Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (703.) 19 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 25
kött, fårkött, fläsk, de ätbara delarna af
dessa djurs inälfvor, de vanligaste
fiskarterna samt mjölk, smör, ost och ägg.
Afdelningen B upptager födoämnen ur
växtriket, såsom bröd, gryn, rotfrukter,
ärter, bönor. De olika ämnenas
procenthalt af ägghvita, fett, kolhydrat, vatten,
affall och salter är på planschen angifven
med smala ytor i olika färg och längd.
Näringsvärdet pr kilogram angifves
likaledes för hvarje ämne.
För undervisningen i hushållsläran är
denna plansch hvad kartan är för
geografien. Att den skall blifva ett välkommet
åskådningsmateriel för våra skolkök, faller
af sig själft. Genom sin reda och
åskådlighet bör den blifva en ovärderlig
hjälpreda för våra arbetarehustrur, hvilka i
allmänhet äro alldeles okunniga om
födoämnenas sammansättning och ännu mera
beträffande deras näringsvärde i
förhållande till priset.
Det vore önskligt, att åtminstone ett
exemplar af ofvannämda plansch komme
att finnas vid hvarje skola. Flickorna
kunde ju under några teckningstimmar
af-rita densamma och dymedelst flytta
skolköksidén från skolan till hemmet, där hvarje
husmor, som blott kan läsa innantill, kunde
göra sig förtrogen med fru Nilssons
präktiga väggplansch.
Utstyrsel och papper äro utmärkta.
A.
Pedagogikens historia i förebilder cch
bilder af Aug. Schorn och Herm. Reinecke.
Med förord af kanslirådet Carl Kastman.
Från tyska originalets femtonde officiellt
auktoriserade upplaga jämte fullständigande
tillägg af J. Chr. Schumanns pedagogikens
historia. Öfversatt af Karl Hedén,
kyrkoherde. Med 9 porträtt af berömda
pedagoger samt flera bilder. Stockholm, Albert
Bonniers förlag. Första afdelningen. Pris
l kr. 25 öre. - Den nu utkomna
afdelningen börjar med redogörelse för
pedagogiken hos Israels folk samt hos greker
och romare och fortsätter till och med
reformationen. De två följande
afdelningarna å 1,25 utkomma under årets lopp. I
förordet yttras bland annat: »I
pedagogikens historia framträda för uppfostraren
mästarne i hans kall midt uti sitt arbete
och blifva för honom, äfven om han ej
kan eller vill efterfölja dem i allt, dock i
mångt och mycket värdefulla förebilder.
Därjämte lär han att med pietet umgås
äfven med andra, som före honom arbetat
inom uppfostrans område och som under
mödor, strider och försakelser sträfvat för
människosläktets förädling.» Vi
återkomma, då arbetet föreligger i sin helhet.
Nytt i bokhandeln.
Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf IlLs
död. Af Gustaf Ljunggren. Femte delen. Stri
den mellan gamla och nya skolan. 1815 - 21.
Lund, C. V. K. Gleerups förlag. 4:e haft. 2 kr.
Kristi efterföljelse af Tomas A. Kempis. Ny,
ill. folkupplaga. 2:a haft. 25 öre.
Europa (utom Norden). Geografisk handbok
af Nils Torpson. Förra delen. Sthm, A. L.
Normans förlagsexp. 3 kr. 75 öre.
Lärobok i naturkunnighet af Hjalmar Berg
och And. Lindén. N:r 3. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. 35 öre.
Ordbok öfver svenska språket, utgifven af
Svenska akademien. Lund, G. V. K. Gleerups
förlag. Haft. 3.
Orgel-skola af Aug. Lagergren. Sthm, Abr.
Hirschs förlag. Del. 2. Valda stycken. 4 kr.
Tidskrift för’ folkundervisningen. Haft. 2.
- Dagny. 3-5 haft. - Djurvännernas
Tidning. N:r 4. - V or Ungdom. 3: e haft. -
Nordisk Tidskrift. 4:e haft. - Nord-Sverige,
tidskrift för upplysning och utveckling. Maj
1895. - Kamraten. N:r 9-12. -
Barngarderoben. N:r 5-6.
Dödsfall.
P. B. J. Glasell f. För en vecka
sedan afled vid nära 71 års ålder
kyrkoherden i Bjäreshögs och Oxie församlingar
i Skåne P. B. J. Glasell. I sina yngre
år, då han verkade i närheten af
Göteborg, dels såsom brukspredikant vid
Carnegies fabriker, dels såsom
bataljonspredikant å Nya Varfvet, arbetade han ifrigt
för att bereda undervisning och uppfostran
åt döfstumma, blinda och idioter. I slutet
af 1850-talet inrättade han sålunda å Nya
Varfvet en privat läroanstalt för döfstumma
barn, till hvilken han af mecenaten D.
