärtum.

Filipstads-kretsen: C. Eriksson i
Mokärns-hyttan och Ingrid Forsberg i Filipstad.
Suppleanter : E. H. Franke i Lesjöfors och Kristina
Nordström i Filipstad.

Söderala-kretsen: P. O. Ströberg i
Söderhamn och K. A. Hydman i Ljusne.
Suppleanter: E. Levander i Ljusne och Selma
Bäckström i Ala.

Älfdalens krets: G. Forsell i Näset.
Suppleant: A. Franzén i Kyrkbyn.

Understöd för bevistande af akademiska
feriekurser.

De 560 kronor, hvilka ställts till
centralstyrelsens förfogande att utdelas såsom
understöd för bevistande af de akademiska
sommarkurserna i Uppsala, hafva fördelats
mellan följande lärarinnor och lärare:

fröknarna Malla Engström i Lina, Ebba
Löfgren i Asker, Alma Ståhlnacke i Sätra, Halda
Ljungberg och Hedvig Gnospelius i Östersund
samt

hrr A. F. Sjögren i Kalmar, Aug. Leuwgreen
i Ramkvilla, Alfr. Rosvall i Eskelhem, /. A.
Björklund i Mölndal, J. A. Lindgren å
Klädesholmen, Fritz T. Lindberg i Vårvik,, O. F.
Lundberg i Los, O. Nordin i Hede, L. O.
Vestin i Hån, Vemdalen, Th. Hermansson i
Ratan och P. A. Altin i Öfver-Kalix.

Hvarje understödsbelopp utgör 35
kronor. Vid fördelningen har hänsyn tagits
dels till resekostnaden, dels öfriga af
centralstyrelsen kända omständigheter. I fråga
om några har lottning måst vid
bestämmandet anlitas.

(Centralstyrelseledamoten E. Hammarlund
har af förekommen anledning begärt få
antecknadt, att han icke på något sätt
deltagit i detta ärendes behandling -
hvarken på dess tidigare stadium, ej
heller vid stipendiefördelningen.)

Afsägelse.

Till Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Förhindrad att för innevarande år
fullgöra revisorsuppdraget i Sveriges allmänna
folkskollärareförening, hvilket uppdrag
under de fem senast förflutna åren varit
mig anförtrodt, anhåller jag härmed, under
frambärande af min vördsamma tacksägelse
för åtnjutna förtroendet, att vid de inom
kretsarna närmast förestående revisorsvalen
icke komma i förnyad åtanke.

Norrköping den l juni 1895.

Nils Rosengren.

Möten mellan skolråd

och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Göteborg: Sammanträde mellan skolstyrelsen
och lärarepersonalen vid Göteborgs folkskolor
hölls den 31 maj å Latinläroverkets stora sal.
Första frågan: »Böra fria rörelselekar för
folkskolans gossar försöksvis anordnas vid
Göteborgs folkskolor och i så fall på hvad sätt?»
besvarades i enlighet med det uttalande, som
gjorts af Göteborgs skolförening, och för
hvilket vi förut redogjort. Andra frågan: »Äro
förändringar i nuvarande bestämmelser för
upp-flyttningspröfning från tredje klassen af
Göteborgs folkskolor önskvärda och i så fall hvilka?»
blef föremål för en liflig diskussion, under
hvilken en del talare ansågo dessa pröfningar i
närvaro af särskilda af inspektören bland
lärarekåren utsedda censorer störande för det lugna
skolarbetet, medan andra åter ansågo dessa
bevittnade pröfningar innebära ett stöd för
läraren.

Fria ord.

Valen i S. A. F.

Herr Redaktör l

l senaste numret af Eder ärade tidning har
en insändare begärt få veta, huru det förhåller
sig med en mot mig af »Folkskolans Väns»
brefskrifvare framkastad beskyllning, att jag
»ehuru skolman hängifvit mig åt politisk
agitation».

Det är med nöje jag härmed ber att få
tillmötesgå denna begäran.

Vid flera tillfällen - äfven i denna tidning
- har undertecknad stämplat det såsom ett
pedagogiskt missgrepp af farligaste slag att i
barndomsundervisningen söka draga in den
ena eller andra af stridsfrågorna för dagen.
Den sådant gör, han blottar därmed sin grofva
okunnighet om såväl dessa frågors väsende
som om barnanaturens kraf. Att dylika försök
understundom göras - kanske företrädesvis
just af brefskrifvarens meningsfränder - torde
närmast bero därpå, att vederbörande väl känna
sig omotståndligen drifna till politisk agitation
men sakna mod att offentligen stå för sina
meningar och utsätta sig för vuxna människors
kritik samt på grund häraf föredraga att till
föremål för sitt agiterande välja de
outvecklade barnen, af hvilka inga gensägelser äro att
befara.

I motsats härtill har undertecknad alltid
hyst och tillämpat den grundsatsen, att dagens
stridsfrågor icke äro för barn.

Men - och detta är så enkelt, att dess
förbiseende synes mig som en gåta - lärare och
lärarinnor äro dock icke själfva barn. De äro
icke heller blott barnaledare utan därjämte
något annat. De äro vuxna
samhällsmedlemmar, tänkande medborgare och medborgarinnor
i den svenska staten samt djupt intresserade
af dennas gemensamma angelägenheter - om
ej af annan orsak så därför, att nämda
angelägenheter stå i det allra omedelbaraste
samband med folkskolans och lärarekårens nutida
och framtida ställning.

