Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (702.) 12 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
295
Fässbergs-kretsen: J. A. Björklund i Mölndal
och J. P. Hagberg i Almedal.
#
Följande motion har blifvit väckt till
ombudsmötet:
af Norra H elsingl ands-kretsen: Sådan
ändring vid val af ledamöter i centralstyrelsen,
att dessa komme att väljas från olika delar af
vårt la"nd, och således äfven någon från
Norrland.
Stockholms folkskolor.
Lärarepersonalen. Enligt den nyss från
trycket utgifna berättelsen för 1894
tjänstgjorde under höstterminen i Jäsämnena
följande antal lärare och lärarinnor:
Lärare: Lärarin- Summa:
nor:
Ordinarie ......... 104 358 462
Examinerade, icke
ordinarie......... 7 129 136
Oexaminerade ... 3 3
Summa Hl 490 601
Ökningen utgör 10 ordinarie lärare
och 34 ordinarie lärarinnor, medan
minskningen i de extra ordinaries antal
var resp. 3 och 18. Hela ökningen i
lärarepersonalens antal utgör sålunda 23.
Härtill komma 13 lärare och 27
lärarinnor i slöjd, ritning, sång, gymnastik och
vapenöfning samt bokhålleri.
Lärarepersonalen utgjordes sålunda af 123 lärare
och 516 lärarinnor eller tillsammans 639
mot 616 året förut. Af de i Jäsämnena
tjänstgörande undervisada 31 lärare och
21 lärarinnor i slöjd och handarbeten samt
30 lärare och 29 lärarinnor i söndags- och
aftonskolorna.
Skolbarnen. Antalet barn var vid årets
slut 21,644, hvilket antal öfverstiger förra
årets med 1,227. Barnen voro fördelade
på 601 afdelningar med i medeltal 36
barn i hvardera. Barnantalet i
söndags-och aftonskolorna var 1,624 mot 1,593
året förut. Afdelningarnas antal i
aftonskolan var 59 med något mer än 27 barn
i hvardera. Hela barnantalet utgjorde
sålunda 23,268.
Barnens medelålder var i de dagliga
folkskolorna 10,3 samt i söndags- och
aftonskolorna 13,7, i båda fallen lika med de
närmast föregående åren.
Skolgångsuppgifterna utvisa, att försummelserna utan
giltig orsak utgjorde i procent af antalet
läsdagar 0,1.
Hela antalet skolpliktiga barn inom
hufvudstaden var vid årets slut 32,662,
motsvarande 12,6 % af befolkningen. Af
dessa undervisades 75 % i stadens
folkskolor samt 1,2 % i folkskolor utom
distriktet. Att folkskolorna inom
hufvudstaden allt mer och mer vinna
allmänhetens förtroende framgår af nedanstående
jämförelse. Under de tre senast förflutna
åren undervisades
1892: 1893: 1894:
i hufvudstadens folkskolor 70,i 71,s 75
i folkskolor utom
distriktet......................– 1,2 1,2 1,2
i allmänna läroverk och
fackskolor___............. 6,s 6,5 6,3
i enskilda skolor............ 11,4 10,s 10,i
i hemmen..................... 0,6 0,e 0,4
Summa 90,! 90,4
93
De öfriga 7 % utgjordes dels af
sådana, som undervisades i abnormskolor,
dels af sådana, som erhållit afgångsbetyg
eller af sjukdom hindrats från skolgång
och dels slutligen sådana, om hvilka
uppgifter saknas. De sistnämdas antal är
197 eller 0,6 °/0 af hela antalet.
I samband med redogörelsen för Gustaf
Adolfsfesten omnämnes, att några personer
genom inspektor till skolorna ofverlämnat
20 stora flaggor, hvilka nu vid högtidliga
tillfällen svaja från de olika skolhusen,
äfvensom att en person, som vill vara
okänd, ofverlämnat ett antal af icke
mindre än 10,000 små flaggor att
fördelas mellan de ’olika skolorna. Dessa
flaggor användes första gången vid Gustaf
Adolfsfesten.
Under rubriken ordförråd och välläsning
förekomma i berättelsen några pedagogiska
vinkar. Rörande barnens ordförråd yttras
bland annat:
När barn intagas i skolan, så utgår man i
regel från den förutsättningen, att de »kunna
tala», och att de äfven förstå allt, som säges
dem. Detta är ett stort misstag. Kände man
riktigt, huru ringa sex- och sjuåriga barns
ordförråd är, så skulle man nog få en helt annan
uppfattning. - »Men de kunna ju utan
svårighet meddela sig med hvem som helst»,
invänder man. Detta är blott delvis sant; ty
hvarom tala de? Deras ordförråd sträcker sig
icke utom den lilla värld, i hvilken de dittills
lefvat och vistats - barnkammaren - och
hvad som närmast hör till denna. De kunna
tala och meddela sig med sina närmaste,
emedan de hafva det lilla ordförråd, som
därför fordras. Kommer man däremot utom
nämda område, så är modersmålet för dem
tills vidare så godt som ett främmande språk.
