Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (703.) 19 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖI^ FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 25.
(703.)
STOCKHOLM, 19 JUNI 1895
14:e årg.
Prenumerationspris:
Vi är 3,50okr, 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr,
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 6000,
Iktiebolag, Stoc\,«olm
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå
samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigselannons
l kr., dödsannons 2,00 kr.
Annons bör vara inlämnad
.senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
* Från l juli
till årets slut &
kostar
.Svensk läraretidning,
J^veriges största och mest spridda skolblad,
endast
2 kronor.
- Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
-l- Svensk läraretidning-f-
Kvartals- och halMrsprcnumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen
för undvikande af afbrott i tidningens
försändning. Prenumerationen
sker alltid på närmaste
postanstalt.
De prenumeranter,
som funnit sig belåtna med tidningen, kunna visa
sin erkänsla genom att for kamrater och skolvän-
’ner framhålla Svensk Läraretidning och förmå dem
att taga tidningen åtminstone på prof
under tredje kvartalet.
Alla nummer frän årets
början kunna ännu
erhållas.
Folkskoleväsendet’! de större
städerna.
^Stockholms folkskollärareförening höll
sistlidna onsdag ett extra sammanträde för
behandling af frågan om "en skrifvelse till
den kommitté, som k. m:t nyligen tillsatt
för afgifvande af förslag till en
folkskolestadga för rikets större städer.
För mer än två år sedan hade
föreningen behandlat en af de hufvudpunkter,
som nämda kommitté måste komma att
taga under ompröfning, nämligen om
former och grunder för tillsättande af
ordinarie läraretjänster (se Sv. Ltg n:r 17
och 22 år 1893). Ärendets utredning
hade blifvit öfverlämnadt åt en af
kretsstyrelsen tillsatt kommitté, bestående af
hrr /. /. Dalström och Sv. Nilsson samt
fröken Anna Rylander. Med anledning af
den kungl, kommitténs utnämnande hade
kretskommittén fått sitt uppdrag utvidgadt
därhän, att den skulle yttra sig ej allenast
öfver befordringsfrågan utan ock öfver de
hufvudsakliga önskemål, som de större
städernas lärarepersonal i öfrigt hade att
ställa på en folkskolestadga af
ifrågavarande art, hvarjämte hr Fridtjuv Berg
blifvit insatt i kommittén som fjärde
ledamot. Kommittén hade därpå utarbetat ett
förslag till skrifvelse, hvilket förslag nu
förelåg till afgörande.
Den debatt, som häröfver uppstod, blef
mycket kort. .
Hr 5. L. Zandell hemställde, huruvida k. m:t
- såsom i skrifvelseförslaget vore förutsatt -
kunde äga rätt att göra fortsättningsskolor och
högre folkskolor obligatoriska, enär ju detta
kunde ådraga skoldistrikten vissa ekonomiska
uppoffringar. Med afseende på sammanträdena
mellan skolstyrelse och lärarepersonal undrade
han, huruvida dessa ej i de allra största
städerna helst borde ordnas så, att skolstyrelsen
rådplägade med den ena afdelningen af
lärarepersonalen efter den andra, icke med vissa af
densamma utsedda delegerade.
Hr Fridtjuv Berg svarade härå, att
skolstyrelsernas skyldighet att under en eller
annan form bereda tillfälle till fortsatt
undervisning kunde anses vara såsom grundsats
proklamerad redan i den allmänna
folkskolestadgans § 5 mom. 1. Hyste k. m:t
betänkligheter mot att på grund af sin administrativa
lagstiftningsmakt utfärda sådana
tillämpningsbestämmelser, hvilka kunde leda till ökade
kostnader, så stode det honom fritt att härom
inhämta riksdagens mening. Att- ordna
rådplägningarna mellan skolstyrelse och
lärarepersonal på det af föregående talare antydda
sättet, vore opraktiskt, vare sig man betraktade
saken från skolstyrelsens eller
lärarepersonalens sida. Den förra måste naturligtvis finna
det tröttande och långtrådigt att öfverlägga om "
alldeles samma saker på flera sammanträden
omedelbart efter hvarandra, och den senares
uttalanden komme att mista en stor del af sin
betydelse, ifall de ej vore resultatet af
föregående gemensamma öfverläggningar. Å; båda
sidor vore man bäst tjänt med att
lärarepersonalen först finge på sina
kollegiisamman-träden inom sig själf klargöra sin uppfattning
af föreliggande frågor och sedan genom
delegerade afhandla dessa med skolstyrelsen. Dock
borde de delegerades antal vara ganska stort;
i Norge vore såsom minimum fastställdt 60.
Efter dessa tvänne anföranden blef den
föreslagna skrifvelsen af föreningen enhälligt
godkänd. Den skulle öfverlämnas till
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman för
att genom honom tillställas den kungl,
kommittén, hvars ledamot han är.
Skrifvelsen har följande lydelse:
Till de af k. m:t utsedda kommitterade för
afgifvande af förslag till folkskolestadga
för rikets större städer.
Stockholms folkskollärareförening, som
anser det högeligen önskvärdt, att en
tidsenlig folkskolestadga för vårt lands större
städer måtte komma till stånd och som
på grund häraf med tacksam
tillfredsställelse hälsat k. m:ts åtgärd att åt särskilda
kommitterade uppdraga utarbetandet af
förslag till en dylik stadga, ber härmed att
till dessa kommitterades benägna pröfning
få framställa några af de önskemål, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