Att söka skrämma med de båda utländska
orden »politik» och »agitation» är barnsligt, ty
hvarje lärare och lärarinna vet, att det förra
helt enkelt betyder: samhällets gemensamma
angelägenheter, och det senare: lifligt deltagande
i någon viss rörelse. Om det nu förhåller sig
så, att alla andra samhällsklasser få utan
klander »hängifva sig åt politisk agitation», om
generaler, majorer, löjtnanter och korporaler,
biskopar, prostar, kyrkoherdar och
komministrar, professorer, docenter, lektorer,
seminarierektorer och seminarieadjunkter få utanför kasern en,
predikstolen och katedern, på möten och vid
demonstrationer arbeta f or skyddstullar eller
frihandel, för högre eller lägre skatter, för krig eller fred,
för inskränkning eller utvidgning af de
medborgerliga rättigheterna - hvarför skulle då
ensamt för en medlem af folkskollärarekåren

den politiska verksamheten betecknas såsom
något ovärdigt och besmitteligt?

För min del finner jag det rent ut sagdt
ömkligt, att dylika träldomstankar ännu kunna
finna något som helst gehör inom svenska
folkskollärarekåren. Må vår personliga
ställning till politiken vara hur olika den vara vill,
men låtom oss icke resonnera som lakejer!

Sedan ofvanstående blifvit skrifvet erfar jag,
att en insändare, hr X-, i senaste numret af
»Folkskolans Vän» gifvit den mot mig
framställda beskyllningen en ny fasonering.

Enligt denna skall politisk verksamhet
visserligen vara väl förenlig med ställningen såsom
folkskollärare (»ty nog bör en skollärare få
ägna sig åt politiken» heter det), men däremot
oförenlig med ställningen såsom
centralstyrelseledamot! Folkskolans och
folkskollärare-kärens »anseende» skulle icke lida af mitt
deltagande i det medborgerliga lifvet, men
allmänna föreningens dito skulle af detta
deltagande fara illa! Då nu insändaren anser, att
min »begåfning» säkerligen ligger åt det
politiska lifvet, så hemställer han bevekligen, att
jag ville afsäga mig mitt förtroendeuppdrag
såsom centralstyrelseledamot.

Härpå har jag blott tre ord att svara.

För det första: att personliga vänner ofta
gifvit mig ett alldeles motsatt råd - de hafva
funnit min egentliga »begåfning» ligga åt det
pedagogiska hållet och därför önskat, att jag
skulle uteslutande ägna mig åt detta!

För det andra: att jag i valet mellan de
stridiga råden tills vidare ämnar stanna där
jag är, redo att efter måttet af mina krafter
göra största möjliga nytta på de poster, till
hvilka jag kallas, vare sig af mina
medborgares eller mina yrkeskamraters förtroende, vare
sig såsom centralstyrelseledamot eller
riksdagsman, i synnerhet som jag i båda
egenskaperna först och främst känner mig såsom
folkskolans representant.

För det tredje: att då åtskilliga personer -
af skäl, som jag ganska väl känner - vilja
hafva mig bort ur centralstyrelsen, så vore det
manligare och duktigare af dem att helt
enkelt rösta in någon annan i mitt ställe än att
gång på gång vända sig till mig med böner,
att jag måtte vara så innerligen snäll och
godvilligt gå min väg.

De, som förklara mig vara skadlig för
föreningens »anseende», må själfva ombesörja
mitt aflägsnande. Min medverkan vid detta
förehafvande få de naturligtvis undvara. p

Stockholm den 30 maj 1895.

Högaktningsfullt
Fridtjuv Berg. gg

Hvilka kvinnliga eentralstyrelseleda-’
möter skola vi välja?

Man hade väntat, att Stockholmsvalet skulle
gifvit en anvisning, som kunnat följas af
landsortens kretsar. Men sammanställer man
Stockholmslärarinnornas profval med
Stockholmskretsens val finner man snart, att någon säker
ledning för valen i landsorten icke från det
hållet lämnats. Dock hafva genom profvalet
namn på lämpliga kvinnliga
centralstyrelseledamöter framkommit.

Hvilka egenskaper fordra vi hos de kvinnor,
som skola väljas till centralstyrelseledamöter?
Jo, utom de goda egenskaper vi i allmänhet
önska hos hvarje kvinna, fordra vi, att de
skola vara intresserade för Sveriges allmänna
folkskollärareförenings sunda utveckling, hafva
någon vana vid allmänna angelägenheter,
förmåga och tid att ägna sig åt arbete för
allmänna föreningen, förmåga att offentligt
uppträda, kunna samarbeta med öfriga
centralstyrelseledamöter och vara kända bland en
större del af allmänna föreningens medlemmar
samt själfva sysselsätta sig med arbete i
folkskolans tjänst; detta senare på grund däraf, att
stadgarna föreskrifva, det högst tre af
central-styrelsemedlemmarne få vara sådana, som icke
tjänstgöra vid folk- eller småskola, och vi redan
ha i centralstyrelsen två personer, som icke ha
dylik tjänstgöring - ja, ibland äro tre af dem
icke tjänstgörande i skolan, under tider då
skolan pågår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free