Beträffande välläsningen säges:
I allmänhet anser man, att välläsning tillhör
ett något högre stadium af skolan. Därmed
lönar det icke mödan att syssla, förrän barnen
»kunna läsa innantill». Välläsning skulle i
sådant fall vara något bredvid eller öfver
innanläsning, spetsen på denna. Detta är
naturligtvis alldeles oriktigt. Välläsning skall
ingå i all innanläsning. Att lära barnen läsa
innantill bör alltid innebära att lära dem läsa
mål innantill. Innanläsning och välläsning -
om man skiljer däremellan - böra alltid gå
hand i hand. En lärarinna, som skall lära
barn läsa innantill, bör genast från första
stunden bemöda sig om att göra detta så bra
som möjligt. Försummar hon detta i början,
då läseboken innehåller små och lätta stycken
med korta och enkla meningar, så blir det
sedan svårare, i den mån som läsestyckena
blifva längre och innehållsrikare. Förkastlig
är därför metoden att först gifva barnen en
mekanisk innanläsningsfärdighet och därefter
lära dem välläsning. Barnen lära sig pä detta
sätt sällan att läsa bra och förstå ofta icke
hvad de läsa. Vid all innanläsning, på hvilket
stadium det än må vara, bör därför välläsning
uppställas som mål.
Kostnaderna för skolväsendet utgjorde
1,068,495 kr. och medeltalet för hvarje
barn alltså nära 46 kr. mot nära 48 kr.
under nästföregående år.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Lärobok i djurrikets naturalhistoria för de
allmänna läroverkens högre klasser af J. E. V.
Boas. Svensk upplaga af Bernhard Haij. Sthm,
P. A. Norstedt & söner. 3 kr.
Predikningar af soenska prästmän.
Praktupplaga. Haft. 49-54 ä 30 öre.
Sångkurs för skolan, systematiskt ordnad
af Anna Bergström. Sthm, Abr. Lundquists k.
hofmusikhandel. l:a haft. Gehörsång. 65 öre.
2:a haft. Tonträffningskurs. 70 öre. 3:e haft.
Två- och trestämmiga sånger. 65 öre.
Dödsfall.
P. Tonning f- F. d. föreståndaren
för Dalarnes folkhögskola Pär Tonning
afled den 7 juni å lasarettet i Falun.
Med honom bortgick - skrifver
Aftonbladet - en man, som på 1870-talet
syntes blifva ett mer än vanligt löftesrikt
stöd för Sveriges unga folkhögskola,
begåfvad som han var med ett brinnande
nit för denna sak, full af hängifvenhet
för landtbefolkningen och dess ungdom,
försedd med solida kunskaper och ett
skarpt förstånd. Student 1871, blef han
filosofie kandidat i Lund 1877, och samma
år utnämdes han till föreståndare för den
nystiftade folkhögskolan i Dalarne. Läsåret
1876-77 hade han med utmärkt
framgång tjänstgjort som lärare vid Hvilans
folkhögskola i Skåne, och då han lämnade
densamma, var det med det varmaste
vitsord från dennas föreståndare. Full af
förhoppningar grep han fatt i sin nya
uppgift i det minnesrika Dalarne. Men svåra
hinder reste sig för den unge entusiastiske,
mycket känslige skånske ungdomsläraren.
Till det sega, fleråriga motståndet kom så
en svår sjukdom, som i förväg slog ned
kraften, förmörkade den ljusa tanken och
minskade hans förmåga att sköta platsen.
Detta blef ett inre lifsnederlag, som aldrig
kunde repareras. Så blef Tonning en
bruten man midt i sin bästa mannaålder.
Tio långa, vemodiga år tillbragte han dels
i sitt vackra hem, dels å hospital eller
lasarett. Döden kom med befrielse.
Frid öfver hans minne! Gamla vänner
och kamrater veta, hvad äkta guld gömdes
i Tonnings inre, och de sörja öfver, att
ett tungt lifsöde förvandlade skatten till
ett dödt kapital.
O. V. Johansson f- Den 21 maj
afled efter en längre tids sjukdom
folkskolläraren Otto Vilhelm Johansson i Godegård
i en ålder af endast 44 år. J. var född
i Edshult i Småland och aflade 1877
folkskollärareexamen i Linköping. Året därpå
erhöll han sin vid dödstillfället
innehafvande plats i Godegård. Här var J. känd
som en trogen och nitisk arbetare i
skolan. Han sörjes af maka, barn, åldrig
fader och syskon.
Fria ord.
Hvem bör ifrågakomma vid
fyllnadsvalet?
Då nu en plats i centralstyrelsen genom
pastor Skoglunds afsägelse blifvit ledig och
fyllnadsval sålunda skall anställas, torde det vara
lämpligt att med en lärare från södra Sverige
tillsätta den lediga platsen. Hvem bör i så
fall ifrågakomma? Redan de föregående årens
valresultat lämna oss en fingervisning i detta
afseende. Folkskolläraren /. Franzén i Lund
kom vid senaste valet i röstetal närmast efter
de invalda. Franzén har genom sin klara
blick i pedagogiska frågor, sitt nit för
lärarekårens framåtskridande och den oförskräckthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>