Carnegie utverkade en ganska vacker
donation. I denna stiftelse, en af de första
af privat art i vårt land, och hvilken
sedermera öfvertogs af landstinget, hafva
flera hundratal döfstumma i västra Sverige
åtnjutit vård och undervisning. Under de
första åren fördes äfven blinda och
idiotiska barn tillsammans med de döfstumma,
stundom under samma tak. Glasell kan
sägas hafva lagt grunden till den
idiotskola, som ännu äger bestånd i norra
Västergötland, dit nämligen fröken E.
Carl-beck förlade en anstalt för några sådana,
af G. sammanförda barn.
Han försökte sig också som
skriftställare, mest på det teologiska området. Han
utgaf gamla psalmer, en katekesförklaring
samt en biblisk historia, hvilka knappast
kommit till någon användning. Mera
brukbara voro hans tvänne läseböcker
»Världsligt och andligt»^ som före tillkomsten af
Folkskolans läsebok begagnades i skolorna
här och hvar. Han öfversatte också en
kristlig pedagogik af Rönigk samt visade
sitt intresse för barnuppfostran genom att
någon gång beröra detta ämne i sina
predikningar.
Kyrkoherden Glaseil, som i yngre år
någon tid varit missionär i Indien, var
mycket beläsen och kunskapsrik.
Därjämte var han ganska originell och
själfständig; i kyrkligt hänseende var han i
viss mån frisinnad - dock icke »som alla
andra» utan på sitt eget vis.
Oaktadt sina egendomligheter och
besynnerligheter, hvarigenom han med eller
mot sin vilja stundom ställde folk på
afstånd från sig, men hvilka kanske ofta
måste anses som aktningsvärda bevis på
en själfständig karaktär, förtjänar
kyrkoherde Glasells minne hedras på grund af
hans människovänliga sträfvan att bereda
bättre och ljusare lifsvillkor åt vanlottade
barn, och detta under en tid, då en dylik
sträfvan i vårt land var mera sällspord
och i större saknad af föredömen, än
förhållandet sedermera blifvit. /. /-n.
J. Vidén f- Den 11 dennes afled
kontraktsprosten, f. d. lektorn i teologi
och hebreiska vid Hernösands allmänna
läroverk, filosofie och teologie doktorn Jonas
Vidén i en ålder af 71 år. Under åren
1864-71 var V. folkskoleinspektör samt
under en följd af år tillika inspektor för
folkskollärareseminariet i Hernösand. -
Intresserad för allmänna angelägenheter
var V. ledamot af icke mindre än fem
kyrkomöten samt medlem af första
kammaren under 14 års tid.
Fria ord.
Höjning af årsafgiften.
Vore det nu icke skäl att höja årsafgiften i
Sveriges allmänna folkskollärareförening?
Denna fråga har länge legat för insändaren
och måste nu leta sig fram till kamraterna.
Som väl för de flesta om ej alla
förenings-medlemmarne är bekant, är särskildt
sekreteraren i centralstyrelsen så öfverlupen med
arbete för föreningen, att han ej längre kan
medhinna alltsammans ensam. Insändaren
förmodar, att alla äro öfverens med honom,
eller borde vara det, om partisinne ej
ifråga-komme, att vår nuvarande sekreterare på ett
så utmärkt sätt fullgjort sitt uppdrag, att skada
vore, om ban nu skulle afgå. Vore därför icke
skäl att så mycket höja arvodet, att han för
åtskilliga arbeten kunde hålla biträde eller
också en biträdande sekreterare? Men därtill
erfordras mera pengar, och sådana kunna
endast erhållas genom att höja årsafgiften.
De, som följa med, ha nog sett, att Sveriges
allmänna folkskollärareförening nu vunnit så
mycket anseende, att dess arbeten och
önskningar flera gånger varit omnämda t. o. m. i
riksdagens förhandlingar och det på ett hedrande
sätt. Må vi därför fortfarande arbeta och icke
förtröttas!
Insändaren skulle känna sig mycket tacksam,
om kretsarna ville å sina möten vidröra denna
sak, äfvensom jag hoppas, att ombudsmötet
tager saken i öfvervägande. Våra inkomster
äro ju icke stora, men ytterligare 50 öre böra
vi försöka offra. Visserligen kan det tyckas,
att föreningen icke har någon makt, och att
nyttan af den föreslagna utgiften synes ringa,
men vi känna ju alla till ordspråket: »Enighet
ger styrka.» Och hvarför arbeia vissa
personer "så energiskt på att söka spränga eller
aflifva föreningen, om den icke befarades hafva
någon makt. E. A. A.
Afsägelser.
Undertecknad, som blifvit föreslagen till
centralstyrelseledamot, anhåller härmed att icke
ifrågakomma vid centralstyrelsevalet.
Lund den 14 juni 1895.
Nils Lundahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
